Denna webbplats vänder sig till läkare

Dödsfall av fentanylplåster – letal dos finns kvar i plåstren efter användning!

Fentanyl depåplåster (Durogesic, Fentanyl Hexal) finns i styrkorna 25, 50, 75 respektive 100 µg per timme. Den totala mängden fentanyl i plåstren är betydligt högre än vad som avges under 72 timmar. Efter användning kan kvarvarande mängd fentanyl i plåstren utgöra 30–85 procent av ursprungsmängden [1], vilket motsvarar mellan fyra och åtta gånger den letala […]

En person hade förhöjt PSA-värde – jag själv!

Omständigheternas makt och tillfälligheter påverkar våra liv. Följande lilla historia kan illustrera detta. Läkartidningen hade i våras en liten artikelrunda om PSA-värden och prostata. Med en umgängeskrets av regelbundna motionärer, arbetskamrater, grannar och ordensbröder huvudsakligen i övre medelåldern slog det mig att det kan ju finnas någon bland dessa som har avvikande värde. Även om […]

Varför avbröts kikhostevaccinationen i Sverige 1979-1996?

I Läkartidningen 35/2005 fanns två utmärkta artiklar om kikhosta och kikhostevaccinationen i Sverige av Rose-Marie Carlsson och medarbetare [1, 2]. Vaccinet hade blivit ineffektivt Men i ingen av dem nämns något om orsaken till att man i Sverige gjorde ett 17 år långt uppehåll med kikhostevaccinationen från 1979, nämligen att det svensktillverkade helcellsvaccinet mot kikhosta […]

Att befinna sig i limbo

Ordet limbo (medeltidslatin, ungefär »gräns«) används idag för att beskriva en obestämd väntan utan att veta när, eller ens om, något kommer att hända. Det har även betydelsen »vara förbisedd«, »åsidosatt« och »befinna sig i ett obestämt tillstånd«. Det finns en engelsk studie som visar att patienter som har kontakt med sjukvården inte sällan upplever […]

Diagnos prostatacancer: Att vänta på att börja vänta

Jag heter Calle Bengtsson. För några år sedan fick jag diagnosen prostatacancer och behövde hjälp av sjukvården. Jag vet att det kan vara svårt att behöva vänta. Men att vänta på att vänta är ännu värre. Ett besked om att man har en cancer medför en psykisk belastning. Det innebär ofta att olika processer startar […]

Generisk förskrivning – för patientsäkerheten

I Läkartidningen 32–33/2005 (sidan 2241) skriver Anders Cronlund, utbildningschef vid Läkemedelsakademin, att huvudskälet till generisk förskrivning är läkemedelskostnaderna. För mig är huvudskälet patientsäkerheten. Jag har träffat på en patient som samtidigt tagit de synonyma läkemedlen Glucophage och Metformin, liksom läkare som förskrivit både Neurontin och det synonyma Gabapentin till en patient. För att generisk förskrivning […]

Pseudosjukskrivningar – vems är felet?

Utan tvivel har det idag gått inflation i utfärdande av sjukintyg. Sjukskrivning skall ses som ett kraftfullt instrument i den medicinska behandlingsarsenalen. Omkring 50 procent av alla intyg saknar emellertid strikt medicinsk indikation. Visst är det så att sjukpenning har kommit att användas i stor omfattning i samband med bl a arbetskonflikter och nedläggning av […]

Storbritannien jagar afrikansk vårdpersonal

En stor del av de läkare och sjuksköterskor som utbildats i Afrika söder om Sahara rekryteras till arbeten i Storbritannien. Under 2003 utfärdade Storbritannien 5880 arbetstillstånd åt sjukvårdspersonal från Sydafrika, 2825 från Zimbabwe, 1510 från Nigeria och 850 från Ghana. Nära en tredjedel av de yrkesverksamma läkarna i Storbritannien är utbildade utomlands, jämfört med cirka […]

Svenska distriktsläkare kan inte jämföras med allmänläkare i andra länder

Nu har det åter kommit en av dessa OECD-rapporter där »produktiviteten« i svensk sjukvård jämförts med samma i andra europeiska länder (refererad i Läkartidningen 26–27/2005, sidan 1964). Får jag rekommendera OECD att möjligen göra ett studiebesök för att ta reda på fakta? På de offentliga vårdcentralerna i Sverige sorteras patienterna av sjuksköterskor. Sjuksköterskorna tar hand […]

Specialistläkare behövs i den öppna vården

Svensk sjukvård lider idag av svårtillgänglighet och köbildning. Den slutna vården på sjukhus belastas av en tung rutinsjukvård med en åldrande befolkning. Till detta kommer krävande omorganisationer samtidigt som datoriseringsarbete och en ökande administration tar alltmer tid. Dessutom bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete i en ökad utsträckning. Allt detta sammantaget ger mindre tid för patientvård. Problemet […]

