Denna webbplats vänder sig till läkare

Det kan vi lära av den som pluggar medicin mitt i livet

Det kan vi lära av den som pluggar medicin mitt i livet

Det är en tillgång att få träffa studenter som valt att ändra yrkesbana. Diskussionerna och mötena blir givande. Ingela Fehrman Ekholm har som mentor intervjuat två äldre läkarstudenter om hur de ser på studierna, läkarrollen och vården i stort. (6 kommentarer)

Förvirring vanligt vid svensk handläggning av yrsel

Förvirring vanligt vid svensk handläggning av yrsel

Är Sverige på väg att bli ett yrsel-u-land? Svensk yrselvård skiljer sig numera från vården i våra grannländer. Patienter med yrsel utreds och behandlas inte enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver Christian Geisler och medförfattare. (8 kommentarer)

Forskningsdatabas – vetenskaplig process eller virtuell lagerlokal?

Forskningsdatabas – vetenskaplig process eller virtuell lagerlokal?

Forskningsdatabaser går helt enkelt inte att etikpröva, skriver Åke Thörn, som flaggar för att den nya dataskyddslag som föreslås träda i kraft 1 juli 2019 riskerar att skada tilltron till såväl etikprövningssystem som till medicinsk forskning allvarligt.

Intagnings-CTG – synpunker från andra sidan norska gränsen

Intagnings-CTG – synpunker från andra sidan norska gränsen

Det saknas vetenskapliga belägg för rutinmässig användning av intagnings-CTG. Norge, Danmark, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland har sedan länge slutat rekommendera intagnings-CTG hos lågriskkvinnor, skriver Ellen Blix.

Intagnings-CTG – missuppfattningar misstänks i flera länder

Intagnings-CTG – missuppfattningar misstänks i flera länder

Vi är överens om att intagnings-CTG inte ska användas som prediktionsmetod av förlossningsutfall sex till nio timmar senare. Om det använts så är det fel. Vi håller även med om att det kanske är en del av det svenska obstetriska kulturarvet – något som vi vill vårda, skriver Pelle G Lindqvist och Lizza Parts i denna replik på ett debattinlägg i LT.

PCCRC – viktigt kvalitetsmått för koloskopi

PCCRC – viktigt kvalitetsmått för koloskopi

Diagnos av kolorektal cancer inom 6–36 månader efter koloskopi är ett viktigt kvalitetsmått för koloskopi. Bakomliggande orsaker är multifaktoriella, och varje fall bör följas upp i en orsaksanalys, skriver Anna Forsberg och medförfattare.

En förvrängd bild av verkligheten i skolan

Hur tillgången till elevhälsan ska göras mer likvärdig för alla elever är naturligtvis en viktig fråga att lyfta till högre instanser, skriver Elisabet Jädersten och medförfattare i denna slutreplik i en debatt om skolhälsan i Läkartidningen.

Stabilt sjukpenningtal kräver medicinsk kompetens

Stabilt sjukpenningtal kräver medicinsk kompetens

Det går att få ett stabilt sjukpenningtal på 9,0 men då måste alla aktörer göra sin del av jobbet. Sjukskrivningsmiljarden innebar många bra satsningar som går att återanvända, skriver Karin Starzmann. (3 kommentarer)

»Vårdcentral« som inte ingår i vårdvalet är ingen vårdcentral

»Vårdcentral« som inte ingår i vårdvalet är ingen vårdcentral

Mikael Hoffmann ställer i ett debattinlägg i LT frågan: Vad är, och vem får kalla sig vårdcentral? Nu svarar svarar Annika Larsson, SFAM, och Marina Tuutma, DLF: »Att använda begreppet för en verksamhet som inte ingår i vårdvalet, och inte heller har ambitionen eller förutsättningarna för att göra det, känns grovt vilseledande.«

PCR ger bäst vägledning för antibiotikaprofylax mot GBS

Vid nationell PCR-IAP bör priset på utrustning och testkit kunna minimeras via Sveriges Kommuner och landsting. Lägre prisnivå bör ingå i Socialstyrelsens hälsoekonomiska modeller, skriver Claes Schalén och medförfattare i denna slutreplik gällande IAP mot GBS-infektion.

