Denna webbplats vänder sig till läkare

30 av 657 rättspsykiatriskt undersökta fick diagnosen lindrig mental retardation

I artikeln »Barn med lindrig utvecklingsstörning i grundsärskolan. Toppen av ett isberg?« (Läkartidningen 6/2005, sidorna 382-5) drar Holmberg och medarbetare slutsatsen att vårdkedjan för barn med lindrig utvecklingsstörning endast fångar upp en mindre del av de barn som har detta handikapp. Inom den undersökande rättspsykiatrin påträffas återkommande personer med lindrig utvecklingsstörning som inte tidigare har […]

Särskolan bör undervisa i föräldrakunskap

Det kan finnas anledning att knyta an till artikeln »Barn med lindrig utvecklingsstörning i grundsärskolan. Toppen av ett isberg?« i Läkartidningen 6/2005 (sidorna 382-5). Barn med lindrig utvecklingsstörning [1] befinner sig i en gråzon där osäkerhet råder om avgränsningar mot normalbegåvning och mot andra neuropsykologiska tillstånd som tex ADHD. Tack vare Elisabeth Fernell och medarbetare […]

Replik: Stort behov av genomtänkta program

Tack för viktiga synpunkter från överläkare Börje Bager. Vi har i vår artikel inte alls diskuterat aspekten föräldraskap hos vuxna med lindrig utvecklingsstörning. Behov av mer forskning Frågan är synnerligen angelägen och belystes genom Bagers egen inventering i Skaraborg [1], som bla visade att prevalensen av barn till mödrar med lindrig utvecklingsstörning var minst 1,4/1000. […]

Vård eller straff?

I en nyhetssändning berättades att Högsta domstolen dömt en brottsling till livstids fängelse på grund av mord. I lägre rättsinstanser hade man dömt till »rättspsykiatrisk vård«. Domstolen gick dock emot den tidigare domen och valde, som det uttrycks i TV, på »den hårdare linjen«. Kan en domstol döma till vård? Men vad är det de […]

Läkare i det militära förr och nu

Nyligen hittade jag min militära inskrivningsbok. Där framgår bl a att jag totalt fullgjorde 533 dagars militärtjänst mellan 1949 och 1965. Härav 177 + 65 + 46 dagars utbildning, 90 dagar som militär kirurgassistent (på Sahlgrenska), och till sist sex perioder om sammanlagt 155 dagars facktjänstgöring, oftast som vikarierande bataljonsläkare. Detta var ju något som […]

Elektroniska manus: Tidskrifterna tjänar, referenterna betalar

Det är självklart en stor fördel med elektronisk hantering av manuskript. Tidskrifterna sparar tid och förkortar omloppstiden för ett manus, från ankomst till redaktionen till dess det är färdigt för publicering eller refusering. Tidskrifterna sparar pengar såväl för porton, kuvert, trycksvärta och papper som för minskad administration. Toner och papper kostar Men referenternafår betala i […]

Godkänd indikation för Ezetrol

I »Läkemedelsfrågan« i Läkartidningen 5/2005 (sidan 317) ställde en läsare en fråga kring användning av Ezetrol. I svaret angav Marine Andersson och Ylva Böttinger att «ezetimib är i monoterapi godkänt på indikationen primär hyperkolesterolemi till patienter som ej tolererar statinbehandling. Ezetimib i kombination med en statin är godkänt vid familjär hyperkolesterolemi.« Godkänd indikation Tyvärr innehöll […]

Replik: Inte klarlagt om frakturincidensen verkligen är ökad under graviditeten

Vi tackar för kommentaren till vår artikel och medger att rubriken möjligen kan skapa missförstånd. En minskning av benmassan under graviditet och amning borde hypotetiskt kunna vara associerad med en specifikt ökad frakturincidens under graviditeten/amningsperioden. Men då en rad andra faktorer som också påverkar frakturrisken ändras under dessa tillstånd kan det vara vanskligt att även […]

Påstådd överdiagnostik av bröstcancer

I Läkartidningen 3/2005 (sidan 153) framför Göran Sjönell synpunkter som inte kan få stå oemotsagda. Han citerar en norsk undersökning av Zahl, Strand och Maehlen med påståendet att 30 procent av screenad bröstcancer i Sverige skulle vara överdiagnotiserade. Eftersom ingen diagnos blir slutgiltig utan undersökning av patolog är det i grund och botten ett underkännande […]

Olycklig rubrik om frakturrisk

I Läkartidningen 5/2005 (sidorna 290-3) om graviditet, amning och osteoporos negerar rubriken »frakturrisk« utan reservation. Av artikeln framgår med all önskvärd tydlighet att det förhåller sig tvärtom, nota bene under graviditet och amning, medan pendeln åter svänger i positiv riktning senare i livet, även om uppgift saknas om när benmassan och risken förväntas bli »stationär« […]

Tillspetsad rubrik fick många att läsa

Bäste Niclas! Tack för att du tog dig tid att skriva. Det gläder mig att du är positiv till rapporten med den nya modellen för målbeskrivningar, som DN-artikeln utgick ifrån. I modellen ifråga har just kommunikativ kompetens en viktig plats. Jag har fått otaliga brev, e-brev och telefonsamtal i denna fråga, och reaktionerna på artikeln […]

Matlåda någon?

