Rehab-projekt begravt efter 30 år
Projektet »Värkstaden« – en kostnadseffektiv rehabilitering av smärtpatienter – har begravts efter 30 års verksamhet. Försäkringskassan satsar inga medel på livskvalitetshöjande rehabilitering när återgång i arbete inte längre är möjlig, därför skulle nya, liknande verksamheter behöva växa fram, skriver Gunilla Brattberg. (3 kommentarer)
Replik: Evidensen för modellen Fysisk aktivitet på recept är stark
Vi välkomnar debatten kring vår artikel i Läkartidningen om fysisk aktivitet på recept, skriver Mai-Lis Hellénius, Ole Petter Ottersen och Per Nilsson i en slutreplik. (3 kommentarer)
Vetenskapligt stöd för Fysisk aktivitet på recept är inte starkt
Vi delar bilden av att ökande stillasittande är ett stort folkhälsoproblem, men vi ser inte att Far är en metod med »starkt vetenskapligt stöd«. Att införa Far på bred front riskerar stora undanträngningseffekter, skriver David Gyll och Minna Johansson i en replik till Mai-Lis Hellénius och medförfattare. (3 kommentarer)
Förskrivning av opioider måste problematiseras och följas upp
Klinisk erfarenhet talar otvetydigt för att problematisk förskrivning av opioider förekommer i Sverige. Ungefär var tredje patient som bedöms behandlas med opioider inom specialiserad smärtvård. Nästa gång du bedömer att det är indicerat att förskriva en opioid kan det finnas anledning att fundera över varför du väljer just den, och inte en annan, skriver Emmanuel Bäckryd. (4 kommentarer)
Kvinnor lider oftare av allvarlig tinnitus än vad män gör
Slutsatserna från det svenska tinnitusprojektet Tiger är tydliga: kvinnor med svår tinnitus lider mer än män, och det kan finnas en underliggande genetisk mekanism bakom svår tinnitus. Det är nu avgörande att betrakta svår konstant tinnitus som en sjukdom och inte som ett symtom samt att betona behovet av bättre behandlingar, skriver Christopher R Cederroth och Niklas Edvall. (2 kommentarer)
SARM måste bort från gymmen
Sökningarna efter SARM (selektiva androgenreceptormodulerare) på internet har ökat oroväckande, och därmed risken för ökad användning i vanliga gym. SARM har förbjudits av dopningsbyrån WADA, då de direkt förbättrar konditionen och kan ge allvarliga biverkningar. De bör därför förbjudas på gym i Sverige, skriver Thord Rosén och medförfattare. (2 kommentarer)
»Läkare bör avhålla sig från påträngande marknadsföring«
Det har i medierna getts exempel på hur digitala vårdgivare fokuserar på läkemedel som överviktsbehandling. Medicinska resurser ska användas på bästa sätt till gagn för patienter. Läkarförbundets inställning är att läkare bör avhålla sig från påträngande marknadsföring av mindre angelägna behandlingar, skriver Lars Rocksén, Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik och Christofer Lindholm, Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. (3 kommentarer)
Asylansökan kan liknas vid ett lotteri
Tyvärr är det självmord efter avslag på asylansökan som föranlett vår debattartikel inte det enda fall där Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare inte beaktat läkarintyg och annan bevisning, skriver Ingrid Eckerman i slutrepliken på debatten i Läkartidningen där hon och ytterligare drygt 20 författare vänder sig mot Migrationsverkets handläggning av asylärenden. (6 kommentarer)
Migrationsverket: Myndigheten bedömer inte risken för suicid
Vi utgår från det som står i inlämnade läkarintyg och annan dokumentation från vården. Vi tar likaså hänsyn till tidigare sjukdomshistoria som personen berättar om, skriver Anna Lindblad, biträdande rättschef, Migrationsverket i denna replik på ett debattinlägg i LT av Ingrid Eckerman och medförfattare. (2 kommentarer)
Far är kraftigt underutnyttjat
Enligt en Sifo-undersökning vill 8 av 10 svenskar hellre ha recept på fysisk aktivitet än läkemedel. Det finns därmed en stor potential för vården att förebygga och behandla flera av våra största folkhälsoproblem med hjälp av fysisk aktivitet på recept, skriver Mai-Lis Hellénius och medförfattare. (11 kommentarer)
Sexuell dysfunktion efter SSRI-utsättning måste beaktas oftare
En betydande andel av den sexuellt aktiva populationen i västvärlden behandlas kontinuerligt med antidepressiva medel. Trots att de första fallen av sexuell dysfunktion efter SSRI-utsättning rapporterades in redan i slutet av 1980-talet är det fortfarande ytterst få läkare som känner till syndromet, konstaterar André Marx. (3 kommentarer)
Apropå! Onödig avdiagnostisering
Ett sätt att undvika onödiga kontakter med vården är att tala om för patienten vad vi avser med en diagnos, det vill säga att diagnosen är yrkesprofessionens sätt att tolka och rama in patientens problembeskrivning. Diagnosen är en arbetshypotes, inte något statiskt tillstånd och inte heller någon absolut sanning, skriver Ali Sarkohi. (4 kommentarer)
Utforma vården efter kroniskt multisjuka
Personer med multipla, ofta komplicerade hälsoproblem handläggs i en starkt fragmentiserad miljö som möter komplexa hälsoproblem med en likaledes komplex och svåröverskådlig vårdorganisation. Denna olämpliga »mis-match« är huvudorsaken till att vården fungerar allt sämre, skriver Gunnar Akner. (4 kommentarer)