Denna webbplats vänder sig till läkare

Anafylaxi kan vara livshotande, behandling måste sättas in snabbt

Anafylaxi kan vara livshotande, behandling måste sättas in snabbt

Anafylaxi är en potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande sy­stemisk överkänslighetsreaktion. Tiden till symtomdebut efter kontakt med den utlösande faktorn kan variera mellan sekunder och timmar; vanligen uppträder symtom inom 30 minuter. Misstänkt anafylaxi ska behandlas direkt med adrenalin intramuskulärt.

Primärvården – första instans för att utreda allergier

Primärvården – första instans för att utreda allergier

Patienter med sjukdomar och symtom som orsakas av allergisk eller annan överkänslighet är vanliga i primärvården. Allmänläkaren bör ha kunskap om hur behandling och utredning av de vanligaste misstänkta allergiska tillstånden ska handläggas.

Tala öppet om sekretess

När och för vem är patientens journal tillgänglig? Vad får läsas inför ett vårdbesök?

Från lindrig klåda till anafylaxi

Här presenteras en uppdatering av aktuell kunskap och praktisk tillämpning av den vetenskapliga evidensen kring allergisk sjukdom.

Grus i maskineriet

"Har vi hamnat i botten på ett helvetesgap? Fortsätter inte vården att utvecklas, även om det svenska bidraget till läkarvetenskapen har minskat?"

Allergisk rinit drabbar en tredjedel av befolkningen

Allergisk rinit drabbar en tredjedel av befolkningen

Allergisk rinit är en folksjukdom som medför en betydande kostnad för samhället och lidande för många patienter. Med en strukturerad anamnes och noggrann undersökning finns goda möjligheter till behandling. 

Riskfaktorer och prevention

Här presenteras en genomgång av det vetenskapliga underlaget för de omgivningsfaktorer som har lyfts fram som riskfaktorer för astma och allergi samt aktuella råd till gravida och småbarnsföräldrar kring dessa faktorer.

Allergenspecifik immunterapi ger långvarig symtomlindring

Allergenspecifik immunterapi ger långvarig symtomlindring

Allergenspecifik immunterapi ger långvarig symtomlindring vid allergisk luftvägssjukdom hos patienter med allergi mot gräs, björk, kvalster eller katt. Immunologiskt förklaras effekterna av en ändring från Th2- till Th1-medierat immunsvar vid allergenexponering.

Allergier största sjukdomsgrupp hos svenska barn och unga vuxna

Allergier största sjukdomsgrupp hos svenska barn och unga vuxna

Allergisk sensibilisering, en viktig riskfaktor för allergiska sjukdomar som astma och rinit, har ökat i förekomst världen över. Parallellt har också andelen personer med astma och klinisk allergi ökat. Bland unga vuxna är närmare hälften sensibiliserade mot vanliga luftburna allergener.

Förbättrad kunskap om njurcancer

Varje år får ca 1 000 svenskar njurcancer och kring 600 dör av sjukdomen. Sedan 2005 registreras alla patienter. Tre studier som bygger på registret har nyligen publicerats. Där visas till exempel att andelen patienter med små njurtumörer som opererats med partiell nefrektomi och laparoskopisk teknik ökat under perioden 2005–2013.

Friskas obenägenhet att ta medicin är underskattad

Friskas obenägenhet att ta medicin är underskattad

Många kan tänka sig att ta ett läkemedel som förlänger livet, men det finns stor variation i hur stor nytta som krävs för att bortse från olägenheten att medicinera. (2 kommentarer)

Flyktingar hade högre risk att drabbas av icke-affektiv psykos

Flyktingar hade högre risk att drabbas av icke-affektiv psykos

Flyktingar tycks löpa högre risk för att drabbas av icke-affektiva psykoser jämfört med andra utrikesfödda, enligt en svensk studie publicerad i BMJ. Studien bekräftar också att utrikesfödda generellt har en förhöjd risk för icke-affektiva psykossjukdomar jämfört med svenskfödda med svenskfödda föräldrar. (1 kommentar)

Autoimmun attack mot samlingsrör bakom interstitiell nefrit

Autoimmun attack mot samlingsrör bakom interstitiell nefrit

I en svensk studie undersöktes tre patienter med autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 som utvecklat terminal njursvikt i unga år. Hos alla tre fanns autoantikroppar mot samlingsrör.

Täta operationskläder minskar risken för smittöverföring

Täta operationskläder minskar risken för smittöverföring

Operationskläder har olika prestanda trots att samtliga material uppfyller täthetskraven i europeisk standard, visar en studie från Stockholm. I studien var antalet kolonibildande enheter från luftprov i operationsområdet signifikant lägre när engångskläder användes. (1 kommentar)

ADHD i barndomen kopplades till psykosociala problem i tonåren

ADHD-symtom i barndomen var associerade med ökad risk för antisocialt beteende och nedsatt daglig funktionsnivå i tonåren, oberoende av annan samsjuklighet och föräldrars utbildningsnivå, visar en svensk avhandling.

Helexomsekvensering effektivt vid diagnostik av medfödda sjukdomar

Helexomsekvensering är en mycket effektiv metod för identifiering av sjukdomsorsakande genetiska varianter i familjer där stark misstanke om autosomalt recessiv sjukdom föreligger, visar en svensk avhandling.

Sepsis – nya definitioner och kriterier föreslås

Nya definitioner av och kriterier för sepsis och septisk chock har föreslagits. Allvarlighetsgraden har höjts, och sepsissyndromet definieras nu som livshotande organsvikt orsakad av ett stört systemiskt svar på infektion. Kriterierna har förenklats något, men begränsningar kvarstår. (3 kommentarer)

Livmodertransplantation i Sverige – 5 första barnen i världen födda

Livmodertransplantation i Sverige – 5 första barnen i världen födda

För tre år sedan startades en klinisk studie om livmodertransplantation i Sverige. Nio kvinnor som saknade livmoder ingick i studien, och i dag har fem av dessa kvinnor fött barn.

Livmodertransplantation kräver etisk genomlysning

Livmodertransplantation kräver etisk genomlysning

En förutsättning för att man inom rutinsjukvården ska eller inte ska kunna erbjuda livmodertransplantation är att man genomfört en noggrann etisk analys, skriver Niels Lynøe.

Snabb utveckling inom prehospital läkarbemannad intensivvård

Snabb utveckling inom prehospital läkarbemannad intensivvård

För omhändertagande av de svårast skadade/sjuka och instabila patienterna utanför sjukhus används så kallade prehospitala förstärkningsenheter. I Norden bemannas de av prehospitala anestesiläkare i akutbilar och ambulanshelikoptrar. (2 kommentarer)