Denna webbplats vänder sig till läkare

Allmänläkares svar ger stöd för att införa personlig patientlista

Viktigt stöd för att listning på personlig läkare bör införas

Medicinsk kommentar Resultaten i en enkät till allmänläkare ger stöd för att personlig patientlista bör införas. Listning har inte ett egenvärde utan är ett sätt att öka kontinuiteten, en väldokumenterad kvalitetsfaktor, som är försummad i svensk sjukvård. (1 kommentar)

Behandling av varicer i Sverige – stor underrapportering

Behandling av varicer i Sverige – underrapporteringen är stor

Originalstudie Behandlingar för varicer är underrapporterade i Sverige. Förbättrad information till vårdgivare, ökade möjligheter till automatisk rapportering via journalsystem till PAR och det kärlkirurgiska kvalitetsregistret Swedvasc, samt aktiv kontroll av behandlande kliniker kan vara olika sätt att öka rapporteringsgraden.

Fem frågor: »Alla operationer ska rapporteras till PAR«

5 frågor till Lena Blomgren

Författarintervjun Behandlingen av varicer underrapporteras, konstaterar författarna till en ny rapport. Förbättrad information till vårdgivare efterlyses.

Ögonmelanom var redan tio år gamla eller mer vid diagnos

Ögonmelanom redan tio år gamla vid diagnos

Nya rön En ny studie visar att ett uvealt melanom av genomsnittlig storlek har bildats ett decennium eller mer före diagnos. BAP1-mutationen inträffar 0,5 till 5 år efter att primärtumören bildats och detta sammanfaller med att mikrometastaser lämnar ögat. Resultaten belyser vikten av att utveckla och pröva adjuvant behandling för att förbättra överlevnaden i sjukdomen.

Modellering av åtgärders effekter under pandemin kan ifrågasättas

Modellering av åtgärders effekter under pandemin kan ifrågasättas

Rapport Forskarna vid Imperial College i London ändrade antagandena i sin modell när mer data blev tillgängliga så att slutsatsen att nedstängning var mest effektivt bibehölls. Tack vare att forskarna använt en transparent modelleringsmetodik med revisionshistorik gick det att i efterhand undersöka effekten av ett antal antaganden som gjordes.

Vapenägare med demens oftare yngre, män och utan hemtjänst

Vapenägare med demens oftare yngre, män och utan hemtjänst

Nya rön Personer med demens som ägde ett skjutvapen var övervägande yngre (under 79 år), män, ensamboende och utan hemtjänst, visar en svensk studie. Bland de viktigaste prediktorerna för att rapporteras till polisen som olämplig vapenägare fanns att leva med en annan person, frontotemporal demens och antipsykotikarecept.

MR hjärta bör göras tidigt vid MINOCA

MR hjärta bör göras tidigt vid MINOCA

Nya rön Resultaten i en svensk studie talar för att det är av vikt att MR hjärta görs tidigt vid hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar (MINOCA) för att fler patienter ska få en diagnos.

Hyperinflammation hos vuxna med covid-19 – ovanligt men allvarligt syndrom

Hyperinflammation hos vuxna med covid-19 – ovanligt men allvarligt

Fallbeskrivning Här beskrivs sen manifestation hos 35-årig tidigare frisk kvinna. (2 kommentarer)

Viktigt att uppmärksamma MIS-A inom vuxensjukvården

Viktigt att uppmärksamma MIS-A inom vuxensjukvården

Medicinsk kommentar Multisystemisk hyperinflammation efter covid-19 hos barn och unga vuxna kräver snabb och intensiv behandling.

Triglyceridrika lipoproteiner – farligare än LDL-kolesterol?

Triglyceridrika lipoproteiner – farligare än LDL-kolesterol?

Medicinsk kommentar Lipoproteinanalyser visar att det är kolesterolhalten i triglyceridrika lipoproteiner som synes gynna uppkomsten av aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom.  (3 kommentarer)

Genomic Medicine Sweden – initiativ för brett införande

Genomic Medicine Sweden – initiativ för brett införande

Temaartikel Nationell infrastruktur för datadelning och regionala centrum för genomik banar väg för precisionsmedicinen.

Stor potential när genomikdata kan implementeras i klinisk rutin

Stor potential när genomikdata kan implementeras i klinisk rutin

Temaartikel Precisionsmedicin har potential att påtagligt förbättra både hälsa och ekonomi. Detta kräver en bred IT-strategi för att integrera genomik- och andra storskaliga datakällor, som inkluderar nationella superdator-, visualiserings- och AI-centrum.

På stark frammarsch i sjukvården

På stark frammarsch i sjukvården

Temainledning Begreppet precisionsmedicin handlar om att ge rätt behandling för rätt patient vid rätt tidpunkt.

Gammal är äldst – insulinet står sig än

Gammal är äldst – insulinet står sig än

Reflexion »Man kan imponeras av hur snabbt, även med dagens mått mätt, man kunde skala upp produktions­takten.«

Precisionsmedicin kan bli viktig även vid komplexa sjukdomar

Precisionsmedicin kan bli viktig även vid komplexa sjukdomar

Temaartikel Relativt få precisionsmedicinska tillämpningar sker i dag hos patienter med vanliga folksjukdomar, där såväl arv som miljö och livsstil påverkar sjukdomsrisken. Men det finns stor potential för ökad användning av precisionsmedicin, framför allt vid diagnostik och terapival.

Farmakogenomik – en hörnsten inom precisionsmedicin

Farmakogenomik – individuell anpassning av läkemedel och dos

Temaartikel Farmakogenomik är den del av precisionsmedicin som fokuserar på individuell risk för läkemedelsbiverkningar eller terapisvikt. Farmakogenomisk information bör presenteras i ett särskilt avsnitt i patientens journal, och elektroniskt beslutsstöd behöver utvecklas och användas vid ordination av läkemedel.

Precisionsmedicin standard vid flera hematologiska sjukdomar

Precisionsmedicin standard vid flera hematologiska sjukdomar

Temaartikel Vid mer komplexa hematologiska maligniteter är genpanelsekvensering i dag ett viktigt diagnostiskt verktyg och utgör grund för prognostisk bedömning och riktad behandling.

Molekylär patologi – nyckeln till målinriktad cancerbehandling

Molekylär patologi – nyckeln till målinriktad cancerbehandling

Temaartikel Molekylär kunskap om tumörutveckling leder till allt fler målinriktade cancerbehandlingar. Heltäckande molekylär tumörkarakterisering ger möjlighet att undersöka samtliga behandlingsalternativ med en analys.

5 frågor: »Hoppas ännu fler ska få en genetisk diagnos«

5 frågor till Maria Johansson Soller

Författarintervjun Maria Johansson Soller, docent, överläkare, Klinisk genetik, Ka­­ro­linska universitetssjukhuset, är en av författarna till en arti­kel om gensekvensering vid sällsynta diagnoser i Tema precisionsmedicin. 

Helgenomanalys vid sällsynta diagnoser ger stor patientnytta

Helgenomanalys vid sällsynta diagnoser ger stor patientnytta

Temaartikel Ca 300 miljoner människor i världen och 400 000 svenskar är drabbade av en sällsynt diagnos. Med modern gensekvensering kan sjukdomsorsakande mutationer identifieras, vilket ger möjlighet till skräddarsydd behandling och prevention styrd utifrån individens genetiska förutsättningar. (1 kommentar)

1 … 47 48 49 50 51 … 436