Denna webbplats vänder sig till läkare

Placebo biter inte alltid på nocebobaciller

Enligt Aristoteles finns två sorters fysik: en jordisk och en himmelsk. Enligt den jordiska rör sig kroppar linjärt och är ofullkomliga, enligt den himmelska rör sig kropparna i cirklar och är fullkomliga och gudomliga. Denna uppdelning av världen i två principiellt skilda sfärer med varsin fysik blev överflödig i och med Newtons gravitationsteori. Enligt Newton […]

Sätt alternativmedicinen under luppen!

I en debattartikel i veckans nummer av Läkartidningen (sidan 2671) attackerar Jesper Jerkert miljöpartiet på grund av dess stöd till »ovetenskap«. Han avser dels alternativ medicin, dels de diskutabla miljöanknutna sjukdomsbegreppen elöverkänslighet och amalgamsjuka. Var och en kan yttra sig offentligt om något som hon/han har liten eller ingen kunskap om. Om yttrandet kommer från […]

Psyket som försvann – eller Helhetssynen som plattade till patienten

En av sjukvårdens viktigaste uppgifter är att försöka avgöra vilken eller vilka orsaker patientens sjukdom eller symtombild har och vilka omständigheter som påverkar symtomens intensitet, karaktär, utveckling och varaktighet. En välgrundad uppfattning om allt detta är nödvändig bla när lämplig behandling ska väljas, i en öppen dialog med patienten. När uppgiften är svår beror det […]

Tidig yrkeskontakt stärker
studenternas professionella utveckling

Kursen i tidig yrkeskontakt (TYK) startade höstterminen 2001 som en 4-poängskurs på läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. I slutet av 1990-talet arbetade en grupp lärare och studentrepresentanter med att ta fram en ny utbildningsplan, som skulle utgå från modern pedagogik om lärande och som bättre skulle motsvara samhällets behov av välutbildade läkare. I denna […]

Läkarutbildningen i Linköping förnyas

Hälsouniversitetet i Linköping startade 1986, och den nya läkarutbildningen var därmed den andra i Europa efter Maastricht i Holland som konsekvent genomförde problembaserat lärande (PBL). Denna modell bygger på pedagogisk forskning, som betonar vikten av kunskapens sammanhang samt studentens aktivitet och egna ansvar för att ett meningsfullt lärande skall äga rum. I den nya utbildningen […]

Svensk praxis för vätsketerapi
i skede av stark förändring

Vård av patienter med störd vätskebalans utgör en relativt vanlig utmaning för sjukvårdspersonal inom den slutna vården. Detta gäller i hög grad för såväl läkare som sjuksköterskor som handhar patienter på operations(OP)- och intensivvårdsavdelningar (IVA). Kunskap om utlösande patofysiologiska mekanismer vid olika typer av vätskebalansstörningar liksom om framgångsrika behandlingsalternativ är viktig för att man skall […]

Förlänger ett gott skratt livet?

Människan är det enda djur som kan skratta, och ett gott skratt har påvisbara fysiologiska effekter genom att sänka muskelspänningen, öka syretensionen och ge hjärtat viss träning. Även om forskningen är otillräcklig finns det data som stöder att ett gott skratt har positiva hälsoeffekter vad avser skelett och muskler, hjärta och kärl samt de endokrina, […]

Smärtbehandling visar könsskillnader

Kvinnors upplevelse av smärta är starkare, mer frekvent och mer långvarig än mäns. Könsskillnaden har förklarats i olikheter i känslighet och uthållighet. Avsikten med studien var att undersöka om män och kvinnor med kronisk smärta svarar olika på multidisciplinär rehabilitering. På Royal National Hospital for Rheumatic Diseases i Bath, England, erbjöds 143 smärtpatienter att delta, […]

Osäkert om urinvägsutredning av nyfödda med en navelartär

Det är väl känt att nyfödda med kromosomavvikelser och andra missbildningar kan ha en navelartär. Vid prenatalt ultraljud rapporteras ungefär hälften ha bara en navelartär som isolerat fynd [1, 2]. Kompletterande utredning och uppföljning av denna grupp har föreslagits så att inte exempelvis hjärtmissbildningar förbises [2]. Det har också diskuterats vilken utredning som ska erbjudas […]

Magnesiumsulfat effektivt vid barnastma – men hur använda det?