Erinran om en erinran

HSAN tilldelade nyligen en distriktsläkare en erinran för att remissvar ej bevakats. Fortfarande har datajournalen klara brister. Det finns ett bevakningssystem i tex Vania-journalen, men då skall sekreterarna manuellt lägga in bevakning av varje remiss i datorn så att avsända remisser ihågkoms och svar efterfrågas efter lämplig tid. När vi byter system nästa höst – […]

Låt glukosamin få säljas som tidigare

Debatten om huruvida endast apoteken skall få sälja läkemedel har hittills handlat om god och säker läkemedelshantering, hög tillgänglighet i hela landet, låga priser samt farmaceutisk kompetens hos dem som säljer läkemedlen. Detta sammanfattas väl i Elisabet Ohlins intervju med Eva Nilsson Bågenholm i Läkartidningen 23/2005 (sidan 1796). Glukosamin klassat som läkemedel Glukosamin i form […]

Homocystein, hälsa och ålder

Magnus Karlssons analys i LT 32–33/ 2005 (sidan 2208) av en japansk studie över effekten av behandling med kobalamin (B12), 1,5 mg dagligen, och folsyra, 5 mg dagligen, som profylax mot höftfraktur hos slagrörda patienter [1] födde funderingar. I linje med våra observationer Trots olika metoder och inriktning ligger de japanska fynden i linje med […]

Snabbare etisk prövning med korrekt ifyllda blanketter

En grupp professorer och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala kommenterar i Läkartidningen 23/2005 (sidorna 1832-4) en tidigare artikel av Kjell Strandberg om klinisk prövning, och de påtalar det problematiska med »… den aldrig sinande strömmen av nya formalia som omger klinisk forskning …«, liksom att en allt större del av arbetet går åt för […]

Så stödjer vi bäst de dömda i Libyen

Johan Lagerfelt undrar i Läkartidningen 30–31/2005 (sidan 2171) hur Läkarförbundet och WMA, World Medical Association, har agerat för att visa solidaritet med den palestinske läkare och de fem bulgariska sjuksköterskor som är dömda till döden i Libyen. De är anklagade för att medvetet ha smittat mer än 400 libyska barn med HIV genom förorenat blod. […]

Medicinsk etik och politiskt ansvar

Under sommaren har en debatt förekommit i Läkartidningen angående inställningen till apatiska barn. De som inte är insatta i problematiken kan ha glädje av att känna till kontexten för fenomenet. Under år 2002 avskaffades så kallade de facto-asylskäl. De facto-skäl innebär att man inte har velat bevilja asyl på politiska grunder, något som redan var […]

Ventilationen klen i kandidaternas

Apropå Stephan Rössners underhållande kåseri om läkarcitat i Läkartidningen 32–33/2005 (sidan 2233). I mitten av 50-talet gick jag medicinkursen på Serafen. Kandidaterna hade då ett omklädningsrum på nedre botten, och om jag inte minns fel var det här Scheele fann syret. Den enda ventilation som fanns var nämligen ett fönster som öppnades utåt kulverten. Om […]

Skolsköterska och skolläkare kan remittera vidare vid behov

Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område innebär bla att skolsköterskan själv måste bedöma huruvida hon/han har kompetens nog att värdera en aktuell situation. Även skolläkaren har vid sin eventuella rådgivning till skolsköterskan skyldighet att inhämta tillräcklig information om såväl skadans art och skadesymtom som skolsköterskans erfarenhet för att kunna ge adekvata råd för […]

Utrymme finns för ökad »kundorientering«

Vår artikel syftade till att initiera en debatt om nyttan av de allt mer komplicerade regelverk som omger kliniska prövningar. Viggo Junkes väljer att ta upp handläggningstiden för mina senaste ansökningar till Etikprövningsnämnden (EPN) som en isolerad fråga i sammanhanget. Alla de undertecknande professorerna har dock uppenbarligen haft likartade erfarenheter av lång handläggningstid. Våra siffror […]

Skolhälsovårdens dilemma

Med oro läser jag och begrundar HSANs bedömning i ett ärende kring »Delegation vid fingerskada« (HSAN 2537/04:A2), refererat i Läkartidningen 18–19/2005 (sidan 1431). 3-åring med fingerskada HSAN beskriver omständigheterna: En 3,5-årig pojke sökte med sin mor på vårdcentral för en två dagar gammal fingerskada. Distriktssköterskan på mot-tagningen gjorde en bedömning och rådgjorde därefter med distriktsöverläkaren. […]