Denna webbplats vänder sig till läkare
Blodsockerkontroll hos barn med diabetes typ 1 kopplad till slutlängd

Blodsockerkontroll hos barn med diabetes kopplad till slutlängd

Dålig blodsockerkontroll var associerad med 2,9 cm lägre slutlängd som man och 1,8 cm lägre som kvinna samt en nästan fördubblad risk för kortvuxenhet hos män men ingen skillnad för kvinnor, enligt en populationsbaserad studie av 12 095 barn med typ 1-diabetes.

Oregelbundna mattider bidragande orsak till ohälsa

Oregelbundna mattider – en bidragande orsak till ohälsa

I Nordiska näringsrekommendationer saknas rikt­linjer om måltidsmönster på grund av bristande evidens. Oregelbundna mattider och nattätande är bidragande orsaker till ohälsa vid arbete utanför dagtid och under natt. Longitudinella väl kontrollerade studier behövs för att utvisa om klockan blir den nya kostcirkeln.

Intravenös kylning bättre än kyldräkt vid hypotermibehandling

Intravenös kylning var mer effektiv än kyldräkt vid hypotermibehandling

Intravenös kylkateter var associerad med bättre kylprestation än kyldräkt hos patienter som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus, enligt en post hoc-analys.

Akut njurskada – prevention och behandling

Prevention och behandling av syndromet akut njurskada

Akut njurskada är signifikant associerad med ökad morbiditet och mortalitet och uppstår ofta sekundärt till andra sjukdomar eller organsvikter. Akut njur­skada bör monitoreras noggrant och njurarna skyddas i görligaste mån, och om njurfunktionen försämras bör njurersättningsterapi påbörjas. (4 kommentarer)

OMI – nytt begrepp för infarkt på grund av akut kranskärlsocklusion

OMI – nytt begrepp för infarkt vid akut kranskärlsocklusion

Ny klassificering av infarktpatienter har föreslagits med tanke på STEMI-begreppets begränsningar. (2 kommentarer)

Lägre dos apixaban efter 6 månader var inte sämre än fulldos

Lägre dos apixaban var inte sämre efter cancerassocierad VTE

Antikoagulationsbehandling av cancerpatienter med halvdos apixaban var inte sämre än normaldos efter de initiala 6 månaderna med fulldos, enligt en ny studie i NEJM.

Astma – en prövning för vården

Astma – en prövning för vården

Astma är en stort utmaning för sjukvården, men genom ökad kunskap och nya riktlinjer finns det goda utsikter att sjukdomskontroll och prognos kan förbättras.

Den globala hälsans framsteg hotas

Den globala hälsans framsteg hotas

»Vad är utveckling, om inte att färre och färre familjer behöver begrava ett barn?« (2 kommentarer)

Algoritm för gradering av komplikationer gav hög träffsäkerhet

Algoritm för gradering av kirurgiska komplikationer gav hög träffsäkerhet

Automatisk gradering av komplikationer efter kirurgi genom en algoritm baserad på journaldata hade hög träffsäkerhet och upptäckte fler lindrigare komplikationer än manuell registrering. (3 kommentarer)

Biologiska läkemedel – ett steg mot precisionsmedicin vid svår astma

Biologiska läkemedel – ett steg mot precisionsmedicin vid svår astma

Biologiska läkemedel ger möjlighet till en riktad och individuellt anpassad behandling av svår astma, men det kräver en ordentlig fördjupad utredning avseende fenotyp och underliggande molekylär endotyp.

Lungfunktionsundersökningar vid utredning av astma

Lungfunktionsundersökningar vid utredning av astma

För att bekräfta den kliniska astmamisstanken och ställa diagnos krävs ofta att flera olika lungfunktionsundersökningar utförs, där dynamisk spirometri med bronkdilatationstest i regel är förstahandsval. (1 kommentar)

Immunologi vid astma

Immunologi vid astma

Inflammationen vid astma drivs av ett komplext och patologiskt samspel mellan luftvägsepitelet och immunförsvaret. (1 kommentar)

Astma i primärvården

Astma i primärvården

Diagnostik och uppföljning av majoriteten av patienter med astma sker i primärvården.  Patientutbildning är avgörande för god astmakontroll. Optimal astmakontroll innebär normal lungfunktion, symtomfrihet och avsaknad av exacerbationer. Detta ska alltid bedömas. 

Överföringen från barn- till ­vuxensjukvård av unga med astma

Överföringen från barn- till vuxensjukvård vid astma

Unga med astma riskerar att tappa kontakten med sjukvården under överföringen från barn- till vuxen­sjukvård och ett övergångsprogram för gruppen saknas. Genom att förbereda unga med astma för egenvård kan man förbättra deras hälsorelaterade livskvalitet, öka symtomkontrollen och minska risken för försämringsperioder. (4 kommentarer)

Astmaepidemiologi – en överblick

Astmaepidemiologi – överblick

Trenderna i prevalens, incidens och remission av astma har varierat över tid, och mönstren har påverkats av faktorer såsom förändringar i livsstil och miljö och socioekonomiska förhållanden, men också förbättrad diagnostik, behandling och vård.

5 frågor: Flera orsaker bakom ojämn spridning av astma i Europa

5 frågor till Helena Backman

Helena Backman, docent, Umeå universitet, är en av författarna till en temaartikel om astma­epidemiologi.

HPV-screening korrelerar till cancerincidens

Skillnader i HPV-screening korrelerar till cancerincidens

Korrelationen mellan täckningsgrad av HPV-screening och cervixcancerincidens stödjer att nästa viktiga steg för att få incidensen under kontroll är ökad täckningsgrad av HPV-screening för kvinnor över 30 år.

Låg covid-19-vaccinationstäckning bland ungdomar i riskgrupp

Låg vaccinationstäckning bland ungdomar i riskgrupp

Författarna bakom en populationsbaserad tvärsnittsstudie drar slutsatsen att fler åtgärder behövs för att höja vaccinationstäckningen bland ungdomar i riskgrupp i framtida vaccinationskampanjer.

Symtomlindring av behandling i tryckkammare efter strålning

Symtomlindring av behandling i tryckkammare efter strålning

Tryckkammarbehandling med syrgas ger varaktig och kliniskt relevant symtomlindring vid kronisk strålningsinducerad cystit. Det tyder resultaten av en långtidsuppföljning av en randomiserad, kontrollerad multicenterstudie på.

30 år av utveckling med Svensk reumatologis kvalitetsregister

30 år av utveckling med Svensk reumatologis kvalitetsregister

Registret används för kvalitetsjämförelser, som kliniskt beslutsstöd samt i forskning, ofta i kombination med data från andra nationella (hälsodata)register.