Denna webbplats vänder sig till läkare

5 frågor: Kirurgisk behandling av epilepsi behöver avdramatiseras

5 frågor till Ulrika Sandvik

Ulrika Sandvik, överläkare i neurokirurgi vid Karolinska universitetssjukhuset Solna, har tillsammans med kollegor skrivit en översikt om epilepsikirurgi.

Hur kan fler hjälpas av epilepsikirurgi?

Hur kan fler patienter få tillgång till epilepsikirurgi?

Epilepsikirurgi är ett fält på frammarsch, och när den medicinska utvecklingen tar så stora kliv blir utmaningen för epilepsisjukvården allt tydligare: att hitta de patienter som kan hjälpas. Hur kan fler remitteras för avancerad utredning, frågar sig Johan Zelano, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Epilepsikirurgin är underutny­­ttjad – fler bör hänvisas till utredning

Epilepsikirurgin underutny­­ttjad – fler bör hänvisas till utredning

Epilepsikirurgin har utvecklats till att omfatta ett flertal olika typer av ingrepp och tekniker och bör inte längre enbart betraktas som en sista utväg. Snarare är det den bästa behandlingen för vissa typer av läkemedelsresistenta epilepsier. (1 kommentar)

Interstitiell lungsjukdom med myositantikroppar ofta förbisedd

Interstitiell lungsjukdom med myositantikroppar ofta förbisedd

Interstitiell lungsjukdom kan vara första tecken på en autoimmun systemsjukdom. Vid myositassocierad interstitiell lungsjukdom kan lungsjukdomen vara enda symtom, utan förekomst av muskelsvaghet eller andra, extramuskulära manifestationer.

Samband mellan socioekonomi och blödning efter mekanisk aortaklaff

Samband mellan socioekonomi och blödning efter mekanisk aortaklaff

Studien påvisar ett starkt samband mellan socioekonomisk status och risk för blödning och dödlig intrakraniell blödning hos patienter som genomgått mekanisk aortaklaffimplantation. (4 kommentarer)

Hur många sjukdomar finns det egentligen?

Hur många sjukdomar finns det?

Resultatet av en studie visar att, när man tar med olika miljöfaktorer, tillsammans med såväl medfödda som förvärvade genetiska och epigenetiska varianter, det finns ofantligt många fler möjliga sjukdomar än det finns människor på vår planet. (1 kommentar)

Serummetaboliter var kopplade till grad av hjärnskada

Serummetaboliter var kopplade till grad av traumatisk hjärnskada

Resultaten visade att serummetabolomen uppnådde en klassificeringsnoggrannhet på 0,98 för att skilja mellan akut traumatisk hjärnskada och referenspatienter.

Riskfaktorer för MIS-C kartlagda i stor svensk kohortstudie

Riskfaktorer för MIS-C kartlagda inom en stor svensk kohortstudie

Den absoluta risken för MIS-C hos barn är mycket låg, även i de riskgrupper som identifierades. Det visar en svensk populationsbaserad kohortstudie med drygt 2,1 miljoner barn och ungdomar inkluderade. (2 kommentarer)

5 frågor: »Vi tror att det ger en bättre triagering ...«

5 frågor till Hannah Sjöstedt

Hannah Sjöstedt, specialistläkare på Akutmottagning barn vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, har tillsammans med kollegor utvecklat ett triagesystem för svenska barnakutmottagningar. (1 kommentar)

Svenskanpassad triage gav färre överprioriteringar på barnakut

Svenskanpassad triage gav färre överprioriteringar på barnakut

Pediatrisk prioriteringsprocess (PEPP), som har utvecklats på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, var träffsäkrare än det tidigare använda RETTS-p. Färre överprioriteringar kan betyda kortare väntetider för de sjukaste barnen.

Begränsar syftet nyttan med triage?

Triage – begränsar syftet nyttan?

Sjöstedts och medförfattares studie är viktig då den påminner oss om att triage har begränsningar. De flesta akutmottagningar arbetar i dag i team med läkare, sjuksköterska och undersköterska. Skulle framtida system kunna triagera till teamets aktiviteter i stället för läkarbedömning? skriver Karin Pukk Härenstam och Therese Djärv.

Ureaplasma – vad är kliniskt relevant?

Ureaplasma – klinisk relevans?

Mer forskning behövs för ställningstagande om riktad screening. En avvägning mellan nyttan med screening och risken för antibiotikaresistens måste göras, skriver Arne Wikström. (1 kommentar)

Ureaplasma gav invasiv infektion hos immunsupprimerad

Urogenital Ureaplasma gav invasiv infektion hos immunsupprimerad

Infektionen orsakade bukabscesser hos patient behandlad med rituximab. Ureaplasma urealyticum hade detekterats vid tre tillfällen i abscesser, blod och empyem men betraktats som bifynd.

Hur lever vi längre?

Hur lever vi längre?

»... har ni hört talas om Roseto-effekten?«

Huskur utmynnade i livshotande ruptur av ventrikeln

Huskur mot halsbränna ledde till livshotande ventrikelruptur

Bikarbonat är en välkänd huskur mot halsbränna, men kan i sällsynta fall leda till ruptur av ventrikeln. Förloppet kan kliniskt vara mycket dramatiskt, och i detta fall var tillgången till radiolog på plats möjligtvis avgörande för utgången. (2 kommentarer)

Nät påverkar reoperationsrisk efter laparoskopisk operation av ljumskbråck

Nät påverkar reoperationsrisk efter operation av ljumskbråck

De likvärdigt lägsta riskerna för omoperation korrelerade med ofixerat StdPPM, StdPPM med metallstift, StdPPM med fibrinlim och LWM med fibrinlim. Övriga LWM-kombinationer korrelerade med signifikant ökad risk.

Proaktivt patientsäkerhetsarbete i den psykiatriska slutenvården

Proaktivt patientsäkerhetsarbete i den psykiatriska slutenvården

Det behövs metoder för att värdera och stödja det proaktiva patientsäkerhetsarbetet i den psykiatriska slutenvården. Patientsäkerhet i realtid i psykiatrin (PiRiP) kan vara en sådan metod.

Risk för klaffsjukdom högre vid diabetes

Risken för degenerativ klaffsjukdom högre för personer med diabetes

Diabetes var associerat med högre risk för vänstersidiga stenotiska lesioner, medan risken för insufficienser var lägre jämfört med kontroller.

Inklusionskroppsmyosit förkortar överlevnaden

Studie: Inklusionskroppsmyosit förkortade överlevnaden

Den inflammatoriska myopatin inklusionskroppsmyosit förkortar överlevnaden, och det finns könsskillnader i både prevalens och klinisk bild, skriver författaren bakom studien.

Låg inkomst och asylstatus var kopplad till brännskador hos barn

Låg inkomst och asylstatus var kopplade till barns brännskador

Det är känt sedan tidigare studier runt om i världen att risken för att få en brännskada är kopplad till låg socio­ekonomisk status. Detta stämmer, enligt studien, även i Sverige.  (1 kommentar)