Denna webbplats vänder sig till läkare

Förbundet måste agera kraftfullt för att säkra tillgången till BT-platser

Förbundet måste agera kraftfullt för att säkra tillgången till BT-platser

Robin Midhage och Hanna Liljebäck, ordförande respektive ledamot i Sylf Uppsala samt Torbjörn Karlsson, ordförande i Upplands allmänna läkarförening, kallar BT för en ödesfråga i en debattartikel i LT. Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation håller med.

Organisatoriska aspekter bör tas med i medicinska utvärderingar

Organisatoriska aspekter bör tas med i medicinska utvärderingar

Vi vet väldigt lite om hur ledarskap och olika organisationsformer påverkar vårdens resultat. Medicinsk utvärdering bör därför i större utsträckning inkludera organisatoriska aspekter, skriver Måns Rosén. (5 kommentarer)

Kan rotavirusvaccin förhindra eller fördröja insjuknandet i typ 1-diabetes?

Kan rotavirusvaccin förhindra eller fördröja insjuknandet i typ 1-diabetes?

Fynd i flera studier tyder på att rotavirusvaccin skyddar mot, eller i vart fall skjuter upp, insjuknandet i typ 1-diabetes. Kan fynden bekräftas innebär de förstärkta argument för att införa och underhålla rotavirusvaccination i hela Sverige, skriver Leif Gothefors och Göran Wadell. (2 kommentarer)

Viktigt ta hänsyn till läkemedel vid bedömning av fallrisk

Peter Nordström och kolleger ifrågasätter i sitt debattinlägg i Läkartidningen material kring läkemedel som finns med i Socialstyrelsens kampanj »Balansera mera«, som har som syfte att förebygga fallolyckor. Här svarar Socialstyrelsen.

Myndighet missar målet i kampanj för att minska fallrisk hos äldre

Myndighet missar målet i kampanj för att minska fallrisk hos äldre

I syfte att minska fallrisken hos äldre varnar Socialstyrelsen i kampanjen »Balansera mera« för läkemedelsgrupper som påstås öka risken för fall. Det vetenskapliga underlaget är dock bristfälligt, och nyttan av flera av läkemedlen är otvivelaktig. Socialstyrelsen gör därför sannolikt mer skada än nytta, skriver Peter Nordström och medförfattare.

Downs syndrom – studier lyfter fram kostnaderna för familjerna

Downs syndrom – studier lyfter fram kostnaderna för familjerna

Studier från Sydkorea och Mexiko behandlar incidensen av barn födda med Downs syndrom, men belyser samtidigt de kostnader som drabbar familjerna. I länder med ett skattefinansierat sjukvårdssystem som går med underskott måste en allt större del av kostnaderna förr eller senare överföras på familjerna, skriver Lars Breimer. (2 kommentarer)

Tio »väsentliga aktiviteter« framtagna för läkarprogrammen

Tio »väsentliga aktiviteter« framtagna för läkarprogrammen

Den nationella arbetsgruppen för förtroende­baserade professionella aktiviteter inom läkarprogrammen redogör på debattplats för tio nya så kallade EPA, väsentliga aktiviteter, som studenterna ska träna på under framför allt den patientnära delen av utbildningen.

Vid resistensbestämning av bakterier – våga lita på I-gruppen

Vid resistensbestämning av bakterier – våga lita på I-gruppen

Inom det nya SIR-systemet bör klinikern lita på preparat i I-gruppen. »I« bör tas som en uppmaning att inte välja bort preparatet utan att i stället öka exponeringen, skriver Robin Razmi och medförfattare.

Bastjänstgöringen – en ödesfråga

Bastjänstgöringen – en ödesfråga

Läkarförbundet måste agera kraftfullt för att säkra tillgången till BT-platser. AT och BT får inte hamna i konkurrens om resurser. Båda är nödvändiga för att trygga tillgången till framtidens specialister, anser företrädare för Sylf Uppsala och Upplands allmänna läkarförening.

