Denna webbplats vänder sig till läkare

Risk för både över- och underdiagnostik vid ADHD-utredning

Screening och utredning – risk för både över- och underdiagnostik

Att ha ADHD i vuxen ålder är förenat med exekutiva svårigheter som att till exempel organisera, hålla tider, hålla ordning och fullfölja uppgifter, men också i svårigheter med emotions- och motivationsreglering. Konsekvenser kan vara att utbildningar inte slutförs, svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att behålla ett jobb. En belastad ekonomisk situation kan också vara en konsekvens. (2 kommentarer)

År går, ADHD består – få äldre har diagnos

Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos och behandling

Drygt 2 procent av äldre vuxna har rapporterat symtom som indikerar ADHD. Ytterst få har en diagnos, och forskningen kring ADHD hos äldre är begränsad. De få studier som undersökt farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos äldre tyder dock på goda effekter. (2 kommentarer)

Strävan efter naturlig immunitet riskabel

Strävan efter naturlig immunitet riskabel

Det är en dålig idé att försöka dra på sig smittan med flit – särskilt om man inte är vaccinerad.

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

ADHD är vanligt och förekommer hos 5–7 procent av ungdomar och 2–3 procent av vuxna. Diagnostisering och behandling sparar resurser och lidande.

Den mörka sidan – ADHD vanligt ihop med substansbruk och vid kriminalitet

Den mörka sidan – ADHD vanligt vid substansbruk och kriminalitet

Samsjuklighet mellan ADHD och substansbrukssyndrom och samtidig kriminalitet är vanligt och försämrar prognosen för samtliga tillstånd. Evidensen talar för att screening, utredning och behandling med läkemedel och adekvata psykoedukativa insatser för ADHD bör ingå vid all beroende- och kriminalvård.

Symtom, diagnostik och förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor

Symtom, diagnostik, förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor

ADHD hos flickor är ett allvarligt tillstånd, som hos majoriteten kvarstår i vuxen ålder. Skolmisslyckande, psykiska problem, missbruk, självmordsförsök och självskadebeteenden är några av de negativa konsekvenserna av tillståndet liksom sömnsvårigheter, relationssvårigheter och problem med ekonomi. Flickors ADHD-symtom bedöms som mindre allvarliga än pojkars och en underdiagnostik kvarstår. (1 kommentar)

Nationella riktlinjer för förskrivning av epilepsilarm behövs

Nationella riktlinjer behövs för hantering av epilepsilarm

Med anledning av uttalade regionala skillnader är det, trots begränsat evidensunderlag, angeläget att ta fram svenska riktlinjer för användning, förskrivning och uppföljning av epilepsilarm, menar artikelförfattarna.

Läkarbesök efter digifysisk och fysisk bedömning jämförda

Läkarbesök efter digifysisk och fysisk bedömning jämförda

Ingen statistiskt signifikant skillnad i fysiska läkarbesök inom 2 veckor kunde påvisas mellan sedvanlig vårdcentralsbedömning och digifysisk bedömning. Patienter med fysiskt läkarbesök inom 2 dygn var exkluderade. (3 kommentarer)

Sverige toppar frakturligan i stor osteoporosrapport

Sverige toppar frakturligan i stor europeisk rapport om osteoporos

Sverige toppade tabellen med högst incidens av höftfrakturer bland kvinnor: 730/100 000 individer. När man tittade på samtliga frakturer hos både män och kvinnor, 50 år och äldre, var Sverige på tredje plats.

Lägre syrgasåtgång än väntat hos svenska covidpatienter

Lägre syrgasåtgång än förväntat hos svenska covidpatienter

Fynden föreslår att syrgasbehovet till covidpatienter utanför Iva kan vara lägre än vad som tidigare uppskattats. Medelflödet under syrgasbehandling var 3 liter/min – betydligt lägre än WHO:s uppskattning. (1 kommentar)

Goda resultat för specialiserad rehab efter lång Iva-tid

Goda resultat för specialiserad rehab efter lång Iva-tid

En uppföljning av patienter som vårdats vid Remeo, en klinik specialiserad för respiratorurträning, dekanylering och multiprofessionell rehabilitering efter långvarig intensivvård, visar bra resultat.

Inhalation av lustgas gav ryggmärgsskada

Omfattande inhalationsbruk av lustgas gav ryggmärgsskada

Lustgas är vid hög konsumtion neurotoxisk och kan ge påverkan på ryggmärg och perifera nerver. Vid neurologiska symtom hos unga är lustgasbruk en viktig differentialdiagnos. I artikeln beskrivs hur en ung man drabbades av dålig balans med stapplande gång, ostadighet och känselbortfall efter inhalationsmissbruk av lustgas.

Att återkommande exponeras för lustgas kan ge svåra skador

Återkommande exponering för lustgas kan ge svåra skador

Lustgasförsäljning är laglig i Sverige samtidigt som det finns skäl att anta att användandet tilltar. Vid upprepad exponering finns risk för påverkan av vitamin B12-nivån, vilket kan leda till myeloneuropati och benmärgspåverkan samt ibland även kognitiv svikt och psykos.

5 frågor: Medicinskt kan överanvändning av lustgas bli farligt

5 frågor till Allan Karbassi

Allan Karbassi, ST-läkare i allmänmedicin, Göteborg, är en av författarna till en fallbeskrivning om hur lustgasmissbruk ledde till myelopati.

Global immunitet …

Global immunitet …

»Förhoppningsvis kan vi dock snart sluta skriva så mycket om covid-19, vilket jag ser fram emot.« (1 kommentar)

Patienter med IgA-nefropati utvecklar ofta terminal njursvikt

Patienter med IgA-nefropati utvecklar ofta terminal njursvikt

IgA-nefropati utgör majoriteten av alla glomerulonefriter, och 30–40 procent av patienter med IgA-nefropati utvecklar terminal njursvikt. Tidig diagnos, adekvat intervention och uppföljning är viktigt för att fördröja, och om möjligt förhindra, förloppet. (2 kommentarer)

Medicinens ABC om akut aorta­dissektion

ABC om akut aorta­dissektion

Vid akut aortadissektion råder konsensus om att alla ska ges medicinsk behandling med blodtryckssänkning och smärtlindring, att typ A-dissektion i första hand bör opereras och att komplicerad typ B-dissektion bör behandlas med TEVAR.

Andningssvikt hos patienter med CIDP kräver snabb diagnos

Andningssvikt hos patienter med CIDP kräver skyndsam diagnos

CIDP-patienter med tecken till ventilationspåverkan behöver tät övervakning med kontroll av andningsfre­kvens, pulsoximetri och PEF, då ventilationsbehandling kan vara indicerad. Omedelbar behandling behövs för att undvika potentiellt livshotande andningskollaps.

Perioperativa troponinmätningar visar risk för hjärt–kärlkomplikation

Perioperativa troponinmätningar predicerar komplikationsrisk

Preoperativa hs-cTnT-mätningar kan användas för att predicera risken för hjärt–kärlkomplikationer, och perioperativa mätningar kan både predicera risken för sådana komplikationer och upptäcka dem tidigare.

Metodik gav stöd för att bedöma kausalitet vid biverkningar av kosttillskott för idrott

Metodik gav stöd för att bedöma kausalitet vid biverkningar av kosttillskott för idrott

Kliniska resonemang kan förbättra förutsättningarna för bedömning av orsakssamband mellan idrottstillskott och biverkningar, enligt resultaten i en svensk studie av fallrapporter. Systematiska metoder för kausalitetsbedömning kan förbättra dem ytterligare.