Denna webbplats vänder sig till läkare
Sekundärprevention – fortfarande en utmaning efter fragilitetsfraktur

Sekundärprevention fortfarande utmaning efter fragilitetsfraktur

Originalstudie Det genomförs få läkemedelsbehandlingar efter höftfrakturer. Bristande konsensus om ansvarsområde, trots frakturkedjor, kan vara en en förklaring. (1 kommentar)

Lågt maxblodtryck vid arbetsprov kunde kopplas till en ökad risk för hjärtsjukdom

Lågt maxblodtryck vid arbetsprov var kopplat till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom och död

Nya rön Sammantaget pekar resultaten från två studier på att det är hos patienter med lågt systoliskt maxblodtryck under arbetsprov som det finns ökad risk för senare kardiovaskulär sjukdom och död. (2 kommentarer)

Pacemaker efter TAVI var inte associerad med ökad dödlighet

Pacemaker efter TAVI var inte associerad med ökad dödlighet

Nya rön Patienter som fått en pacemaker efter kateterburen aortaklaffimplantation (TAVI) hade inte sämre överlevnad eller högre risk för kardiovaskulär död, hjärtsvikt eller endokardit än dem som inte hade fått en pacemaker. Det visar en svensk studie.

Stereo-EEG – en effektiv metod för att utreda svårbehandlad epilepsi

Stereo-EEG – effektiv metod för att utreda svårbehandlad epilepsi

Originalstudie Stereo-EEG (SEEG) är en säker och effektiv metod för att kartlägga det epileptiska nätverket och hitta anfallsursprunget vid svårbehandlad epilepsi. Resultaten av de första 30 patienterna utredda med SEEG vid Sahlgrenska universitetssjukhuset visar att en majoritet av patienterna som opererades med resektion efter SEEG blev anfallsfria. Ingen av dem drabbades av en allvarlig postoperativ komplikation.

Behandla högt blodtryck bättre!

Behandla högt blodtryck bättre!

Reflexion »Stora vinster i förbättrad folkhälsa skulle sannolikt kunna uppnås …«

Ärftliga hjärt–kärlsjukdomar – ett multidisciplinärt arbetssätt krävs

Ärftliga hjärt–kärlsjukdomar – multidisciplinärt arbetssätt krävs

Översikt Här beskrivs erfarenheter från en klinikövergripande centrumbildning i kardiovaskulär genetik vid Norrlands universitetssjukhus, där kliniker samarbetar utan internremisser kring ärftliga kardiovaskulära sjukdomar. (1 kommentar)

»De premaligna cystorna är viktiga att känna till«

5 frågor till Erik Bergquist

Författarintervjun Erik Bergquist, underläkare på Tema cancer, Karolinska universitetssjukhuset, har skrivit veckans ABC-artikel om cystor i pankreas.

ABC om Intraduktal papillär mucinös neoplasi och andra cystor i pankreas

ABC om Intraduktal papillär mucinös neoplasi och andra vanliga cystor i pankreas

Medicinens ABC Cystiska förändringar i pankreas är vanliga och upptäcks oftare i takt med att bildgivande undersökningar blir bättre. Den här artikeln försöker ge en bild av de vanligaste cystorna i pankreas, med fokus på de premaligna, avseende rekommenderad handläggning, uppföljning och behandling.

Mer kunskap behövs om cystor i pankreas

Fortsatt behov av kunskap om cystor i pankreas

Medicinsk kommentar Dagens riktlinjer erbjuder hjälp vid tolkningen av cystor, men behöver troligen ytterligare förbättras för att rätt patienter ska opereras i rätt tid. Tills det finns mer kunskap är ABC-artikeln som publiceras i Läkartidningen den här veckan ett bra stöd i handläggning av cystor i pankreas.

Patienter med lång respiratortid tog upp stor del av Iva-resurser

Patienter med lång respiratortid upptog en stor del av Iva-resurser

Nya rön En relativt liten grupp patienter med respiratorvård i 7 dygn eller mer upptar en betydande del av kapaciteten på svenska intensivvårdsavdelningar. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. Den långvariga urträningsprocessen skulle kunna underlättas om den bedrevs separerad från akut intensivvård i en vårdmiljö med resurser för en mer långsiktig vård, menar författaren.

