Denna webbplats vänder sig till läkare

Benmärgsceller ger kanske bättre hjärtfunktion efter hjärtinfarkt

För knappt tio år sedan rapporterade Asahara och medarbetare [1] att det finns cirkulerande endoteliala progenitorstamceller (EPC), att dessa aktiveras och söker upp eller sugs upp till ischemiskt myokard och där deltar i nybildning av blodkärl. År 2001 rapporterades att isolerade humana EPC injicerade på råtta i samband med hjärtinfarkt stimulerade revaskularisering av vänster kammare […]

Framtidens åldersutveckling ställer geriatrisk etik på prov

Antalet äldre personer i samhället ökar, vilket också ökar trycket på sjukvårdens personella och ekonomiska resurser. Eftersom den äldre patienten ofta har flera olika sjukdomar ställs det höga krav på olika typer av specialistvård, och prioriteringsfrågor kan bli svårhanterliga [1, 2]. Enligt aktuella data från Statistiska centralbyrån omfattande ett 100-årsperspektiv kommer antalet personer i hög […]

Öronlobsfåra stark markör för kranskärlssjukdom

Rättsmedicinaren Erik Edston har under åren 1999–2004 konsekutivt undersökt 520 avlidna som genomgått rättsmedicinsk undersökning i Linköping. Istudien ingick 420 män och 100 kvinnor med medelålder 56 ± 18 år, variationsvidd 19–95. Den rättsmedicinska undersökningen utfördes enligt vedertagna normer, och dessförinnan fotograferades öronen. Man noterade förekomst av flintskallighet och hår i hörselgångar och mätte bukfettstjockleken […]

Individuell screening ringar in gravida med skadligt alkoholmönster

Att fetalt alkoholsyndrom (FAS) uppstår efter hög alkoholkonsumtion under graviditet råder det inget tvivel om. Skadan är väl definierad, med dysmorfologi, tillväxthämning och utvecklingsförsening med beteendeavvikelser på grund av skador på fosterhjärnan. Detta onödiga tillstånd drabbar 1–5/1000 nyfödda, beroende på vilken population det gäller. Under 1990 talet fastslogs att 140 g alkohol/vecka eller 20 g/dag […]

Kraftig underrapportering av kvinnlig könsstympning

Det förekommer en mängd traditionella termer för att beskriva sedvänjan med kvinnlig könsstympning. Hittills har man bara gjort antaganden för att omsätta dessa till vilket ingrepp som är gjort. WHO klassificerar sedan ett par decennier könsstympning i fyra grupper, men det finns ingen vetenskaplig bakgrund till denna indelning. Ett sudanesisk-svenskt forskarlag har undersökt trovärdighet och […]

Allergi och överkänslighet i huden kartlagd i svensk studie

Allergi och annan överkänslighet i huden utgör ett viktigt folkhälsoproblem och studier har visat att framför allt atopiska sjukdomar ökat under de senaste decennierna [1-3]. Handeksem är vanligt förekommande i den vuxna befolkningen [4, 5]. Viktiga riskfaktorer för handeksem är atopiskt eksem [5, 6], hudirriterande exponering såsom våtarbete samt kontaktallergi [4, 7, 8]. Ettårsprevalensen av […]

Flyktingars apati och uppgivenhet välkänd och begriplig reaktion

Syftet med denna artikel är att göra det omdiskuterade tillståndet apati och uppgivenhet hos flyktingbarn begripligt som en extrem och psykosomatiskt formad flyktreaktion inför upplevd total hopplöshet. Vuxna och barn i desperata asylsökande familjer utvecklar varierande reaktioner av skräck och hopplöshet på stress och trauma. Depressioner och dissociationstillstånd är vanliga – alltifrån agiterade eller näst […]

Krav på strängare regler vid kliniska studier

Den uppmärksammade brittiska läkemedelsstudien som i mars resulterade i att sex män blev mycket svårt sjuka som en biverkan av antikroppsläkemedlet TGN1412 håller på att få sitt efterspel. Det rapporterar tidskriften BMJ. Läkemedlet prövades i en fas I-studie vid Northwick Park Hospital i London, och det var första gången som det gavs till människor. Den […]

Neurostimulering av hjärnan bra vid parkinson

Neurostimulering av subtalamiska kärnor minskar de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom mer effektivt än enbart farmakologisk behandling. Det visar en multicenterstudie från Tyskland, som presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine. Neurostimulering innebär att ett hål borras i skallbenet, varefter elektroder opereras in i hjärnan. I studien har forskarna utgått från 156 patienter under […]

Har konsensusmöten någon betydelse?