Vi finner inte mycket nytt av substans i kritiken av vår studie

Lina Maria Ellegård och Gustav Kjellsson finner inte mycket av substans i kritiken av den studie av nätvårdsanvändare de publicerat i Läkartidningen i sin replik på debattinlägget av Mårten Blix, Institutet för näringslivsstudier, och Björn Ekman, Lunds universitet.

Studien välkomnas, men analysen har metodologiska svagheter

Studien välkomnas, men analysen har metodologiska svagheter

Vi vill gärna se en studie som nyligen publicerades i Läkartidningen som startskottet för en mer initierad debatt om nätläkare i Sverige. Dessvärre lider analysen av metodologiska svagheter, skriver Mårten Blix, Institutet för näringslivsforskning, och Björn Ekman, Lunds universitet.

Den goda kommunikationen finns inte alltid där

Jag tror fortsatt att de dilemman som beskrivs i min artikel i LT har etisk relevans i sjukvården, skriver Joar Björk i denna slutreplik till Lars Breimer.

»Etiskt dilemma« är ofta en fråga om bristande kommunikation

»Etiskt dilemma« är ofta en fråga om bristande kommunikation

En artikel under vinjetten Etik & läkarroll i LT tar upp fyra fall som illustrerar att läkaren måste kunna kommunicera effektivt med sina patienter. Detta är ett nödvändigt villkor och handlar inte, vilken är författarens angreppsvinkel, om etiska överväganden, skriver Lars Breimer. (1 kommentar)

Vägen ut ur vårdkrisen går åt vänster

Vägen ut ur vårdkrisen går åt vänster

Vi har länge varnat för konsekvensen av nedskärningar, privatiseringar och snedfördelning av vårdresurser till de friskaste. Högerns tid vid det vårdpolitiska rodret måste efter NKS-haveriet vara över – vägen framåt går åt vänster, skriver medlemmar i Socialistiska läkare. (3 kommentarer)

Apropå! Livslångt lärande och kortad läkarutbildning

Apropå! Livslångt lärande och kortad läkarutbildning

Tord Bergmark ställer sig frågan om huruvida den nu starka betoningen av livslångt lärande ses som en kompensation för den förkortade läkarutbildningen. (4 kommentarer)

Patientens tillit börjar med ledningens tillit till professionen

Patientens tillit börjar med ledningens tillit till professionen

Tillit till läkarna och andra vårdprofessioner är sjukvårdssystemets största tillgång. Dess betydelse kan inte överskattas. Antalet studier om tillit har ökat explosionsartat, och en ny insikt är att tilliten måste börja inom politiken, i chefsleden och i staber, skriver Louise Bringselius och Björn Eriksson. (3 kommentarer)

Våra råd bygger ofta på en värdering av risk och nytta

Dessvärre finns det oönskade ämnen i många livsmedel. Vi måste på klokast möjliga sätt välja och variera valet av mat för att minska hälsoriskerna så mycket som möjligt, skriver Rickard Bjerselius, toxikolog vid Livsmedelsverket, i denna replik på debattinlägget i LT om verkets råd gällande bland annat vissa margariner.

Bör hårt raffinerat och omestrat margarin verkligen kallas nyttigt?

Bör hårt raffinerat och omestrat margarin verkligen kallas nyttigt?

Som dietister och läkare ställer vi oss frågande till att Livsmedelsverket rekommenderar nyckelhålsmärkt matfett på smörgåsen, vilket även inkluderar flera hårt raffinerade margariner, skriver Anna Ståhlberg och medförfattare.

Transplantation och transparens

Transplantation och transparens

En ny donationsutredning har presenterat sitt betänkande. I utredningen föreslås bland annat upphävd vetorätt för närstående och utvidgade möjligheter till donation. Flera av förslagen i utredningen bör kommenteras, anser Kristina Söderlind Rutberg.

Injektionsrum är del av en kunskapsbaserad narkotikapolitik

Injektionsrum är del av en kunskapsbaserad narkotikapolitik

Vi vill se en kunskaps- och evidensbaserad svensk narkotikapolitik och ser fram emot den dag då Sveriges läkarförbund delar vår strävan. Injektionsrum för drogberoende personer kan vara en del i en sådan politik, skriver Fredrik Leijerstam.