Väldigt få som spridit mantrat om att 9 av 10 sjuka kvinnor förlorar på att arbeta har följt sedvanliga journalistiska principer för forskningsgranskning när man utifrån olika ideologier kommenterat valda slutsatser. Någonting måste vara fel, tänkte undertecknad. Mitt kära Karolinska institut får inte användas för vulgärideologisk propaganda. Inspirerad av Janne Josefssons variant på Balkanbuskis – […]

Studien uppfyller alla krav på forskningsetisk granskning

Daniel Håkanssons inlägg bygger på en del rena missuppfattningar kring vår studie om bakgrunden till svenska kvinnors långa sjukskrivningar. Studien har utförts på ett slumpmässigt urval av 300 långtidssjukskrivna och 300 icke sjukskrivna kvinnor i åldrarna 30–55 år i fem län. Urvalet har alltså inte gjorts bland lågavlönade, utan är representativt för den kvinnliga befolkningen […]

Evidensstödet något starkare för andra metoder enligt experterna

I början av december 2004 överlämnade Socialstyrelsen rapporten »Vad vet vi om flickor som skär sig?« till regeringen. Det var slutredovisningen av regeringsuppdrag om flickor som skadar sig själva. Den avslutande rapporten är ett underlag från experter. Det betyder att experterna själva svarar för innehållet. Men eftersom Peter Ankarbergs synpunkter berör avgränsningen av uppdraget måste […]

Fel återgivet om SBU och atenolol

I Läkartidningen nr 6 2005, sidan 364, anges felaktigt att »SBU år 2004 rekommenderade betablockeraren Atenolol som förstahandsval vid hypertonibehandling«. Påståendet är dubbelt fel. För det första utfärdar inte SBU rekommendationer. SBUs uppdrag är att granska den vetenskapliga dokumentationen om nytta, risker och kostnader för olika metoder i vården, för att sedan dra slutsatser och […]

Mer om Susanna och Bengt!

I LT 50/2004 (sidan 4145) gisslar kollegan Åke Elner oskicket att använda enbart förnamn i annonser, namnskyltar och vid telefonförsäljning. Då landstinget inte kunde tänka sig att förlänga mitt vårdavtal efter fyllda 65 använder jag mitt överskott av energi som försäkringsläkare. Jag bläddrar veckovis igenom ett stort antal patientjournaler och häpnar över vårdcentralsanteckningar som: »remitteras […]

Psykodynamisk psykoterapi lovande behandling vid självskadande beteenden

Socialstyrelsen har nyligen publicerat en kunskapsöversikt om flickor som skär sig [1]. För psykoterapi konstaterar Socialstyrelsen att det nästan helt saknas behandlingsstudier som specifikt inriktar sig på ungdomar som skadar sig. De studier som finns baseras i huvudsak på vuxna och inriktar sig på det vidare begreppet avsiktligt självskadesyndrom som också inkluderar tablettförgiftningar med eller […]

SSRI bör övervägas som orsak till svårförklarliga hypoglykemier

Läste med stort intresse artikeln om tillbud av allvarlig hypoglykemi i Läkartidningen 51–52/2004 (sidorna 4204-5), och förvånades över att möjligheten av inverkan av andra farmaka än diabetesläkemedel inte kommenterades. Mina erfarenheter Jag har själv insulinbehandlad diabetes sedan 25 år. Hypoglykemiepisoder ibland, men allvarliga sådana endast under sömnen och då oftast efter mycket måttligt, men dock […]

Jag redovisade mina iakttagelser

Kollegorna Brundin har självklart rätt i att mina iakttagelser är begränsade till den tidsperiod jag vistades i Phuket. De svenskar som då hjälptes hem var enligt samstämmiga uppgifter från kollegorna i teamet väl omhändertagna efter de omständigheter som förelåg. Att många skandinaver kunnat evakuerats hem innan vi ankom och att den thailändska sjukvården lyckats omfördela […]

Min verklighetsbild!

Under de sex år mellan 1989 och 1995 som jag jobbade natt som sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning var det just så min verklighetsbild såg ut. Det, Torbjörg Hagström, är vad jag menar. hanne.kjoller@dn.se