Denna webbplats vänder sig till läkare

Indikatorer för patientsäkerhet i Europa

Patientsäkerheten är i fokus också i det europeiska samarbetet. Under 2005–2007 genomfördes ett projekt ägnat att stödja utvecklingen av patientsäkerheten i europeisk hälso- och sjukvård på uppdrag av EU:s ministerråd. Projektet kallas Safety improvement for patients in Europe (SimPatIE) www.simpatie.org, och resultat har nyligen publicerats. I uppdraget ingick bl a att ta fram tillförlitliga indikatorer […]

RSV-infektion associerad med genetisk predisposition för astma

Spädbarn som sjukhusvårdas för allvarlig infektion med respiratoriskt syncytialvirus (RSV) löper ökad risk att utveckla astma. Det har debatterats flitigt om det är den tidiga RSV-infektionen som ger astmautveckling eller om det är barn med vissa egenskaper som insjuknar och som senare utvecklar astma. Det senare har fått stöd av studier som funnit att också […]

Pollenallergi vid graviditet

Läkemedelsinformationscentralerna har tidigare svarat på frågor angående risken att använda olika allergipreparat under graviditet. Sammanfattningsvis har man i dessa dokument dragit slutsatsen att varken de vanligaste perorala antihistaminerna eller de nasala steroiderna anses ge någon ökad risk för fosterskador under graviditet [1-6]. På 1950-talet visade sig kortikosteroider givna i höga doser ha teratogena effekter i […]

Vårdetik i livets slutskede angår alla

Häromveckan deltog jag i en konferens om etik kring beslut i livets slutskede, arrange­rad av Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet i samarbete med Läkartidningen. Ämnet är som bekant aktuellt, och många lockades till detta tvärprofessionella möte om skärningspunkten mellan filosofins teori och medicinens praktik. Vad är ett outhärdligt lidande och en bra […]

Kirurgi på gamla människor måste anpassas efter individen

En allt större del av kirurgiska operationer görs på gamla människor (Figur 1), som har ett annat reaktionsmönster, för att inte säga en annan fysiologi, än yngre. Men ändå behandlas de ofta legärt perioperativt, varför resultaten blir sämre än vad de behöver vara. Därför borde geriatrisk kirurgi spe­cialiseras vad gäller kirurgiska metoder, pre- och postoperativ […]

Mer jämlik vård för patienter med katarakt

Kataraktoperation är ett av pionjärområdena i uppbyggnaden av nationella medicinska indikationer [1]. Ett förslag till indikationer för kataraktoperation presenterades i september 2005, och sedan den 1 maj 2006 ingår en variabel för indikationsgrupp i nationella kataraktregistret (NCR). Kvalitetsförbättringsprojekt År 2003 startades ett nationellt kvalitetsförbättringsprojekt inom kataraktkirurgin. Syftet var att förbättra kataraktsjukvården så att rätt patient […]

Röntgenkontrastmedel och njurskador

Jodkontrastmedel är ovärderliga vid radiologisk diagnostik av bland annat tumörer, arteriella kärlsjukdomar och venös tromboembolism samt i samband med perkutana vaskulära interventioner (PVI). Vid riksstämman 2007 hölls ett symposium, »Röntgenkontrastmedel och njurskador ­ Den dolda sjukhussjukan«, med anledning av den kraftigt ökade förbrukningen av kontrastmedel vid datortomografi (DT) och PVI. Syftet var att öka medvetenheten […]

Benigna uterusförändringar kan orsaka infertilitet

Submukösa myom, polyper, kongenitala anomalier och intrauterina adherenser kan försämra fertiliteten [1, 2]. Prospektiva randomiserade studier är ofta svåra att genomföra på infertila patienter av bl a etiska skäl men också eftersom t ex adherenser och medfödda anomalier är sällsynt förekommande. Nationella och regionala kvalitetsregister skulle kunna underlätta uppföljningen av patienter med ovanliga tillstånd. Observationsstudier visar att […]

ABC om Drunkning

Drunkningsolyckor är inte ovanliga i Sverige och internationellt [1-5]. Antalet drunkningsolyckor i Sverige har dock minskat kraftigt sedan 1940, vilket antas vara relaterat till ökad simkunnighet i befolkningen. Även om minskningen kan tolkas som empiriskt bevis saknas det vetenskapliga studier om kausaliteten, och det finns inga studier publicerade om andelen simkunniga bland drunkningsoffer i Sverige. […]