I en nyligen publicerad artikel har Vernacchio och medarbetare i en enkät studerat öppenvårdsläkares kunskap om och hur otitrekommendationerna i USA följs. De har frågat 480 barn- och allmänläkare, som ingår i ett nätverk för forskning och utvärdering, om deras kunskaper om otitrekommendationerna [Pediatrics. 2004;113:1451-65] och i vilken utsträckning dessa rekommendationer ändrat deras diagnostik och […]

Datortomografi – alternativ till skintigrafi vid njurdonationsutredning

Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett av fyra centra i Sverige där njurtransplantationer utförs. Preoperativ kartläggning inför levande njurdonation för transplantation är en speciell klinisk situation, såtillvida att den innebär att en frisk donator frivilligt utsätter sig för en rad undersökningar och ingrepp. Njurarnas anatomi inklusive kärlförsörjning och avflödessystem måste detaljerat utredas, liksom fördelningen i […]

Klent besked om torr lunga eller inte vid akut lungsvikt

Lungsvikt kan utlösas av och förvärras av vätskeutträde i lungan. Experimentella och kliniska studier talar för att vätskerestriktion vid lungsvikt är av godo avseende gasutbyte, medan effekten på överlevnad är mer oklar. I en multicenterstudie har 1000 patienter med ALI (acute lung injury) med mindre än 48 timmars duration randomiserats till konservativ respektive liberal vätskebehandling. […]

Kognitiv terapi per telefon fungerar

Kognitiv terapi för patienter med tvångssyndrom är lika effektivt per telefon som vid möte mellan terapeut och patient. Det visar en studie från Storbritannien som presenteras i tidskriften BMJ. I studien har 72 patienter med tvångssyndrom fått genomgå kognitiv beteendeterapi under tio veckor med en session per vecka. Hälften av patienterna fick sin beteendeterapi per […]

MRT kostnadseffektiv vid viss bröstcancer i viss ålder

Magnetisk resonanstomografi (MRT) påvisar viss bröstcancer som inte syns på mammografi och är ett komplement till mammografi och ultraljud. I Sverige används MRT sparsamt i bröstcancerdiagnostiken. Technology Evaluation Center Criteria [1] används av de amerikanska sjukförsäkringsjättarna Blue Cross och Blue Shield för att i evidensbaserade rapporter utvärdera ny medicinsk teknologi. MRT rekommenderas som screeningmetod till […]

Nytt preparat mot för tidig utlösning

För tidig utlösning beräknas drabba mellan 20 och 30 procent av alla män. Vissa läkare har använt sig av antidepressiva preparat av typen SSRI för att behandla tillståndet, vars patofysiologi inte är helt känd. Ännu har dock inget SSRI-preparat godkänts specifikt för indikationen. Men nu har ett nytt SSRI-preparat, dapoxetin, testats specifikt mot för tidig […]

Behandling av sömnproblem under graviditet och amning

Frågan om vilken behandling av sömnproblem som är att rekommendera under graviditet och amning har kommit upp ett flertal gånger tidigare. Anledningen till att frågan återkommer kan vara att det utifrån dagens knapphändiga dokumentation om många sömnmedel under graviditet och amning är svårt att göra en riskbedömning. Rent allmänt kan man säga att varje tillförsel […]

ADHD inget tillstånd som växer bort

I New England Journal of Medicine kommenteras den ökade diagnostiseringen av vuxen-ADHD [1]. I USA har förskrivningen av läkemedel ökat med 90 procent mellan åren 2002 och 2005. Från att ha betraktats som en »barnsjukdom som växer bort« ses det nu som ett tillstånd som kvarstår i 50 procent av fallen. Många barn med hög […]

Att ge vätska under kirurgi

Intravenös adminstration av vätska under anestesi och kirurgi styrs av grova tumregler. Brist på effektmått och bra metoder har länge hämmat forskningen inom området. Men spännande kunskap kommer nu genom komplikationsstudier, målstyrd vätsketerapi, farmakokinetik och metaanalyser. Den vätska som ges under kirurgi är avsedd att kompensera för olika typer av förluster. Mängden vätska som avdunstar […]

Verktyg för molekylär medicin

Molekylärmedicin, det vill säga ansatsen att undersöka och behandla sjukdomar på molekylär nivå, har vuxit fram under en följd av år – begreppet kan sägas ha lanserats av den dubble Nobelpristagaren Linus Pauling när han 1949 identifierade sicklecellanemi som en molekylär sjukdom [1]. Ämnet har kommit i fokus i och med den avslutade sekvensundersökningen av […]

Vad MONICA har lärt oss

MONICA-undersökningen kan ses som ett projekt om rättvisa. I början av 1980-talet, när Världshälsoorganisationens (WHO) MONICA-projekt planerades, var det inte bara mellan olika länder som det fanns stora skillnader i risken att avlida i hjärtinfarkt eller stroke [1, 2] (Fakta 1). Även inom Sverige var skillnaderna påtagliga med en markant överdödlighet i norra Sverige jämfört […]