Finns det en ADHD-epidemi i Sverige?

Finns det en ADHD-epidemi i Sverige?

Ur ett antropologiskt och socialepidemiologiskt perspektiv bör den epidemiologiska forskningen om ADHD inte bara handla om att upptäcka en objektiv eller »naturlig« prevalens utan också om faktorer som påverkar våra föreställningar och klinisk praxis, skriver Chirstoffer Hornborg och Juan Merlo. (18 kommentarer)

En vårdcentral är en vårdcentral – eller?

En vårdcentral är en vårdcentral – eller?

För knappt två år sedan ställde jag och medförfattare en fråga i LT. Får en vårdverksamhet som inte erbjuder fysiska besök kalla sig vårdcentral? Frågan kvarstår, skriver Mikael Hoffman, som inte finner svar i Läkarförbundets reviderade regler för marknadsföring.  (8 kommentarer)

En »hjärtstartare« är ingen hjärtstartare

En »hjärtstartare« är ingen hjärtstartare

»Köp en hjärtstartare och rädda liv«. Uppmaningen i reklamen kan leda tanken till att hjärtstartare kan ha avgörande betydelse vid ett hjärtstillestånd. Att utbilda fler medborgare i hjärt–lungräddning torde dock vara betydligt mer kostnadseffektivt, skriver Bengt Fagrell och John Wahren.  (3 kommentarer)

Spridning av hjärtstartare förmodligen kostnadseffektivt

Vi instämmer i att alltför få hjärtstartare kommer till användning, men när en »publik« hjärtstartare används är effekten inte minimal utan tvärtom betydande, skriver Andreas Claesson och medförfattare i denna replik på ett debattinlägg i LT av Bengt Fagrell och John Wahren. (1 kommentar)

Nya riktlinjer för hypertoni – en pedagogisk utmaning

Nya riktlinjer för hypertoni – en pedagogisk utmaning

Vi är bekymrade över att de nya europeiska hypertoniriktlinjerna är alltför komplext utformade för att på ett effektivt sätt tas upp i primärvården, där de flesta hypertonipatienter sköts i dag, skriver Mattias Brunström och Bo Carlberg. (1 kommentar)

Inga barn är övergivna av elevhälsan

Inga barn är övergivna av elevhälsan

Elevhälsan och dess medicinska insats är en viktig verksamhet för landets barn och ungdomar. Därför är det angeläget att korrigera felaktiga fakta som publicerats i medier och ge en korrekt bild av hur elevhälsan fungerar, skriver Elisabet Jädersten och medförfattare.

Tystnadsplikt är inte detsamma som sekretess

Tystnadsplikt är inte detsamma som sekretess

All personal i den medicinska delen av elevhälsan har sekretess, men spelreglerna för barn har förändrats och tillika uppdraget för landets lärare som en följd av skollagen 2010, skriver Sophie Ekman i denna replik på ett debattinlägg i Läkartidningen av Elisabet Jädersten och medförfattare.

Bättre status 2018: Livsstilsfaktorer i kirurgiska kvalitetsregister

Dokumentationen av levnadsvanor i svenska kirurgiska kvalitetsregister är bättre än tidigare rapporterat, men det finns fortfarande utrymme för förbättring. Detta bör prioriteras, skriver Hanne Tønnesen och medförfattare.

Så sätter vi global hälsa i fokus i Sverige

Så sätter vi global hälsa i fokus i Sverige

Nu finns en plan för Sveriges insatser vad gäller global hälsa inom ramen för Agenda 2030. Bistånd har även fortsättningsvis en viktig roll, men vårt arbete med global hälsa omfattar mycket mer, konstaterar Anders Nordström, läkare och ambassadör för global hälsa på Utrikesdepartementet. (1 kommentar)

Viktigt att diskutera profylax mot neonatala GBS-infektioner

Viktigt att diskutera profylax mot neonatala GBS-infektioner

Det är angeläget att diskutera hur neonatala GBS-infektioner bäst kan förebyggas. Antibiotikaprofylax under förlossning kan minska, men inte helt eliminera risken för att barnet får en tidig GBS-sepsis, skriver Bo Jacobsson et al i denna replik till ett debattinlägg i Läkartidningen 40/2018 av Claes Schalén et al.