Denna webbplats vänder sig till läkare

Skall rättvisan vara blind?

Bengt HJohansson tar upp en principiellt viktig fråga rörande referentbedömning. Skall granskningen ske enkelblindat (referenten är anonym för författaren men författaren känd för referenten), dubbelblindat (referenten anonym för författaren och författaren anonym för referenten) eller helt öppet (granskaren och författaren vet varandras namn)? Enkelblindning vanligast Enkelblindning är i särklass vanligast idag i medicinska tidskrifter. Dubbelblindning […]

Skribenten bör få veta vem som granskat artikeln

Då en artikel som sänds för publicering i Läkartidningen blir föremål för referentbedömning får referenten kännedom om vem som är författare. Det är inte något allmänt accepterat förhållande vid referentbedömning i vetenskapliga tidskrifter. Uppfattningen att referenten skulle bedöma artikeln likvärdigt oavsett kännedom om vem som är författare är inte trovärdig. I stället kan man i […]

TGA:Utredningen kan stanna vid klinisk bedömning!

Christer Nilsson och medarbetare gör [1] en värdefull genomgång av fenomenet transitorisk global amnesi (TGA) utifrån beskrivningen av tre unga, friska personer som drabbats av symtomet. TGA är välkänt för neurologer; likaså välkänt är att det är ett godartat tillstånd. Fenomenet är inte lika bekant för andra läkarkategorier, varför information om det är viktig. Kunskap […]

Låt bli att allergitesta i hemmet!

Jag har som pediatriker träffat på en hel del mjölkallergiker. Håller de sig strikt till en mjölkfri diet mår de bra, har inga besvär och kan leva ett normalt socialt liv. De har uppfyllt målen för en allergiker. Föräldrarna berättar att många inom sjukvården säger åt föräldrarna att de frekvent skall testa om barnet tål […]

Lättare välja bästa operatör

Rubriken är hämtad från Dagens Nyheters ekonomisektion den 18 juni 2005. Präglad av yrket trodde jag att innehållet skulle spegla svårigheten att välja rätt person att hålla i kniven. Artikeln inleddes med att priset var viktigt, och så långt var allt gott och väl. När journalisten sedan började gå in på kvalitetsaspekter som täckningsgrad, support […]

Hur du står när du kissar – säger det något om prostataförstoring?

Symptomen vid prostataförstoring finns beskrivna i läroböcker, i broschyrer och på nätet. Om svag urinstråle med avbrott, startsvårigheter, täta trängningar, tendens till krystning, efterdropp och dålig tömning står att läsa både på urologernas hemsida och om man tar del av nätdoktorers och skattningsskalors beskrivningar. Vi har själva upplevt en del av dessa tecken sista åren […]

Sköterskeledd b-sjukvård?

Under vinjetten »Nyklippt« på ledarsidan i Läkartidningen 20/2005 citeras ur en artikel i Medicinsk Axess 2/2005, om vad vi ska ha allmänläkare till, skriven av allmänläkaren Björn Olsson. Olsson summerar sjuksköterskornas roll i den allmänmedicinska revirstriden med bla orden »Eller så får vi en sköterskeledd b-sjukvård präglad av bristande kontinuitet, opersonlig och bemannad med de […]

Behandlingsrekommendationer måste ta hänsyn till all tillgänglig kunskap

Betydelsen av fortlöpande efterkontroll och säkerhetsuppföljning av SSRI och fosterexposition illustreras av en nyligen publicerad genomgång med material från Uppsala WHO Collaborating Centre for International Drug Monitoring. Utifrån neonatala biverkningar sammanfattas: »Thus paroxetine should not be used in pregnancy or, if used, should be given at the lowest effective dose. With the other SSRIs, especially […]

En eloge till Daniel!

En stor eloge till Daniel Håkansson för hans inlägg(LT 9/2005, sidorna 671-2) i debatten om sjuka kvinnors vinst i att stanna hemma! Monica Renstig och Hélène Sandmark anför i sin replik, punkt 4,att beräknade merkostnader för att arbeta beror på att kvinnorna äter i matsalen varenda arbetsdag! Varje arbetande varelse i detta land vet att […]

Ogynnsamma långtidseffekter inte påvisade, dokumentationen bristfällig, mer forskning angelägen

Läkemedelsverket om SSRI till gravida och risk för påverkan på fostret:

Kompetens att samtala?