Urtikaria av fluoxetin – både pseudoallergi och allergi tänkbara

Utslag av fluoxetin – kan vara både allergi och pseudoallergi

Läkemedelsfrågan Urtikaria är en vanlig läkemedelsutlöst hudbiverkning, och fluoxetin har setts överrepresenterat vad gäller hudbiverkningar. Fluoxetin har lång halveringstid, vilket bidrar till att hudsymtomen även kan kvarstå en tid efter att läkemedlet seponerats.

Sedativa antihistaminer – risk för allvarlig intoxikation

Sedativa antihistaminer – betänk risk för allvarlig intoxikation

Rapport Vid förskrivning av de sedativa antihistaminerna måste substansernas farmakologiska egenskaper, såsom antihistaminerga och antikolinerga effekter samt arytmipotential, beaktas. Det är även viktigt att överväga riskerna för allvarlig intoxikation vid överdosering och att förskriva minsta möjliga mängd. (5 kommentarer)

SCORE2 – ett uppdaterat verktyg för att skatta kardiovaskulär risk

SCORE2 – ett uppdaterat verktyg för att skatta kardiovaskulär risk

Rapport Den nyligen publicerade modellen SCORE2 erbjuder en bättre möjlighet att skatta kardiovaskulär risk jämfört med tidigare rekommenderade SCORE. Detta tack vare uppdaterade modeller, hänsyn till icke-dödliga stroke och hjärtinfarkter samt hänsyn till konkurrerande risker. (8 kommentarer)

D-vitamin minskade behovet av opioider vid palliativ cancer

D-vitamin minskade opioidbehov vid palliativ cancerbehandling

Nya rön Korrigering av vitamin D-brist hos cancerpatienter i palliativt skede kan ha positiva effekter på opioidkänslig smärta och fatigue, visar en studie från Stockholm. Effekterna på både opioiddoser och fatigue är relativt små, men resultaten visar på helt nya samband mellan vitamin D-behandling och opioidberoende smärta som behöver studeras vidare. (1 kommentar)

Pilotstudie visade lovande effekt av internet-KBT vid astmarelaterad oro

Pilotstudie visade lovande effekt av internet-KBT vid astmarelaterad oro

Nya rön Resultatet av en pilotstudie från Karolinska institutet indikerar lovande behandlingseffekt av internet-KBT för astmarelaterad oro hos vuxna patienter. Rekrytering till en randomiserad kontrollerad studie har påbörjats.

Hundraåringen som finns kvar

Hundraåringen som finns kvar

Reflexion »Jag tänker att vi borde ta tillfället i akt och stärka våra nordiska samarbeten.«

ABC om Traumatiska halsryggsskador

ABC om Traumatiska halsryggsskador

Medicinens ABC Skador på halsryggen förekommer i cirka 3–4 procent av alla trauman med trubbigt våld. Det är viktigt att tidigt identifiera patienter med halsryggsskador då de kan orsaka svåra neurologiska handikapp, kraftigt nedsatt livskvalitet för den enskilde patienten och stora kostnader för samhället.

»En ryggskada ska tas hand om på bästa sätt redan från början«

4 frågor till Jesper Hallsten

Författarintervjun Jesper Hallsten, specialistläkare vid ortopedkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, har tillsammans med Olof Westin och Helena Brisby skrivit en ABC om traumatiska halsryggsskador. (2 kommentarer)

Portföljen synliggör återkoppling och kompetensutveckling

Portföljen synliggör lärandet och kompetensutvecklingen

Medicinsk kommentar Portföljen har stor potential men kräver struktur, kunskap och tid för att bli ett fungerande verktyg. Rätt utformad och rätt använd förbereder den studenten för ett livslångt lärande. (1 kommentar)

Systemisk inflammation var aktiverad flera år före diagnos vid ulcerös kolit

Inflammation var aktiverad flera år före diagnos vid ulcerös kolit

Nya rön Sex inflammatoriska proteiner hade signifikant ökade nivåer i plasma hos prediagnostiska fall av ulcerös kolit. En kombination av sådana proteiner kunde användas för att skilja sjuka från friska. Det visar en studie från universiteten i Örebro och Umeå.

1 … 42 43 44 45 46 … 436