Denna webbplats vänder sig till läkare

Laboratorieanalyser vid NOAK-behandling

Laboratorieanalyser vid NOAK-behandling

Temaartikel Monitorering av behandlingseffekt rekommenderas inte för NOAK, men i vissa kliniska situationer kan mätning av antikoagulerande effekt behövas. Specifika NOAK-analyser kommer att bli tillgängliga på allt fler sjukhus eftersom analyserna går att sätta upp på de koagulationsinstrument som används i sjukhuslaboratoriernas dygnet runt-verksamhet.

NOAK står säkra i klinisk praxis

NOAK står säkra i klinisk praxis

Temainledning Under den senaste 10-års-perioden har NOAK blivit den vanligaste orala antikoagulantiagruppen. Här presenteras det aktuella kunskapsläget, men också en historisk tillbakablick.

NOAK vid klaffsjukdom – bara i särskilda fall

NOAK vid klaffsjukdom – bara i särskilda fall

Temaartikel NOAK är i dag inte rekommenderat vid klaffsjukdom, men därmed bör inte alla patienter med klaffsjukdom exkluderas från behandling med NOAK. Vid förmaksflimmer och lindrig–måttlig aortaklaffsjukdom eller degenerativ mitralklaffsinsufficiens kan NOAK väljas som strokeprofylax.

NOAK lika säkert som warfarin vid elektiv elkonvertering

NOAK lika säkert som warfarin vid elektiv elkonvertering

Temaartikel För samtliga NOAK-läkemedel finns data som visar att de är säkra alternativ till warfarin vid elektiv elkonvertering av förmaksflimmer. Med NOAK blir tiden till elkonvertering betydligt kortare, och elkonverteringsverksamheten blir lättare att planera. 

NOAK vid venös tromboembolism samt hantering av blödningar

Temaartikel NOAK är i dag förstahandsbehandling vid venös tromboembolisk sjukdom på grund av en både enklare och säkrare behandling. Om en allvarlig blödning eller behov av akut kirurgi uppkommer, finns i dag antidot mot dabigatran samt en handläggningsplan för övriga NOAK.

NOAK som trombosprofylax vid ortopedisk kirurgi

NOAK som trombosprofylax vid ortopedisk kirurgi

Temaartikel Vid ortopedisk kirurgi i nedre extremitet och bäcken är risken för venös tromboembolism hög. NOAK har visat sig vara effektiv och säker trombosprofylax efter höft- och knäplastik. Samtidigt skapar den ökade användningen av NOAK som emboliprofylax vid förmaksflimmer nya problem vid akut och elektiv kirurgi.

Förstahandsvalet som stroke­prevention vid förmaksflimmer

Förstahandsvalet som stroke­prevention vid förmaksflimmer

Temaartikel NOAK är förstahandsval för strokeprevention vid förmaksflimmer baserat på randomiserade studier omfattande >70 000 patienter, där apixaban, dabigatran, edoxaban och rivaroxaban var minst lika effektiva och säkra som warfarin.

Förändringar på vetenskaplig grund

Reflexion »Vad skulle hända om vetenskaplig metodik infördes när det gäller alla slags förändringar, organisatoriska såväl som behandlingar?«

5 frågor till Lars Wallentin

5 frågor till Lars Wallentin

Författarintervjun Lars Wallentin, senior professor, har skrivit om utvecklingen av NOAK-läkemedel i veckans tema »NOAK – 10 år i Sverige«.

Så blev NOAK den dominerande behandlingen vid förmaksflimmer

Så blev NOAK den dominerande behandlingen vid förmaksflimmer

Temaartikel Under en intensiv 10-årsperiod bevisade NOAK-forskarna att NOAK är den överlägset effektivaste, säkraste och enklaste behandlingen för att förebygga stroke vid förmaksflimmer och därför måste prioriteras framför warfarin. Läs om den kliniska utvecklingen av direktverkande orala antikoagulantia. (1 kommentar)

Högre sjuklighet vid subsyndromal depression hos personer över 80 år

Högre sjuklighet vid subsyndromal depression hos personer över 80 år

Nya rön Subsyndromal depression hos den äldsta befolkningen är förenad med lägre livskvalitet samt högre sjuklighet och samhällskostnader. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Promenad i parken bättre för blodkärlen än promenad i staden

Promenad i parken bättre för blodkärlen än promenad i staden

Nya rön En brittisk forskargrupp lät 119 personer ta en två timmar lång promenad i London, dels på Oxford Street, dels i Hyde Park. Det visade sig att graden av kärlstelhet förbättrades signifikant efter parkpromenaden, men inte efter promenaden i det trafikerade området.

