Läkemedelsfrågan24 nov 2005 Karbamazepin metaboliseras i hög grad till den aktiva 10-, 11-epoxiden. Metabolismen katalyseras främst av CYP3A4, men även andra enzymer är iblandade. Karbamazepin inducerar CYP3A4, CYP1A2 samt CYP2B6 [1-3). Flukonazol utsöndras främst oförändrat i urinen (80 procent). Den återstående fraktionen metaboliseras, sannolikt via CYP2C9 och CYP3A4. Flukonazol är en hämmare av CYP2C9 och CYP3A4. Hämningen av […]
Nya rön22 nov 2005 Ett stort antal läkare flyttar från u-länder för att arbeta i västvärlden. En amerikansk studie, som presenteras i New England Journal of Medicine, har sammanställt material från ett antal databaser från hälsomyndigheter i olika länder samt från WHO om var läkare arbetar och var de fått sin medicinarutbildning. I USA, Storbritannien, Australien och Kanada utgör […]
Nya rön22 nov 2005 Etiologin till den inflammatoriska sjukdomen sarkoidos är fortfarande okänd. I en artikel av D Antonovich och J Callen beskrivs ett patientfall där författarna menar att kosmetisk hudtatuering, »permanent makeup«, utlöst systemisk sarkoidos. Patienten är en 41-årig amerikansk kvinna, som sedan ett par månader noterat hudförändringar längs överläpp och ögonbryn, där hon tre år tidigare tatuerats. […]
Nya rön22 nov 2005 Individer med låg födelsevikt drabbas i större utsträckning än normalt av koronarsjukdom senare i livet. Det visar en kohortstudie på 8760 personer från Helsingforsområdet, som presenteras i New England Journal of Medicine. Personerna var födda mellan 1934 och 1944, och 444 av dem hade, när studien avslutades, tagits in på sjukhus eller avlidit på grund […]
Medicinsk kommentar22 nov 2005 »Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen«, skriver Pär Lagerkvist i sin lyrikdebut »Ångest« från 1916. Dessvärre är Lagerkvist inte den enda svensken med ångest, snarare tvärtom. Ångestsyndrom utgör den största gruppen bland de psykiska sjukdomarna i befolkningen och svarar för en tredjedel av de totala kostnaderna för psykisk […]
Medicinsk kommentar22 nov 2005 Från Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har Kerstin Bergh Johannesson och medarbetare initierat en viktig kartläggning av resurser i Sverige för tidiga och sena insatser till följd av traumatiska händelser. I denna kartläggning, som redovisas i veckans nummer av Läkartidningen, har en enkät ställts till ansvariga för psykiatrin i olika landsting. Dessa har svarat […]
Klinik och vetenskap22 nov 2005 De psykologiska effekterna av traumatiska upplevelser kan bli långvariga och svårartade. I ett samhälle där förekomsten av dessa företeelser tyvärr blivit vanligare är det allt viktigare att uppmärksamma detta problem. Människor som utsatts för plötsliga traumatiska händelser kan utveckla fortsatta stressreaktioner och löpa risk för bla posttraumatiska stressyndrom. Enligt olika uppskattningar beräknas förekomsten av posttraumatiska […]
Klinik och vetenskap22 nov 2005 I psykiatriskt språkbruk används begreppet ångest för att beteckna en grupp ospecifika, obehagliga symtom som liknar upplevelserna av, och reaktionerna på, skräck och fruktan. I den svenska översättningen av de diagnostiska kriterierna i DSM-IV (the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, revision IV) definieras ångest som olustkänslor eller kroppsliga spänningssymtom inför en förväntad fara […]
Klinik och vetenskap21 nov 2005 Av de patienter som kommer till hud- och STD-kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå med symtom har många sveda och trängning vid vattenkastning och flytningar. Uretrit är ett vanligt symtom vid infektion med klamydia (Chlamydia trachomatis) eller gonorré (Neisseria gonorrhoeae), men många fall av uretrit och andra genitala infektioner kan inte härledas till någon av […]
Klinik och vetenskap21 nov 2005 Alltsedan 1950-talet har den neurovetenskapliga forskningen resulterat i ett flertal läkemedel som korrigerar under- eller överfunktion av neurotransmittorer. Sådana farmaka mot schizofreni, Parkinsons sjukdom, epilepsi, depression och Alzheimers sjukdom är värdefulla i kliniken och kan ge betydande symtomatiska vinster. Protektiva och kurativa terapeutiska strategier är emellertid önskvärda, men de förutsätter en detaljerad förståelse av de […]
