Denna webbplats vänder sig till läkare
Långtidsuppföljning av barn med uppgivenhetssyndrom

Långtidsuppföljning av barn som har haft uppgivenhetssyndrom

Originalstudie Små skillnader i hälso- och utbildningsrelaterade utfall mellan barn som haft uppgivenhetssyndrom och andra barn från samma ursprungsregion. (1 kommentar)

Är uppgivenhetssyndrom en meningsfull diagnos?

Är uppgivenhetssyndrom en tillförlitlig och valid diagnos?

Medicinsk kommentar Det finns i dag inga psykometriskt utvärderade diagnostiska intervjuer eller skattningsskalor för att värdera diagnoskriterierna eller symtomens svårighetsgrad vid uppgivenhetssyndrom, skriver Mia Ramklint, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

5 frågor: »Det finns få studier om barn som uppvisat symtom på uppgivenhet«

5 frågor till Anna Ohlis

Författarintervjun Anna Ohlis, med dr och överläkare vid Karolinska institutet i Stockholm, har tillsammans med kollegor gjort en långtidsuppföljning av barn som har haft uppgivenhetssyndrom.

Koloskopi fångade fler avancerade högersidiga adenom

Koloskopi fångade fler avancerade högersidiga adenom än FIT-test

Nya rön Studien SCREESCO, som jämför engångskoloskopi eller högkänsligt avföringsprov med två års intervall hos svenska 60-åringar mot kontroller utan intervention, har avslutats vad gäller inklusion och intervention. Målet är att om 10 år analysera mortaliteten i tarmcancer.

Det finns mycket att glädjas åt

Det finns mycket att glädjas åt

Reflexion »Vi ordnar även webbseminarier och kurser, och nu är det äntligen dags att ses fysiskt igen«

Fler akuta gallstensoperationer och färre elektiva under pandemin

Fler akuta gallstensoperationer under pandemin – färre elektiva

Utbildning och forskning Det minskade antalet elektiva operationer följdes av en diskret ökning av operationer utförda på indikationen akut kolecystit, gallstenspankreatit och obstruktiv ikterus.

APTT-screening bör inte användas som rutin preoperativt

Rutinmässig screening med APTT är inte indicerad före operation

Översikt Normal APTT utesluter inte koagulationsrubbning, och förlängd APTT är inte alltid relaterad till blödningsrisk.

Ökad risk för ADHD efter stroke hos barn

Ökad risk för ADHD efter pediatrisk ischemisk stroke

Nya rön Vår tolkning är att det finns en ökad risk för ADHD efter pediatrisk ischemisk stroke och att barnläkare som följer upp dessa barn bör ha en ökad medvetenhet om ADHD, skriver författarna bakom studien.

ABC om Meniskskador

ABC om Akuta meniskskador

Medicinens ABC En akut meniskskada är en vanlig skada i knäleden som oftast förekommer hos unga idrottsaktiva personer. Det är ett allvarligt ortopediskt tillstånd som obehandlat kan leda till degenerativa förändringar i knäleden såsom artros.

En modern och nyanserad syn på meniskskador

En modern och nyanserad syn på meniskskador

Medicinsk kommentar Vid meniskskador är det viktigt att försöka skilja på akut och degenerativ skada samt att bedöma varje patient individuellt. Ålder ökar sannolikheten för degenerativ meniskskada men utesluter ej traumatisk skada där åtgärd är indicerad.

ABC om Meniskskador

ABC: degenerativa meniskskador

Medicinens ABC Degenerativ meniskskada är ett vanligt förekommande tillstånd i knäleden och beskrivs oftast som ett resultat av mångårig repetitiv belastning.

AI-analys av språk lovande för psykiatrin

AI-analys av språk lovande för psykiatrin

Reflexion »Naturlig språkbehandling blir troligen snart ett hjälpmedel för kliniker att identifiera psykisk sjukdom...«

5 frågor: »De nya läkemedlen mot Skelleftesjukan är extremt dyra«

5 frågor till Jonas Wixner

Författarintervjun Jonas Wixner, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, har tillsammans med kollegor skrivit en översikt om ärftlig transtyretinamyloidos.

Ärftlig transtyretinamyloidos – från lindring till potentiell bot

Ärftlig transtyretinamyloidos – från lindring till potentiell bot

Översikt Ärftlig transtyretinamyloidos är en sällsynt men livshotande sjukdom med klusterområden, bland annat i norra Sverige. Tidigare kunde endast symtomlindrande behandling och levertransplantation erbjudas. Utvecklingen av nya läkemedel har dock varit snabb och framgångsrik, vilket även medfört etiska och hälsoekonomiska utmaningar.

Demensrisk inte påverkad av kirurgi vid asymtomatisk karotisstenos

Demensrisk opåverkad av kirurgi vid asymtomatisk karotisstenos

Nya rön Kirurgi vid icke symtomgivande karotisstenos hade ingen effekt på demensutveckling, enligt en 20-årsuppföljning.

Covid-19 ökar risk för blödning och venös tromboembolism

Covid-19 ökar risken för venös tromboembolism och blödning

Nya rön Covid-19 är en oberoende riskfaktor för venös tromboembolism och blödning, enligt en studie som omfattar hela svenska befolkningen. Resultaten indikerar att koagulationsrubbningar är vanliga manifesta­tioner till covid-19 och antyder vikten av vaccination mot covid-19.  (1 kommentar)

Fler fall av penil intraepitelial neoplasi de senaste tjugo åren

Fler fall av penil intraepitelial neoplasi de senaste tjugo åren

Nya rön För att förebygga penil intraepitelial neoplasi, bör man uppmana till HPV-vaccination och behandla inflammatoriska hudsjukdomar samt vid kvarstående symtom på penis misstänka och utreda penil intraepitelial neoplasi.

Komplikationsrisk efter stor pankreaskirurgi kan minskas

Komplikationsrisk efter stor pankreaskirurgi kan minskas

Nya rön Bland äldre läkare har stor pankreaskirurgi haft dåligt rykte på grund av komplikationer och hög mortalitet. Nu kan man visa i ett stort, landsomfattande program att komplikationsrisken visserligen fortfarande är hög, men att den når hanterbara dimensioner, skriver Åke Andrén Sandberg.

Sätt ökat fokus på patienter som har en förhöjd frakturrisk

Öka fokus på patienter som har en förhöjd frakturrisk

Medicinsk kommentar På samma sätt som sekundärprevention efter hjärtinfarkt är en självklarhet, borde sekundärprevention efter fraktur vara en självklarhet. Sammanfattningsvis bör en strukturerad frakturkedja organiseras vid varje sjukhus som handlägger frakturpatienter, skriver Kristian Axelsson.

Teoretiskt perspektiv på anknytning vid möte läkare–patient

Teoretiska perspektiv på anknytning vid patientmöten

Etik och läkarroll I mötet med patienten är en god kommunikation målet. Läkarens bemötande och med­vetenhet om anknytningsmönstrens funktion kan bidra till ett bättre patientmöte och därmed bättre vård. (6 kommentarer)

1 … 41 42 43 44 45 … 445