Denna webbplats vänder sig till läkare

H pylori Napoleons baneman?

Var det en Helicobacter pylori-infektion som ledde till den forne franske kejsarens död? Napoelon Bonapartes dödsorsak har blivit en omdebatterad fråga bland historiker och sedermera även medicinska forskare. Det har hävdats att Napoleon, som avled 1821 på Sankta Helena, dog av cancer i ventrikel och tunntarm. Men än mer dramatiska förklaringar, i alla fall ur […]

Detrusitol och minnesförsämring

Antikolinerga läkemedel har visat sig kunna försämra korttidsminnet. Effekten hos icke-dementa är dock reversibel, och minnet återgår till det normala några veckor efter utsatt behandling [1]. Tolterodin är ett antikolinergikum som används vid behandling mot trängningsinkontinens. Substansen är en kompetitiv muskarinreceptorantagonist som har relativt selektiva effekter på urinblåsan, något som torde vara en fördel i […]

Ätstörda fetmapatienter riskerar hamna mellan medicin och psykiatri

Mycket av det ätande som lett till och finns vid fetma kan te sig problematiskt. Emellertid behöver man särskilja allmänt problematiskt ätande, som överätande, tröstätande mm, från vad som är regelrätta ätstörningar, som också utgör psykiatriska diagnoser. Ätstörningar är de klart allvarligaste formerna av ätproblem vi ser hos fetmapatienter. Hetsätning Hetsätning innebär ett okontrollerat intag […]

Giardiasis en differentialdiagnos vid diarréutbrott på förskolor

Giardia intestinalis eller Giardia lamblia är den vanligast förekommande tarmparasiten i svenska diarrématerial [1]. Parasiten, som finns i en infektiös cystform och en sjukdomsframkallande trofozoitform, ger upphov till vattnig, illaluktande diarré (ofta intermittent), uppkördhet i buken, gasbildning och i långdragna fall malabsorption och viktnedgång. Inkubationstiden är vanligen 1–2 veckor. Asymtomatisk infektion förekommer i 15–85 procent […]

Antipsykotiska läkemedel – kloka val

Sedan början av 1990-talet har ett antal nya antipsykotiska läkemedel introducerats i klinisk verksamhet. I Sverige har vi fått risperidon (Risperdal), olanzapin (Zyprexa), ziprasidon (Zeldox), quetiapin (Seroquel), aripiprazol (Abilify) och under senaste året sertindol (Serdolect). De första fyra av dessa har utvecklats med inspiration från bla farmakodynamiska fördelar tillskrivna klozapin, såsom antagonistisk effekt på serotoninreceptorer. […]

PVL-positiva Staph aureus gav nekrotiserande pneumoni

De vanligaste orsakerna till samhällsförvärvad pneumoni hos i övrigt friska barn är olika luftvägsvirus, Mycoplasma pneumoniae och Streptococcus pneumoniae. Haemophilus influenzae har minskat i betydelse sedan allmän vaccination infördes. Pneumoni orsakad av Staphylococcus aureus (Staph aureus) är mera ovanlig och har beskrivits ha en incidenstopp före ett års ålder [1]. Gillet och medarbetare beskrev 2002 […]

Käkbensnekros av bisfosfonater kan förebyggas men inte botas

Sedan några år är det känt att bisfosfonater kan ge käkbensnekros som biverkan vid behandling av bla skelettmetastaserande cancer och multipelt myelom. Författarna till en artikel i BMJ vill nu uppmärksamma läsarna på att riskerna att drabbas av denna läkemedelsbiverkan kan minskas endast genom förebyggande åtgärder. Patienter planerade för bisfosfonatbehandling bör undersökas av tandläkare innan […]

Kollageninjektion intraanalt minskar fekal inkontinens

Fekal inkontinens indelas ofta i traumatisk, neurogen eller idiopatisk beroende på fynd vid utredning. För traumatisk inkontinens, exempelvis förlossningsskada, är kirurgi med sfinktersutur eller sfinkterplastik förstahandsalternativ. För övriga grupper finns ingen behandling riktad direkt mot orsaken till symtomen. Det finns dock ett antal behandlingsalternativ, alltifrån enkel analplugg till stimulerad gracilisplastik, att välja mellan. Sakralnervsstimulering är […]

Lovande behandling av neovaskulär åldersrelaterad makuladegeneration på väg. Men till vilket pris?

De två behandlingsmetoder som idag används och är godkända i Sverige vid subfoveolär koroidal neovaskularisering (CNV) på grund av åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är dels fotodynamisk behandling med verteporfin, dels intravitreala injektioner med pegaptanib var sjätte vecka. Jämfört med naturalförloppet minskar båda dessa behandlingar synförlusten och stabiliserar visus i 60–70 procent av fallen. Cirka 5 procent […]

Vem ska informera och vem ska vaccinera?

