Denna webbplats vänder sig till läkare
Fanconis syndrom – en ovanlig biverkan av tenofovirdisoproxil

Fanconis syndrom – en ovanlig biverkan av tenofovirdisoproxil

Tenofovirorsakat Fanconis syndrom är en ovanlig diagnos, men kan vara värdefull att känna till då tillståndet kan vara helt eller delvis reversibelt. Vid njursvikt hos patienter som behandlas med tenofovir bör misstanke om Fanconis syndrom väckas, visar denna fallbeskrivning.

Antiviral tablettbehandling av covid-19 – ett värdefullt tillskott

Antiviral tablettbehandling av covid-19 – ett värdefullt tillskott

Paxlovid är ett värdefullt tillskott för behandling av personer med hög risk för allvarlig covid-19. Men en uppdaterad hälsoekonomisk analys och tydliga riktlinjer för testning är önskvärda. Före insättning av Paxlovid krävs en noggrann läkemedelsgenomgång.

Läkartidningen gör vi tillsammans

Läkartidningen gör vi tillsammans

»Tillsammans gör vi Läkartidningen ännu mer angelägen för läkarkåren och samhället i stort.«

SGLT2-hämmare kan behöva sättas ut vid allvarliga sjukdomstillstånd

SGLT2-hämmare kan behöva sättas ut vid allvarliga tillstånd

Behandling med SGLT2-hämmare vid akut sjukdom kan öka risken för utveckling av ketoacidos hos personer med diabetes och absolut eller relativ insulinbrist. Temporär utsättning av SGLT2-hämmare bör övervägas. (1 kommentar)

Kronisk reumatisk klaffsjukdom var vanligare bland utlandsfödda

Kronisk reumatisk klaffsjukdom var vanligare bland utlandsfödda

Kronisk reumatisk klaffsjukdom är vanligare i vissa icke-europeiska invandrargrupper än bland svenskfödda. Till exempel hade kvinnor från Afrika hade 9,82 gånger högre relativ risk än svenskfödda kvinnor. (1 kommentar)

Demens som dödsorsak var kopplad till att ingen obduktion utförts

Demens som dödsorsak kopplad till att ingen obduktion utförts

Demens som underliggande dödsorsak, kvinnligt kön och födelseland utanför Europa var några faktorer kopplade till att inte bli obducerad, enligt en studie av skillnader i obduktionsfrekvens. (2 kommentarer)

Risken för myotoxicitet är koncentrationsberoende

Myopatirisk med kolkicin och statiner beror på koncentration

Dygnsdosen 0,5 mg kolkicin tillsammans med normaldos statin förefaller rimligt säker till patienter under ca 70 års ålder och i frånvaro av andra riskfaktorer, såsom nedsatt njurfunktion och interagerande läkemedel.

Fertilitetsbevarande åtgärder

Bröstcancer är vanlig indikation för fertilitetsbevarande åtgärder

Fertilitetsbevarande åtgärder genom nedfrysning av sperma, ägg, embryon och gonadvävnad kan erbjudas innan en gonadotoxisk behandling ska inledas.

Neurotoxiska metaller från sura sulfatjordar ser ut att bidra till MS

Neurotoxiska metaller från sura sulfatjordar verkar bidra till MS

Områden med hög förekomst av MS överlappar med förekomsten av sura sulfatjordar i Finland. Tydligast är detta runt staden Seinäjoki mitt i den största utbredningen av sura sulfatjordar i landet och med ett av de högsta incidenstalen för MS i världen.

Psykologiska sidor av ofrivillig barnlöshet­

Psykologiska aspekter av ofrivillig barnlöshet­

Utöver fokus på de många olika grupper som i dag genomgår reproduktionsmedicinsk behandling är det också viktigt att påminnas om att det som är kunskap på gruppnivå kan se annorlunda ut på individuell nivå, och att psykologiska aspekter av infertilitet är mångfasetterade.

Donation av ägg och spermier

Donation av ägg och spermier

Årligen föds cirka 100 barn genom äggdonation och cirka 700 barn genom spermiedonation i Sverige. Behandlingen är laglig för såväl par med man och kvinna som samkönade kvinnliga par och ensamstående kvinnor.

Transplantation av livmoder – en ny fertilitetsbehandling

Transplantation av livmoder – en ny fertilitetsbehandling

Världens första kliniska studie av livmodertransplantation startade vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och 2014 genomfördes världens första förlossning efter livmodertransplantation.

Ny artikeltyp belyser vårdens organisation

Ny artikeltyp belyser vårdens organisation

»Läkartidningens bedömning är därför att det behövs en fördjupad täckning av organisationsfrågor som påverkar patienter och personal.«

Andrologisk undersökning bör ingå i infertilitetsutredningen

Andrologisk undersökning bör ingå i infertilitetsutredningen

Andrologisk undersökning bör vara en naturlig del av infertilitetsutredningen och förutom spermaanalys inkludera en grundlig klinisk, endokrinologisk och i vissa fall genetisk undersökning.

Möjligheterna för infertila män att få biologiska barn är många

Möjligheterna för infertila män att få biologiska barn är många

I dag finns det goda möjligheter att hjälpa infertila män att bli biologiska fäder. Det gäller även för män med azoospermi, som förekommer hos ca 1 procent av den manliga befolkningen. Men kunskapen om mäns behandlingsmöjligheter varierar i landet.

Så utvecklas hälsan hos IVF-barnen och hos deras mödrar

Hur går det för IVF-barnen och vilka är riskerna för mödrarna?

Det har gått 40 år sedan det första barnet föddes efter IVF i Sverige, 1982. De flesta graviditeter i dag förlöper komplikationsfritt för både modern och barnet. Denna artikel beskriver det vi vet om hur hälsan utvecklas hos IVF-barn och deras mödrar. (1 kommentar)

Allt fler möjligheter finns att bli förälder

Allt fler möjligheter att bli förälder

I temat Nya vägar till föräldraskap presenteras IVF-behandling som den bedrivs i dag och de senare årens viktigaste utvecklingssteg på området.

5 frågor till Kersti Lundin

5 frågor till Kersti Lundin

Kersti Lundin, docent och överbiolog, reproduktionsmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har skrivit en översikt om framsteg som gjorts i IVF-laboratoriet.

Labbtekniska framsteg har lett till fler lyckade födslar efter IVF

Labbtekniska framsteg har lett till fler lyckade födslar efter IVF

Graviditets- och födelsefrekvenser inom IVF fortsätter att öka, mycket på grund av förbättrade odlingsförhållanden och frystekniker för embryon, skriver Kersti Lundin i denna temaartikel om framsteg i IVF-laboratoriet under senare år.

Vad är en depression – och hur ska dess tillstånd klassas?

Depressionens validitet måste börja tas på allvar

Forskningen måste börja ta depressionens validitet på allvar. Frågan om hur tillståndet ska klassificeras förtjänar att fördjupas, skriver Johan Bengtsson. (3 kommentarer)