Ny kunskap om hur störd sömn på sikt kan bidra till viktuppgång

Ny kunskap om hur störd sömn på sikt kan bidra till viktuppgång

Nya rön Resultat från en ny studie indikerar att akut sömnbrist kan ha en ofördelaktig inverkan på mekanismer som reglerar muskel- och fettvävnadens uppbyggnad och ämnesomsättning. Detta kan innebära nya ledtrådar till hur sömnbrist och skiftarbete på sikt ökar risken för ofördelaktig viktuppgång och typ 2-diabetes.

Autotransplantation av mjältvävnad – splenos – är ett ovanligt tillstånd

Autotransplantation av mjältvävnad – splenos – är ett ovanligt tillstånd

Fallbeskrivning Handläggningen av patienter med mjältruptur efter buktrauma är välkänd. Efterföljande tillstånd, autotransplantation av mjältvävnad (splenos), är däremot till stor del förbisett eller inte allmänt känt. Splenos bör ingå som differentialdiagnos i samband med utredning av abdominella, pelvina, torakala eller subkutana noduli hos patienter med anamnes på mjält­trauma och splenektomi. (2 kommentarer)

Att införa och utmönstra metoder

Reflexion »För att uppnå verklig och varaktig förbättring av kvaliteten i hälso- och sjukvården krävs att professionen är involverad …«

Ornitos är sannolikt under­diagnostiserad i Sverige

Ornitos är sannolikt under­diagnostiserad i Sverige

Fallbeskrivning Ornitos är en potentiellt allvarlig infektion, som sprids via fågelexkrement. Det finns anledning att tro att ornitos är underdia­gnostiserad; 96 procent av påvisade ornitosfall i Sverige de senaste 3 åren har konstaterats på fem laboratorier där diagnostiken utförs som rutin vid andra luftvägsfrågeställningar. 

5 frågor till Ulrika Marking

5 frågor till Ulrika Marking

Författarintervjun Ulrika Marking, ST-läkare vid infektionskliniken, Danderyds sjukhus i Stockholm, har tillsammans med kollegor har skrivit en fallbeskrivning om ornitos. 

Labbdiagnostik av sällsynta sjukdomar kan bli bättre

Labbdiagnostik av sällsynta sjukdomar kan bli bättre

Medicinsk kommentar Förbättrad diagnostik av sällsynta sjukdomar beror både på sjukvårdspersonalens kunskaper och på tillgången till effektiva diagnostiska metoder.

Ny kunskap om riskfaktorer för subdural blödning hos spädbarn

Ny kunskap om riskfaktorer för subdural blödning hos spädbarn

Nya rön En befolkningsstudie med barn födda i Sverige 1997–2014 som följdes under första levnadsåret ger ny kunskap om förekomst, riskfaktorer och diagnostik av subduralblödning. Incidensen var 16,5 per 100 000 spädbarn, dödligheten var 6,5 procent och pojkar var överrepresenterade, visar studien.

Statistisk modell påvisar felmarginaler i åldersbedömningar

Statistisk modell påvisar felmarginaler i åldersbedömningar

Nya rön En statistisk modell har skapats för att uppskatta risken för felklassificering av barn respektive vuxna med Rättsmedicinalverkets modell av åldersbedömningar. Resultatet visar att ungefär en tredjedel av dem som var barn har felbedömts som vuxna, och av de vuxna är det cirka 7 procent som felbedömts som barn. (1 kommentar)

1 … 82 83 84 85 86 … 431