Denna webbplats vänder sig till läkare

»Rymden har alltid fascinerat mig ...«

4 frågor till Olivia Kiwanuka

Författarintervjun Olivia Kiwanuka, specialistläkare i allmänkirurgi och doktorand i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, har skrivit en översikt om medicinska utmaningar och möjligheter med rymdfärder.

Rymdmedicin: utmaningar och möjligheter med rymdfärder

Rymdmedicin: utmaningar och möjligheter med rymdfärder

Översikt Sedan millennieskiftet har den internationella rymdstationen ISS oavbrutet varit bemannad, och siktet är nu inställt på månen och Mars. Vilka medicinska möjligheter och utmaningar medför rymdresor, och vilka krav ställs på framtidens astronauter, som ska ge sig ut på årslånga uppdrag utan möjlighet till evakuering?

Frenikusstimulering hos patienter med höga ryggmärgsskador

Stimulering av frenikus med Neurx DPS – en fallbeskrivning

Fallbeskrivning Frenikusstimulering med Neurx DPS är ett relativt enkelt och skonsamt ingrepp och kan hjälpa även sköra personer som har drabbats av en hög ryggmärgsskada. Här kommer en fallbeskrivning av de två första patienterna som fått ingreppet i Sverige. I april 2023 opererades patient nummer 3.

Många är tacksamma för det arbete vi gör

Många är tacksamma för det arbete vi gör

Reflexion »För att återkoppla till en krönika för några veckor sedan här i Läkartidningen påminns jag ännu en gång om att vi har förmånen att jobba i ett av världens bästa sjukvårdssystem.«

Behandling för barncancer ger risk för sena komplikationer

Behandling för barncancer ger risk för sena komplikationer

Översikt Rekommenderad uppföljning är individuell och framför allt relaterad till kumulativa cytostatikadoser och stråldoser. Vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer rekommenderar behandlingsrelaterad uppföljning både före och efter 18 års ålder.

Fördelar och risker att överväga vid val av prostatacancerbehandling

Fördel och risk att överväga vid val av prostatacancerbehandling

Nya rön En studie som undersökte 15-årsutfall hos män med lokaliserad prostatacancer som behandlats med aktiv monitorering, kirurgi eller strålbehandling visar att patienterna hade en låg risk att dö i sin prostatacancer vid uppföljningen efter 15 år, oavsett vilken behandling de fått. (1 kommentar)

Fler klassades som tyreoideafriska med referensvärden för kön och ålder

Fler klassas tyreoideafriska med referensvärden för kön och ålder

Nya rön Författarna till en japansk studie har funnit en påtaglig överdiagnostik av subklinisk hypotyreos hos kvinnor, medelålders och äldre genom att nivån av sköldkörtelhormoner hos två stora kohorter räknades om till ålders- och könsmatchade referenser och jämfördes med laboratorieföretagens referensmetod.

Mycket låg till låg sannolikhet för att diskektomi är att föredra vid ischias

Mycket låg till låg sannolikhet för att diskektomi är bäst vid ischias

Nya rön Forskarna drar slutsatsen med mycket låg till låg sannolikhet att öppen diskektomi är att föredra framför icke-kirurgisk behandling eller epidurala steroidinjektioner för att minska smärtor och funktionsnedsättning. Öppen diskektomi kan dock vara ett alternativ för patienter med stort behov av snabb smärtlindring och där fördelarna överväger risker och kostnader. (1 kommentar)

Metodval på rutin kan leda till bias

5 frågor till Cathrine Axfors

Författarintervjun Cathrine Axfors, med dr och postdok vid Stanforduniversitetet och Uppsala universitet, har tillsammans med kollegor skrivit om forskarvärldens replikationskris.

I replikationskrisens spår agerar länder mot utbredda metodbrister

I replikationskrisens spår agerar man mot utbredda metodbrister

Temaartikel Forskningsmetoder som rör sig i gränslandet mellan uppsåtlig vilseledning och oavsiktliga misstag är mycket utbredda. Det visar den så kallade replikationskrisen – och medicinsk forskning är i hög grad drabbad.

