Bristande kompetens om ACG-systemet ska åtgärdas
Daniel Alexandersson och medförfattare verkar, i en debattartikel i Läkartidningen, komma till ungefär samma slutsatser som vi avseende ACG-systemets förtjänster och begränsningar. Det skriver Emil Johansson och medförfattare, som samtliga är knutna till koncernstab beställning och produktionsstyrning av hälso- och sjukvård, Västra Götalandsregionen. (2 kommentarer)
Tätare uppdateringar behövs av riktlinjer vid astma och KOL
Behandling av patienter med astma och/eller KOL ska baseras på rekommendationer från Läkemedelverket. De senaste landvinningarna inom området måste återfinnas i dessa riktlinjer. Läkemedelsverket bör uppdatera riktlinjerna kontinuerligt, helst årligen, skriver Kjell Larsson och medförfattare. (2 kommentarer)
Oetiskt med screening när vi saknar mätbara positiva effekter
Data från Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention har flera år i rad visat bekymmersamma resultat. Peter Bistoletti har flera förslag för en bättre balans mellan positiva och negativa effekter av screeningprogrammet för cervixcancer. (2 kommentarer)
Ökad förståelse för ACG-systemet är bättre än ekonomiska sanktioner
Efter en granskning av diagnossättningen vid ett antal vårdcentraler inom Västra Götalandsregionen har ACG-systemet på nytt hamnat i fokus för en debatt bland vårdgivare i landet. Vi vill nyansera bilden av ACG och dess funktioner, skriver Daniel Alexandersson och medförfattare. (4 kommentarer)
Nu kan vi med hjälp av kraftfulla bidrag täppa till ett kunskapshål
Eftersom Vetenskapsrådet och Hjärt–lungfonden vill bidra till en nationell studie för att klargöra om eradikering av Hp redan i det akuta skedet kan förebygga ökad blödningsrisk vid dubbel trombocythämning kan vi i Sverige täppa till detta kunskapshål, skriver Peter Benno och Per M Hellström i denna replik på ett debattinlägg i LT av Expertgruppen för mag–tarmsjukdomar i Region Stockholm. (2 kommentarer)
Nya lösningar krävs för att komma till rätta med vårdens problem
Mer resurser och satsning på primärvården har varit svaret på vårdens problem sedan 1980-talet. När nu problemen kvarstår, låt oss fundera på andra lösningar. Ett alternativ kan vara ett försäkringsbaserat system. Obamacare i USA eller sjukvårdssystemen i Nederländerna och Schweiz är då väl värda att titta närmare på, skriver Henrik Waldenström. (23 kommentarer)
Apropå! Nationell infrastruktur för hälsodata – börja bygget nu
Regeringen bör omgående inrätta en nationell forsknings- och utvecklingsmiljö där Sveriges nya infrastruktur för hälsodata kan börja byggas. Dialog, samarbete och professionen i förarsätet är rätt väg framåt. Det finns inte tid för fler utredningar, skriver Fredrik Öberg. (5 kommentarer)
Ett försök till saklig diskussion om fallrapporters vara eller inte vara
Om Etikprövningsmyndigheten vidhåller att fallrapporter ska etikprövas finns det starka skäl att överväga om regelverket eller tolkningen av det är verklighetsanpassat. Här finns utrymme för en risk–nyttabedömning, skriver Christer Sundström i denna slutreplik i debatten om fallbeskrivningar i LT. (1 kommentar)
Apropå! Kvalitetsregister, organregister, etik och juridik
Självklart ska patienternas medverkan i forskning vara frivillig, men den borde icke desto mindre vara en del av samhällskontraktet, skriver Lars Jacobsson. Han konstaterar att dagens patienter får en alltmer effektiv vård tack vare att gårdagens patienter medverkat i forskningsprojekt. (1 kommentar)
Restnoteringar är oftast hanterbara
Johan Wallér, Sveriges apoteksförening, skriver i ett debattinlägg i LT att det utgör ett misslyckande att läkemedelsföretagen delvis inte kan leverera mediciner i tillräcklig mängd för de svenska behoven. Problemet kan delas upp i två delar: dels de internationella grundorsakerna, dels vad vi i Sverige kan göra för att bättre hantera konsekvenserna, svarar Anders Blanck, LIF – de forskande läkemedelsföretagen. (1 kommentar)
Miljöarbetet i regionerna bör samordnas och effektiviseras
Sveriges Kommuner och regioner har nyligen publicerat en rapport om miljöarbetet i regionerna för 2019. Det är glädjande att många regioner börjar göra klimatberäkningar. Men det finns ett större perspektiv som visar att detta arbete skulle kunna göras mycket effektivare, skriver Läkare för miljön. (3 kommentarer)
Fokusera på de verkliga orsakerna för att lösa läkemedelsbristen
Det är tydligt att industrin delvis misslyckats med sitt uppdrag att tillförlitligt leverera läkemedel till befolkningen. När läkemedel plötsligt inte går att få tag på kan varken vården, apoteken, myndigheter eller andra aktörer hjälpa patienterna, skriver Johan Wallér, vd, Sveriges apoteksförening. (3 kommentarer)
Genusmedicinsk kompetens måste säkerställas i nya läkarutbildningen
Behovet av genusperspektiv inom medicinsk utbildning har erkänts på regeringsnivå. Just nu fastställs kursplaner för den nya sexåriga läkarutbildningen. Genusmedicin måste bli en självklar del av läkarutbildningen, skriver Kvinnliga läkares förening. (3 kommentarer)
Biotininterferens kan ligga bakom felaktiga analysresultat
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har nyligen varnat för risken för felaktiga analysresultat på grund av biotininterferens. FDA är särskilt oroat för interferens som ger falskt låga troponinresultat, skriver Anders Larsson. (1 kommentar)
Oroande att standardiserade vårdförlopp införs brett i vården
Författarna till en debattartikel i Läkartidningen uppmanar Läkarförbundet och Läkaresällskapet att omedelbart tillsätta en krisgrupp och utifrån etiska principer kräva att Sveriges Kommuner och regioner redovisar vilken evidens som finns för breddinförandet av standardiserade vårdförlopp. Här svarar Svenska läkaresällskapet. (3 kommentarer)
Fundamentet i läkargärningen riskerar att avskaffas
Fundamentet i läkargärningen, individuell utredning, diagnostik, behandling och etik håller på att ersättas med politiskt beslutade utredningspaket och standardiserade vårdförlopp, utan att någon diskussion eller involvering av professionen skett. (11 kommentarer)