Klinik och vetenskap21 nov 2005 Det finns olika typer av smärta. Den akuta fysiologiska smärtan utgör ett varningssystem. Nociceptiv smärta är en följd av en vävnadsskada, ofta med en inflammatorisk komponent. Neurogen eller neuropatisk smärta utgår från en nerv-skada eller sjukdom. Smärtan kvarstår ibland efter att den ursprungliga skadan läkt och kan övergå i långvarig smärta. Signalvägar finns således för […]
Klinik och vetenskap21 nov 2005 Influensa är en virusinfektion som någon gång drabbar alla människor. Det finns två typer av virus som orsakar influensa, influensa A- och influensa B-virus. Av influensa A-virus finns många olika subtyper. Influensavirus karakteriseras av två ytmolekyler, hemagglutinin (H eller HA) och neuraminidas (N eller NA). Det finns 16 olika H- och 9 olika N-typer, som […]
Klinik och vetenskap21 nov 2005 Det råder för närvarande viss förvirring kring begreppet influensa. Bäst känner vi sjukdomen som en återkommande vinterinfektion med växlande utbredning. Sedan årtionden tillbaka lever vi dessutom med hotet om nästa världsomspännande influensa, en pandemi. Det mest omtalade exemplet på en svår pandemi är spanska sjukan, för mer än 85 år sedan. Två senare influensapandemier (1957 […]
Nya rön15 nov 2005 Internetanvändningen ökar snabbt i de flesta länder, och allt mer av medicinsk rådgivning finns utlagd på nätet. Vid Cincinnati Childrens´ Hospital Medical Center har man undersökt huruvida föräldrar till barn som skall opereras med vanliga ingrepp inom ÖNH-området (rörinsättning, abrasio, tonsilloperationer) har använt information de fått från Internet i ställningstagandet till om deras barn skall […]
Nya rön15 nov 2005 Behandling med aktiverat protein C vid svår sepsis med låg mortalitetsrisk har studerats i en internationell multicenterstudie. Vid behandling av svår sepsis/septisk chock har aktiverat protein C tidigare visats reducera den relativa dödligheten med ca 20 procent, och subgruppsanalyser visar att mortalitetsreduktionen jämfört med placebo ökar ju fler organ som har dysfunktion. I expertgruppsrekommendationer förordas […]
Nya rön15 nov 2005 Hudcancer ökar kraftigt globalt, och solexponering är den i särklass viktigaste kända riskfaktorn. Daglig användning av solskyddskrämer minskar riskerna för skivepitelcancer, men för malignt melanom är det oklarare. Man har till och med misstänkt att solskyddskrämanvändning kan vara en riskfaktor snarare än en skyddsfaktor. Den ökade risken skulle bla bero på att användning av solskyddskrämer […]
Nya rön15 nov 2005 Att högt blodtryck och insulinresistens ofta samexisterar har visats i en uppsjö av epidemiologiska tvärsnittsstudier. Dessutom visar en mängd experimentella studier att insulinresistens kan bidra till utvecklingen av högt blodtryck via effekter på kärlbädden och njurarna. Trots detta har tidigare longitudinella epidemiologiska studier varit motsägelsefulla med avseende på om insulinresistens är en oberoende riskfaktor för […]
Nya rön15 nov 2005 För att en behandling ska bli framgångsrik är det viktigt att patienten följer överenskomna råd och ordinationer. Internationella studier visar att patienters följsamhet är lägre än 50 procent vid behandling av kroniska sjukdomar, tex hypertoni. Att hitta enkla metoder att höja patientföljsamheten är därför viktigt. I denna studie visade man att telefonkontakt efter läkarbesök ökar […]
Nya rön15 nov 2005 En viktig studie av Foerch och medarbetare talar för att det kan finnas en systematisk underdiagnostik av TIA och stroke i höger hjärnhalva. Analys av en stor tysk databas på drygt 20000 patienter med TIA eller stroke visade att 56 procent var lokaliserade till vänster hemisfär och 44 procent till höger. Hjärnblödningar uppvisade ingen sidoskillnad, […]
Medicinsk kommentar15 nov 2005 In vitro-fertilisering (IVF) som kliniskt användbar behandling för infertilitet har nu 27 år på nacken, 23 år i Sverige. IVF används idag i många länder och på alla kontinenter. Upp emot en halv miljon behandlingscykler genomförs årligen, varav cirka 60 procent i Europa. Över 2 miljoner barn har fötts efter IVF. I de nordiska länderna […]
