Onödig byråkrati hämmar användning av klonidin mot svår smärta
»Klonidin är mer än ett blodtryckssänkande läkemedel. Det är ett kraftfullt verktyg mot smärta, stress och ångest, och det är dags att vi tar det på större allvar«, skriver Lovisa Liwenborg och föreslår att förskrivning vid andra indikationer än högt blodtryck förenklas. (2 kommentarer)
Öroninflammation hos barn borde återigen tillhöra öronläkarnas domän
Behandlingen av akut mellanöroninflammation hos barn förändrades radikalt i samband med sjukronorsreformen 1970, skriver Roland Sahl. (2 kommentarer)
Enbart vaccin räcker inte för att utrota cervixcancer till 2027
Det är bra att vaccinationskampanjen mot HPV nyligen förlängdes, men med tanke på den låga täckningsgraden i många av landets regioner krävs förmodligen även andra grepp för att utrota livmoderhalscancer senast 2027, skriver Matea Lapanje. (1 kommentar)
Förbundet kräver lönesatsning på läkare tidigt i karriären
Sveriges läkarförbund förstår den frustration kring löner som finns bland läkare tidigt i karriären och delar i stort deras beskrivning av läget, skriver Sofia Rydgren Stale, Lars Rocksén och Hanna Kataoka i en replik. Därför kräver förbundet i den avtalsrörelse som inleddes på fredagen en särskild lönesatsning utöver »märket« för läkare tidigt i karriären. (1 kommentar)
Varför kuggades en av fyra på det senaste eAT-provet?
Andelen underkända av dem som har skrivit eAT-prov har i år ökat markant: 26 procent klarade inte av novemberprovet, konstaterar Jonas Lindbäck. Efter att ha analyserat vad det kan bero på kommer han fram till att det nog inte är fel på dem som examineras. (6 kommentarer)
»Medlemmarnas förtroende i lönefrågan sviktar, SLF«
Läkarförbundet måste arbeta hårdare för att säkerställa en positiv löneutveckling, skriver Gunnar Bondsäter, avgående vice ordförande för Sylf Östra Skåne. Detta då reallöneutvecklingen för AT-, ST- och specialistläkare har varit negativ de senaste åren. Hans slutsats är att »SLF har en lång väg att gå för att återfå medlemmarnas förtroende i lönefrågan.« (23 kommentarer)
Effektiva rutiner för drogtestning är viktiga för rättssäkerheten
SKR och Arbetsgivarverket har nyligen föreslagit att alkohol- och drogtester införs för offentliganställda, konstaterar Anders Helander och Fredrik Sparring. »Genom att upprätthålla tydliga och effektiva alkohol- och drogpolicyer, inklusive välfungerande rutiner för testning och utvärdering, kan arbetsgivare bidra till ett säkrare arbetsklimat«, skriver de. (4 kommentarer)
Universitet måste likställa systematiska översikter med annan forskning
Trots att systematiska översikter fyller en viktig funktion finns det lärosäten i Sverige som marginaliserar forskare som arbetar med sådana, skriver sex forskare och läkare som kräver att reglerna ändras. »En rättvis och framåtblickande akademisk miljö gynnar inte bara forskarna, utan också patienter, och Sverige som forskningsnation«, skriver de. (11 kommentarer)
Tolkning av biomarkörer får inte vila på en tunn evidensgrund
När tolkningen av biomarkörer vilar på ett fåtal, dessutom små, studier kan provresultat leda till långtgående konsekvenser för såväl individen som samhället, skriver Tor Stålhammar och exemplifierar med PEth. (2 kommentarer)
Låt inte det bästa bli det godas fiende
Randomiserade kontrollerade studier »passar bäst för standardiserade interventioner, men hälsofrämjande arbete är ofta komplext och påverkas av många faktorer som inte kan kontrolleras i en strikt miljö«, skriver fyra läkare som förespråkar riktade hälsosamtal i en slutreplik. (14 kommentarer)
Tips inför samtal med patienter om nya alzheimerläkemedel
Turerna kring hur Alzheimers sjukdom bör bromsas är inte svåra att förklara för patienter, skriver en rad läkare och professorer i en replik. De skriver dessutom att det faktum att läkemedel som minskar mängden amyloidplack har en klinisk effekt ger ytterligare stöd till amyloidhypotesen. (4 kommentarer)
»Om krisen eller kriget kommer« berättar inte hela sanningen
Trots att broschyren »Om krisen eller kriget kommer« är på väg ut i en uppdaterad version är råden om hur man ska agera vid en kärnvapenattack desamma som under 1950-talet, skriver Vendela Englund Burnett, ordförande för Svenska läkare mot kärnvapen. Kunskapen är »skrämmande låg, även bland myndigheter och beslutsfattare«, skriver hon och uppmanar läkare att visa ett större engagemang i kärnvapenfrågan. (1 kommentar)
