Denna webbplats vänder sig till läkare

Lustgas i stora mängder kan ge psykiska och neurologiska symtom

Lustgas i stora mängder kan ge psykiska och neurologiska symtom

Inhalation av stora mängder lustgas kan ge både psykiska och neurologiska symtom. Men missbruk av lustgas kan inte leda till tvångsvård, då det anses sakna lagstöd för detta.  (2 kommentarer)

5 frågor: »Allt tyder på att det ökar rejält«

5 frågor till Staffan Svensson

Staffan Svensson, allmänläkare och klinisk farmakolog, Göteborg, är en av författarna av en medi­cinsk kommentar till tre fallbeskrivningar om skador av lustgasanvändning.

Livshotande trombotisering efter missbruk av stor mängd lustgas

Livshotande trombotisering efter missbruk av stor mängd lustgas

Patient med lungemboli, stroke och omfattande arteriell trombotisering uppgav ett bruk om 6–12 lustgastuber dagligen under den 5-veckorsperiod som föregick akutbesöket.

Lustgasbruk gav pseudodemens

Lustgasbruk gav pseudodemens

Ett fall med psykostillstånd med synhallucinos och uttalad minnessvikt hos tidigare frisk person efter långvarig lustgasanvändning beskrivs.

Kvalitetsindikatorer för behandling med läkemedel var inte relevanta för äldre

Kvalitetsindikatorer inte relevanta för äldres läkemedelsbehandling

Kvalitetsindikatorer inom läkemedelsområdet som används för att mäta kvaliteten på äldres läkemedelsbehandling, bör tolkas med försiktighet, enligt en avhandling.

Så vanligt är det med bröstimplantat bland kvinnor 40–74 år

Så vanliga är bröstimplantat bland svenska kvinnor i åldern 40–74 år

3,9 procent av kvinnor i åldern 40–74 år hade bröstimplantat, enligt en studie som undersökt förekomsten av bröstimplantat i samband med den allmänna mammografiscreeningen.

Kraftig ökning av sjukskrivningar på grund av hjärnskakning

Kraftig ökning av sjukskrivning på grund av hjärnskakning

Statistik visar en kraftig ökning av antalet sjukfall av hjärnskakning och postkontusionellt syndrom. En möjlig orsak är att behandlingsrekommendationerna har ändrats. Framtida riktlinjer måste grundas på kontrollerade studier av en adekvat population och att behandlingsresultaten utvärderas kontinuerligt. (2 kommentarer)

Tidpunkt för kirurgi hos spädbarn med isolerad gomspalt utvärderad

Tid för kirurgi hos spädbarn med isolerad gomspalt utvärderad

Spädbarn som genomgick primärkirurgi för isolerad gomspalt vid 6 månaders ålder hade en lägre risk för velofaryngeal insufficiens vid 5 års ålder jämfört med de som opererades vid 12 månaders ålder.

NSAID och preventivmedel kan öka risken för venös tromboembolism

NSAID och preventivmedel kan öka risken för tromboembolism

Forskarna anser att kvinnor som samtidigt använder hormonella preventivmedel och NSAID bör informeras om den ökade risken för venös tromboembolism.

P-pillrets betydelse för ekonomin

Ett piller för ekonomin

»Hon har bland annat visat att tillgången till p-pillret har haft stor betydelse för ekonomin i stort ...«

Långvariga smärttillstånd får ny klassifikation i ICD-11

Långvariga smärttillstånd får ny diagnosklassifikation i ICD-11

För första gången klassificeras smärtdiagnoser på ett systematiskt sätt. Förändringen, som är påtaglig jämfört med ICD-10, synliggör smärtmedicinen som akademiskt ämne och medicinsk specialitet. (1 kommentar)

4 frågor: »... ökade hälsoskillnader«

Fyra frågor till Sven Bremberg

Sven Bremberg är docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet. Han har tillsammans med Gunnar Ågren gjort en studie kring begreppet »död av förtvivlan«. 

»Död av förtvivlan« är vanligare bland unga vuxna i skogslänen

»Död av förtvivlan« är vanligare bland unga vuxna i skogslänen

»Death of despair« är ett begrepp för att beskriva den ökade dödligheten i USA bland unga vuxna och medelålders genom självmord, bruk av alkohol och bruk av droger. En likartad utveckling finns bland unga vuxna i Sverige. (5 kommentarer)

Risken för kardiovaskulär sjukdom ökade efter infektion med covid-19

Risk för kardiovaskulär sjukdom ökade efter covid-19-infektion

Generellt var riskerna högre vid stigande ålder, hos individer med samsjuklighet eller svår covid-19, hos ovaccinerade personer och högre under den första pandemivågen jämfört med den andra och den tredje, enligt en avhandling. (5 kommentarer)

Prognostisk riskstratifiering vid pulmonell arteriell hypertension

Prognostisk riskstratifiering vid pulmonell arteriell hypertension

Europeiska PAH-riktlinjer rekommenderar prognostisk riskstratifiering vid PAH-diagnos och uppföljning för att vägleda behandling. Via ett nyutvecklat internetbaserat riskstratifieringsverktyg kan individuell riskgrupp bestämmas och behandling styras

Paraplyöversikt ger en övergripande bild av cannabis hälsoeffekter

Paraplyöversikt ger en överblick över cannabis hälsoeffekter

Artikeln kan ses som en kunskapskarta över cannabis. Behandling kan ge god effekt under särskilda omständigheter och har en särskild biverkningsprofil med eventuell beroenderisk. (1 kommentar)

Långvarig stress kan vara kopplad till kognitiv svikt och demens

Stress kan vara kopplad till kognitiv svikt och demens

Flera studier tyder på en potentiell koppling mellan stress och kognitiv förmåga samt möjligen även demens, men mer forskning behövs för att förstå orsaksmekanismerna. (1 kommentar)

Munhälsan sämre efter fetmaoperation

Munhälsan sämre efter fetmaoperation

Efter överviktsoperation ökade fyllningar med 32 procent, rotbehandlingar med 29 procent och extraktioner med 27 procent jämfört med tiden före operation, enligt en registerbaserad kohortstudie. (1 kommentar)

Över 100 doktorsavhandlingar inom den prehospitala akutsjukvården i Sverige

Över 100 doktorsavhandlingar inom prehospital akutsjukvård

Över 100 avhandlingar har i dagsläget skrivits om den prehospitala akutsjukvården i Sverige. Syftet med denna artikel är att ge en översiktlig bild av de kunskapsområden som har belysts och samtidigt ge exempel på resultat och ibland konklusioner som har indikerat en förbättringspotential inom prehospital akutsjukvård. (1 kommentar)

Covid-19-vaccinationsgrad mer jämlik med förbokade tider

Covid-19-vaccinationsgrad mer jämlik med förbokade tider

Vaccinationsprogram som bygger på förbokade vaccinationstider kan ge snabbare, högre och mer jämlik vaccinationstäckning i befolkningen än program som bygger på att individer själva bokar vaccinationstider.