Vaccinationer betraktas av Världshälsoorganisationen, WHO, som en av de mest framgångsrika och kostnadseffektiva medicinska interventioner som någonsin funnits [1]. Globalt sett har omfattande allmänna vaccinationsprogram lett till utrotning av smittkoppor och en dramatisk minskning av sjukdom och död orsakad av bla difteri, stelkramp, polio, kikhosta och mässling. Det hindrar inte att även mycket framgångsrika vaccinationsprogram […]

Kirurger är längre och ser bättre ut än medicinare

Såväl inom som utom läkarkåren florerar fördomar om skillnader mellan läkare inom olika specialiteter. Dessa förutfattade meningar berör oftast psykologiska aspekter av personligheten. Så tex brukar kirurger ses som handlingskraftiga, invärtesmedicinare som omständliga, ortopeder som opsykologiska osv. Ibland handlar fördomarna även om begåvningsresurser, vilket lämnas därhän i detta referat. Om föreställningarna överensstämmer med verkligheten är […]

Specialsilke vid atopiskt eksem

Irriterande textilier och infektion i huden förvärrar besvären av atopiskt eksem. Kortisonsalvor är effektiva, men många, inte minst föräldrar till eksembarn, har en motvilja mot att använda kortison, då långvarigt bruk kan påverka huden negativt. En ny behandling kan göra det lättare för läkare, barn och föräldrar att minska problemen. Det framgår av en studie […]

Brist på långtidsdata för fetmapreparat

Långtidseffekterna av användning av fetmapreparat som orlistat och rimonabant är för dåligt kända. Det varnar forskare från Kanada för i en artikel i Lancet. Ett antal överviktspreparat har godkänts under senare år, och flera befinner sig i avslutande klinisk fas. Det rör sig om preparat som påverkar känslan av hunger och mättad (genom att tex […]

PTSD och ADHD bakom många fall av utmattningssyndrom

I debatten om det ökande antalet långtidssjukskrivningar till följd av utmattningssyndrom talar man om utlösande faktorer men sällan om bakomliggande faktorer. En studie har genomförts med syftet att analysera i vilken utsträckning påfrestande livshändelser, PTSD (post- traumatic stress disorder) och den neuropsykiatriska störningen ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) kan ligga bakom utmattningssyndrom och åtföljande långtidssjukskrivning. […]

Vegetarianer har högre IQ som barn än genomsnittet

Individer som är vegetarianer i vuxen ålder har som barn högre IQ än genomsnittet. Detta enligt en studie från Storbritannien som presenteras i tidskriften BMJ. Den kontroversiella studien, som sannolikt lär bli frekvent refererad framgent, bygger på data från drygt 8000 män och kvinnor i Storbritannien, som vid 10 års ålder bla genomgick ett IQ-test. […]

Karotisstent får vänta

Att behandla stenos i arteria carotis interna i strokeförebyggande syfte kan göras antingen genom öppen operation (karotisendarterektomi) eller med endovaskulär teknik (stentning). Båda metoderna kan tillämpas som primär- och sekundärprofylax på asymtomatiska respektive symtomatiska patienter. Stentbehandling har blivit ett tilltalande, och i vissa länder ofta tillämpat, alternativ till öppen operation – främst på grund av […]

Tack, alla referenter!

Ladda ner alla namnen som pdf.

Svårkontrollerad blödning vid kirurgi- praktiska åtgärder

»The only weapon with which the unconscious patient can immediately retaliate upon the incompetent surgeon is hemorrhage.« William Stewart Halstead, 1912 Öppen kirurgi utan blödning är inte möjlig. I de flesta fall är en blödning inget bekymmer och får inga konsekvenser. Emellertid kan kirurgen hamna i situationer där en blödning av olika skäl blir svår […]

Symtomgivande karotisstenos bör opereras, inte behandlas med stent

Den strokeförebyggande effekten av operation (endarterektomi) vid symtomgivande och icke-symtomgivande tät stenos av arteria carotis interna har visats i stora randomiserade studier. Endovaskulär behandling av karotisstenos med eller utan stent har genomförts i ett stort antal fall sedan 1980-talet, men utvecklingen i Sverige har gått relativt långsamt. Ett antal små randomiserade studier har till nyligen […]

Genusperspektivet behöver stärkas i case-undervisningen

Intresset för genusperspektiv i medicinen har ökat under senare år. Forskning visar att skillnader mellan män och kvinnor avseende biologiska processer, sociala villkor, miljörisker och riskbeteenden alla kan bidra till skillnader i hälsa [1-3]. Det har också uppmärksammats att läkare och sjukvårdspersonal behandlar kvinnor och män olika – utan att de tänker på det och […]