Många källor till problem i systematiska översikter

Många fallgropar i arbetet att ta fram systematiska översikter

Temaartikel Som en del av varje systematisk översikt måste risk för bias och andra källor till problem noggrant utvärderas. Dessa källor kan vara flera: heterogenitet, val av placebo eller svårigheter att i praktiken genomföra blindade studier. Den här artikeln uppmärksammar två fall.

Att bara peka finger löser inga problem

Att bara peka finger löser inga problem

Reflexion »Hur skulle det i stället se ut med konstruktiva och faktabaserade kampanjer som pekar på möjligheten att kunna arbeta i ett av världens bästa sjukvårdssystem ...«

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Temaartikel Studier tyder på att finansiella intressekonflikter i kliniska prövningar påverkar både forskningsfråga, metod, resultat och tolkning. Icke-finansiella intressekonflikter kan också finnas, men är mindre studerade. Det behövs mer forskning om intressekonflikter, deras konsekvenser och hur de ska hanteras. Enbart transparens löser dock inte problemet.

Ansvarsfull rapportering av kliniska läkemedelsprövningar

Kliniska prövningar – KI på god väg mot ansvarsfull rapportering

Temaartikel Fram till hösten 2020 hade Karolinska institutet inte rapporterat resultat för en enda prövning. I dagsläget har KI rapporterat resultat för 61 procent av sina avslutade prövningar.

Oredlig forskning underminerar klinisk praxis och förtroende

Oredlig forskning underminerar medicinsk praxis och förtroende

Temaartikel Joachim Boldt, Scott Reuben och Yoshihiro Sato är forskare som gjort sig skyldiga till oredlighet. Vad kan vi lära oss av dessa tre? Och vilka skyddssystem ger motståndskraft mot den oredliga forskningens skador? Kjell Asplund skriver om problemen som oredlig forskning skapar – och hur de kan lösas.

Olika slutsatser från samma data

Olika slutsatser från samma data

Temaartikel Oberoende forskare kan nå skilda resultat med utgångspunkt från samma data och hypoteser. När forskare utforskar det analytiska rummet tills de får ett önskvärt resultat, och sedan rapporterar endast detta resultat, kan kraftiga snedvridningar uppstå.

Utmaningar för den forskande läkaren

Metavetenskap – om utmaningar för både läkaren och forskaren

Temainledning Metavetenskap kallas den forskningsgren som med kvantitativa empiriska metoder granskar forskningen själv: hur den utförs, rapporteras, finansieras och utvärderas. Detta temanummer tar upp en serie högaktuella meta­vetenskapliga ämnen. Vi önskar er en givande läsning! skriver gästredaktörerna Gustav Nilsonne, Cathrine Axfors och Emmanuel Zavalis.

Överkänslighetsreaktioner som utlösts av moxifloxacin

Vad är känt om snabballergiska reaktioner på moxifloxacin?

Läkemedelsfrågan Moxifloxacin och övriga fluorokinoloner anses kunna orsaka omedelbara överkänslighetsreaktioner redan vid förstagångsexponering. Moxi­floxacin är den fluorokinolon som oftast sätts i samband med anafylaxi.

Låg risk för nedsatt lungfunktion efter covid-19-infektion

Låg risk för kvarstående nedsatt lungfunktion efter covid-19-infektion

Nya rön Risken att utveckla kvarstående lungfunktionsnedsättning efter covid-19 var låg, och den viktigaste riskfaktorn var svårighetsgraden av den initiala infektionen, enligt Covum-studien.

Spontanrapporteringen har fyllt sitt syfte under pandemin

Spontanrapporteringen har fyllt syftet under covid-19-pandemin

Medicinsk kommentar Spontanrapporteringssystemet för misstänkta biverkningar har fyllt sitt syfte under pandemin, dock med stora tidsvariationer i rapporteringsgrad. Läkemedelverket kan bidra till ökad rapporteringsgrad genom regelbunden dialog med hälso- och sjukvården, riktade utbildningsinsatser och förenklade rapporteringssystem. 

1 … 12 13 14 15 16 … 429