Denna webbplats vänder sig till läkare

Att bara peka finger löser inga problem

Att bara peka finger löser inga problem

Reflexion »Hur skulle det i stället se ut med konstruktiva och faktabaserade kampanjer som pekar på möjligheten att kunna arbeta i ett av världens bästa sjukvårdssystem ...«

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Temaartikel Studier tyder på att finansiella intressekonflikter i kliniska prövningar påverkar både forskningsfråga, metod, resultat och tolkning. Icke-finansiella intressekonflikter kan också finnas, men är mindre studerade. Det behövs mer forskning om intressekonflikter, deras konsekvenser och hur de ska hanteras. Enbart transparens löser dock inte problemet.

Ansvarsfull rapportering av kliniska läkemedelsprövningar

Kliniska prövningar – KI på god väg mot ansvarsfull rapportering

Temaartikel Fram till hösten 2020 hade Karolinska institutet inte rapporterat resultat för en enda prövning. I dagsläget har KI rapporterat resultat för 61 procent av sina avslutade prövningar.

Oredlig forskning underminerar klinisk praxis och förtroende

Oredlig forskning underminerar medicinsk praxis och förtroende

Temaartikel Joachim Boldt, Scott Reuben och Yoshihiro Sato är forskare som gjort sig skyldiga till oredlighet. Vad kan vi lära oss av dessa tre? Och vilka skyddssystem ger motståndskraft mot den oredliga forskningens skador? Kjell Asplund skriver om problemen som oredlig forskning skapar – och hur de kan lösas.

Olika slutsatser från samma data

Olika slutsatser från samma data

Temaartikel Oberoende forskare kan nå skilda resultat med utgångspunkt från samma data och hypoteser. När forskare utforskar det analytiska rummet tills de får ett önskvärt resultat, och sedan rapporterar endast detta resultat, kan kraftiga snedvridningar uppstå.

Utmaningar för den forskande läkaren

Metavetenskap – om utmaningar för både läkaren och forskaren

Temainledning Metavetenskap kallas den forskningsgren som med kvantitativa empiriska metoder granskar forskningen själv: hur den utförs, rapporteras, finansieras och utvärderas. Detta temanummer tar upp en serie högaktuella meta­vetenskapliga ämnen. Vi önskar er en givande läsning! skriver gästredaktörerna Gustav Nilsonne, Cathrine Axfors och Emmanuel Zavalis.

Överkänslighetsreaktioner som utlösts av moxifloxacin

Vad är känt om snabballergiska reaktioner på moxifloxacin?

Läkemedelsfrågan Moxifloxacin och övriga fluorokinoloner anses kunna orsaka omedelbara överkänslighetsreaktioner redan vid förstagångsexponering. Moxi­floxacin är den fluorokinolon som oftast sätts i samband med anafylaxi.

Låg risk för nedsatt lungfunktion efter covid-19-infektion

Låg risk för kvarstående nedsatt lungfunktion efter covid-19-infektion

Nya rön Risken att utveckla kvarstående lungfunktionsnedsättning efter covid-19 var låg, och den viktigaste riskfaktorn var svårighetsgraden av den initiala infektionen, enligt Covum-studien.

Spontanrapporteringen har fyllt sitt syfte under pandemin

Spontanrapporteringen har fyllt syftet under covid-19-pandemin

Medicinsk kommentar Spontanrapporteringssystemet för misstänkta biverkningar har fyllt sitt syfte under pandemin, dock med stora tidsvariationer i rapporteringsgrad. Läkemedelverket kan bidra till ökad rapporteringsgrad genom regelbunden dialog med hälso- och sjukvården, riktade utbildningsinsatser och förenklade rapporteringssystem. 

Nya matvanor kan ytterligare öka prevalensen av järnbrist

Nya matvanor kan ytterligare öka järnbristen – särskilt hos kvinnor

Medicinsk kommentar Förändrade matvanor och för låg biotillgänglighet hos järnet i vegetabiliska köttsubstitut kan leda till en ökning av den redan höga prevalensen av järnbrist, framför allt hos unga kvinnor. Frikostig provtagning vid diffusa symtom behövs för att upptäcka bristen.