Den nya pandemi­influensan A/H1N1

Den nya influensan A/H1N1 orsakas av ett influensavirus, som innehåller gensegment från svin, fågel och människa. En genetisk studie av 76 virusisolat från USA och Mexiko visar att det är ett nytt virus, som skiljer sig helt från andra human- och svininfluensastammar [1]. Virusets ursprungsvärd är sannolikt svin, men exakt när det uppstod och hur […]

Bilpendling men inte snusning ökar risken för hjärtinfarkt

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärtinfarkt. Detta har visats framför allt i studier som fokuserat på fysisk aktivitet på fritiden, medan betydelsen av fysisk aktivitet på arbetet är mer oklar. Få studier har undersökt den separata effekten av fysisk aktivitet till och från arbetet på hjärtinfarktrisken. Snusningens betydelse för hjärt–kärlsjukdom är kontroversiell. I studien […]

Ökad demensrisk av hypoglykemiepisoder

Episoder av hypoglykemi ökar risken för demens hos personer med typ 2-diabetes. Så kan man sammanfatta en amerikansk studie som presenteras i tidskriften JAMA. Författarna har utgått från en kohort som omfattade 16 667 personer med typ 2-diabetes och en snittålder på 66 år (55 procent män och 45 procent kvinnor). Under tidsperioden 1980 till 2002 […]

Frontal hjärnaktivitet kan påverka arbetsminnet

Arbetsminnet är vår för­måga att bibehålla och behandla information under de korta tidsintervall som krävs för att utföra olika mentala operationer. Arbetminnets kapacitet (antalet saker man kan hålla i arbetsminnet) är relaterad till intelligens och koncentrationsförmåga, och en lägre arbetsminneskapacitet är en viktig kom­ponent i bland annat ADHD. Forskning har visat att hjärnaktivitet i hjässloben […]

Alzheimergen kopplad till ändrad aktivitet i hjärnan i unga år

Genen APOE (epsilon)4 (apolipoprotein E e4) har kopplats till ökad risk för Alzheimers sjukdom. Nu visar en brittisk studie att individer som bär på genen har annorlunda aktivitet i de regioner i hjärnan som är centrala för minne och inlärning. Den avvikande aktiviteten kan ses redan i 20-årsåldern, alltså många år innan sjukdomen normalt bryter […]

Fler barn i USA får farmaka för diabetes och hypertoni

Allt fler amerikanska barn och ungdomar får farmakologisk behandling för diabetes och hypertoni. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Archives of Pediatric and Adolescent Medicine. Författarna har undersökt receptförskrivningen månadsvis till barn och ungdomar i åldrarna 6 till 18 år under perioden 2004 till 2007. Data har inhämtats från ett omfattande register inom […]

Nya kandidatgener för autism

Den genetiska bakgrunden till autism är ett forskningsfält som tilldrar sig allt mer intresse. I två studier presenterade i Nature har ett nytt intressant område i genomet identifierats som kopplats till autism. I den första har författarna utgått från en kohort på 3 101 individer från 780 familjer där en eller fler familjemedlemmar varit drabbade av […]

Oklart om NSAID skyddar mot demens eller inte

Studier talar för att NSAID skulle kunna förhindra demens. Nu visar en studie i Neurology att detta dessvärre inte verkar stämma. Författarna har tittat på ett material omfattande 2 736 individer över 65 år med en genomsnittlig ålder på 75 år. Deltagarna följdes under tolv år avseende demens. Uppgifter om förskrivna läkemedel och hur mycket av […]

Dagens målvärden vid diabetes inte självklara för äldre-äldre

Målen för HbA1c, blodtryck och lipider har skärpts år från år; i dag är målvärdena för HbA1c 5–6 procent, blodtryck 130/80 mm Hg och S-kolesterol

Depression under graviditet – större risk att inte behandla

Vad är mest skadligt för barnet ­– moderns depression eller en läkemedelsbehandling under graviditeten? Vi vet att obehandlad depression hos modern kan störa den neurokognitiva utvecklingen hos barnet och har förknippats med för tidig börd. Samtidigt vet vi att även behandling med antidepressiva läkemedel kan påverka det växande fostret, och vissa studier rapporterar ökad risk […]

Unga patienter – gamla knän

Artros är den vanligaste ledsjukdomen [1], och den kan drabba alla leder, med klassiska symtom i form av ledsmärta och nedsatt funktion. Artros drabbar inte bara ledbrosket, utan sjukliga förändringar sker också i subkondralt ben, menisker, ledband, ledkapslar och muskler. I senare skeden av sjukdomen uppträder typiska förändringar synliga vid röntgenundersökning av belastat knä, såsom […]