Magnesiumsulfat är ett nygammalt läkemedel vid behandling av akut astma. Det anses ha effekt vid akut astma genom bronkdilatation, då magnesium hämmar bronkmuskelcellernas kalciumupptag. Hämmad degranulering av mastceller och minskad frisättning av acetylkolin från nervterminaler är andra föreslagna verkningsmekanismer. Den första studie som påvisade positiv effekt vid akut astma kom 1987. Fler studier har följt, […]

Svårfångad järnbrist vid renal anemi

Behandling med erytropoesstimulerande läkemedel (i Sverige registrerade preparat är epoetin alfa, epoetin beta och darbepoetin alfa) har en vidsträckt användning vid anemi hos patienter med kronisk njursvikt. Vid behandlingen sker nybildning av erytrocyter med ökad hastighet, och monitorering av järnnivåerna samt behandling med järnpreparat är nödvändigt för en effektiv anemibehandling. Järnbehovet varierar kraftigt hos patienter […]

Utan vilja – ingen säker vård

Det är nu mer än fem år sedan amerikanska Institute of Medicine (IOM) publicerade rapporten »To err is human: Building a safer health system«. Rapporten skakade om USA och den övriga västvärlden genom att hävda att 98000 människor dör varje år i USA till följd av undvikbara skador i vården; rapporten manade till nationell uppslutning […]

Järnbrist vanlig orsak till dålig effekt av epoetinbehandling

Anemi är vanligt förekommande hos patienter med kronisk njursvikt och orsakas bla av inadekvat insöndring av erytropoetin från njurarna. Denna typ av anemi kan kräva behandling med erytropoietin eller darbepoetin alfa. Gemensamt benämns dessa substanser epoetin. Epoetinbehandling utgör en väsentlig del av läkemedelskostnaden vid njurmedicinska enheter. Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset var år 2003 kostnaden för epoetin […]

ICF – klassifikation av funktionshinder vid vanliga sjukdomstillstånd

Kommunikation och möjlighet till jämförelser inom sjukvården i Sverige och internationellt underlättas genom enhetlig användning av WHOs diagnosklassifikation ICD. Den används dock idag nästan uteslutande av läkare och har den begränsningen att koderna som regel inte ger någon information om sjukdomens svårighetsgrad eller dess funktionshindrande följder. WHOs tidigare klassifikation av funktionsrelaterade konsekvenser, International classification of […]

Risken för allvarliga komplikationer vid piercing får inte underskattas

I slutet av 1970-talet började piercing, en typ av kroppssmyckning, användas av punkens anhängare, samtidigt som det blev populärt bland homosexuella och anhängare av sadomasochism. Influenser från modebranschen fick piercingen att spridas bland allmänheten. Första piercingstudion i Sverige öppnades i Stockholm 1983 [1]. Idag är piercing väldigt vanlig bland förebilder i artist- och idrottsbranschen. Man […]



Internmedicinen
och de sju dödssynderna

Inom internmedicinen liksom inom alla medicinska specialiteter förekommer misstag och felbedömningar av olika slag. De kan utgöras av rent kliniska fel av medicinsk natur eller vara uttryck för systemfel beroende på antingen organisatoriska brister eller fundamentala brister i utövandet av läkarens yrke. Oavsett vilket så utsätts patienterna i den medicinska vardagen regelbundet för situationer där […]

Barn med ryggmärgsbråck blir vuxna!

Barn med ryggmärgsbråck har från födsel till vuxen ålder behov såväl av kontinuerlig multidisciplinär medicinsk och paramedicinsk uppföljning som av socialt, psykologiskt och pedagogiskt stöd. Detta tillgodoses inom barn- och ungdomshabiliteringen och präglas av hög kompetens, kontinuitet och god kvalitet. Allt fler barn med ryggmärgsbråck börjar nu bli vuxna, och habiliteringen och pediatriken avslutar kontakten […]

Mjölk ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdom

Intag av mjölk och mjölkprodukter anses av många ha ogynnsamma effekter på hjärta och kärl. Olika stöd för hypotesen har använts; dels att mjölk höjer kolesterolvärdet, dels att epidemiologiska studier visat ett starkt samband mellan olika nationers intag av mjölk och samma länders hjärtmortalitet. Nyligen publicerade Elwood och medarbetare resultaten av en 20-årig prospektiv kohortstudie […]

Testosteron till kvinnor som saknar äggstockar har positiv effekt på sexualitet, välbefinnande och metabolism

Den förväntade livslängden för en västerländsk kvinna efter menopaus är omkring 30 år. Flera tidigare studier har visat att hormoner som östrogen och gulkroppshormon har effekt på livskvaliteten efter övergångsåldern. Androgener verkar på en mängd olika organ och vävnader i kroppen, men alltför lite är känt om deras betydelse hos kvinnor. När båda äggstockarna opereras […]

Acetylcystein gör ingen nytta vid KOL

Acetylcystein används ofta som mukolytikum vid kronisk bronkit och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Långtidsbehandling med acetylcystein har i tidigare studier minskat antalet exacerbationer med cirka en fjärdedel, framför allt vid kronisk bronkit. Mycket talar för att oxidativ stress spelar en viktig roll för patogenesen vid KOL. Antioxidanter som acetylcystein skulle teoretiskt kunna minska den oxidativa […]