Den fantastiska rubriken »Läkarna saknar kompetens att samtala med patienterna« slår emot mig på Dagens Nyheters debattsida fredagen den 11 februari. Rubriken, med tillhörande artikel, är författad av Bo Lindblom, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Socialstyrelsen. Hur blir vi bättre på att kommunicera? Artikeln meddelar att vi ST-läkare skall bli bättre läkare framgent då […]

Antidepressiva läkemedel inducerar interferens av fosfolipid metabolism – tänkbar patogenes till fetal neurotoxicitet

Ulf Högbergs och Mingde Wangs artikel»SSRI under graviditet och risk för fetal neurotoxicitet. Följ försiktighetsprincipen och sök andra behandlingsalternativ« (Läkartidningen 3/2005, sidorna 113-5) belyser intressanta aspekter av antidepressiva läkemedel och eventuella neurotoxiska effekter. Interfererar med fosfolipidmetabolism Det är välkänt att antidepressiva läkemedel, såväl tricykliska (TCA) som SSRI-preparat, interfererar med fosfolipidmetabolism. Strukturmässigt kan de sägas höra […]

Är »alltför god« arbetsetik en orsak till utbrändhet i Sverige?

Jag har arbetat som läkare på 20–25 arbetsplatser i tre nordiska länder, USA och Storbritannien. Utbrändhet har jag bara hört talas om i Sverige. Samtidigt märker jag att etiken bland arbetande svenskar av alla nivåer, hemma och utomlands, är speciell på det viset att svenskarna även under svåra omständigheter fortsätter att vara trevliga och duktiga. […]

Kommentar angående behandling med elektromagnetiska fält

I Läkartidningen 15/2005 framför Erik Wahlberg och David Bergqvist kritiska synpunkter på behandling med elektromagnetiska fält (EMF) [1]. Författarna förefaller inte ha personlig erfarenhet av behandlingsformen. Den dokumentation som åberopas är inte helt aktuell. Det är visserligen riktigt att det i en Cochrane-rapport [2] från 2001 anges att man inte har påvisat signifikant effekt beträffande […]

Sömnapné – en underdiagnostiserad åkomma?

För omkring tio sedan år fick jag i samband med en bypass-operation, på grund av instabil angina pectoris, för första gången uppleva sjukvården ur patientperspektiv. Jag skrev då en artikel [1], i vilken jag framhöll att läkare som på grund av sjukdom lärt känna sjukvården inifrån är en resurs för en säkrare sjukvård. Under de […]

Skolhälsovård, företagshälsovård och grenspecialitet

I ledaren i Läkartidningen 16/2005, »Satsa på företagshälsovård!« pläderar Susann Asplund Johansson för utbyggnad av företagshälsovården. För mig ligger det nära till hands att föra över resonemanget på skolhälsovården. Sedan 1830-talet har skolläkare funnits inom skolväsendet, och år 1919 infördes skolsköterskor med uppdrag att agera »lusfröken«. Dagens skolhälsovård (SHV) banar väg för ett bredare anslag. […]

Gengasepidemin och en väsentlig hematologisk upptäckt

Tore Leonhardts uttömmande och sakliga artikel om den svenska gengasepidemin under andra världskriget visar hur kännedom om en diagnos, som bygger på diffusa och subjektiva symtom såsom yrsel, trötthet, huvudvärk och diverse andra smärtförnimmelser, kan framkalla en lokal epidemi [1]. Leonhardt drar en parallell med härjningarna av amalgamsyndromet i slutet av 1900-talet, då många skräckfyllda […]

Önskvärt tona ned marknadsföringen till dess kontrollerade resultat föreligger

Vi har följande synpunkter: 1. Vår avsikt med artikeln var mycket riktigt en kritisk granskning av en behandlingsmetod som erbjuds bla patienter med extremitetsischemi, eftersom vi dels som läkare arbetar med dessa patienter, dels är involverade i ett SBU-projekt om handläggning av patienter med just extremitetsischemi. Efter att ha tagit del av artikeln av Canedo-Dorantes […]

Inga belägg för att sänkning av PSA-nivån hjälper oss att hitta de fall av prostatacancer som leder till morbiditet och mortalitet

I en intressant artikel i LT 20/2005 (sidorna 1519-21) presenteras remissflödet till en urologisk specialistläkarmottagning under år 2000. Syftet har varit att kartlägga detektion av prostatacancer hos män över 50 år i materialet. Författarna fann att nästan 20 procent diagnostiserades med prostatacancer och att enbart förhöjt PSA-värde korrelerade med denna diagnos. Däremot hade inget symtom […]

Att sänka S-PSA-gränsen från 4 till 3 µg/l är rimligen av värde för män yngre än 65 år

Per-Uno Malmströms inlägg rörande vår artikel om S-PSA-utfallet på en urologmottagning är intressant och innehåller många tänkvärda kommentarer. Det är dock viktigt att komma ihåg att studien handlar om enbart utredning av patienter med symtom eller PSA-förhöjning remitterade för utredning till en urologmottagning. Detta innebär att patienterna är selekterade och bedömda av en annan läkare, […]