Vaccination var inte kopplad till fler läkarbesök för mensrubbningar

Vaccination var inte kopplad till läkarbesök för mensrubbningar

Nya rön En ny studie från ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Läkemedelsverket visar inte på någon ökad risk, mätt som läkarkontakt på grund av menstruationsrubbningar efter sars-cov-2-mRNA-vaccination. En liten förhöjd risk för läkarkontakt på grund av postmenopausala blödningar noterades dock.

Att förebygga sjukdom är viktigt för läkare

Att förebygga sjukdom är viktigt för läkare

Reflexion »Dessa trender hotar möjligheten att bedriva en tillgänglig och god sjukvård.«

»Klimakterievården i Sverige är eftersatt«

4 frågor till Naomi Flamholc

Författarintervjun Naomi Flamholc har tillsammans med Angelica Lindén Hirschberg skrivit en ABC-artikel om klimakterievård.

Medicinens ABC om Klimakterievård

ABC om Klimakterievård

Medicinens ABC Klimakteriet är en naturlig biologisk händelse som pågår i 5 till 10 år, och där en tredjedel av alla kvinnor har så svåra besvär att de önskar någon form av behandling. Ökad kunskap och förbättrad rådgivning om klimakteriet kan dock minska besvär och förbättra livskvaliteten hos kvinnor med symtom. (11 kommentarer)

Postpoliosyndrom kan förekomma hos invandrare från riskområden

Postpolio kan förekomma hos invandrare från riskområden

Nya rön Statistiskt signifikanta överrisker för postpolio återfanns i följande undergrupper: män och kvinnor från Afrika och Asien samt hos män från Latinamerika.

Smärtsamt skänkelblocksyndrom

Skänkelblocksyndrom – ovanligt men behandlingsbart tillstånd

Fallbeskrivning Smärtsamt skänkelblocksyndrom är ett ovanligt tillstånd av icke-ischemisk bröstsmärta sekundär till frekvensberoende vänstersidigt skänkelblock. (3 kommentarer)

Psykiskt störda lagöverträdare vårdades i genomsnitt 7,5 år

Psykiskt störda lagöverträdare vårdades i genomsnitt 7,5 år

Nya rön Individer som dömts till rättspsykiatrisk vård vårdades i genomsnitt 7,5 år. Frekvensen av återfall i brott efter utskrivning uppskattades vara ungefär 14 procent efter 1 år. Det är några slutsatser i en studie av vårdtider och återfall i brott hos psykiskt störda lagöverträdare. (3 kommentarer)

Koagulationsfaktor XIII – inte bara ett kongenitalt blödningsproblem

Koagulationsfaktor XIII – även ett förvärvat blödningsproblem

Översikt Faktor XIII-brist är en ovanlig blödningsrubbning, som oftast diagnostiseras i nyföddhetsperioden. Den förvärvade FXIII-bristen är mindre väldefinierad, men kan beaktas vid allvarliga blödningar. Kunskapen om dessa tillstånd är låg utanför koagulationscentrum.

Gravida med längst restid födde oftare med planerat kejsarsnitt

Gravida med längst restid födde oftare med planerat kejsarsnitt

Nya rön Sammanfattningsvis födde gravida med längst restid i studien oftare med planerat kejsarsnitt. Kvinnor med lång resväg sågs samtidigt ha minskad förekomst av stor blödning och allvarlig bristning, vilket delvis kan förklaras av att de var yngre, hade ett högre BMI och var av nordisk härkomst.

»Ej HLR« – svartvitt beslut i en gråzon

Att avstå hjärt–lungräddning – svartvitt beslut i en gråzon

Medicinsk kommentar Det saknas riskprofiler för att skatta vem som kan drabbas av hjärtstopp samt prediktionsmodeller för vilka som överlever. Prata därför oftare med patienten om hur hen ser på sitt liv, och fatta beslut i samråd med en legitimerad kollega, uppmanar Therese Djärv och Eva Piscator. (5 kommentarer)

1 … 29 30 31 32 33 … 445