Värderingen av ett QALY varierar
NT-rådet välkomnar och uppmuntrar en debatt kring samhällets betalningsvilja för insatser i hälso- och sjukvård. Men denna debatt bör föras på den politiska nivån, skriver Gerd Lärfars och Gustaf Befrits i denna kommentar till ett debattinlägg i Läkartidningen. (5 kommentarer)
Riksdags- vs landstingsval – dags att driva på för skilsmässa
Vi föreslår att Läkarförbundet tillsammans med andra fackförbund som representerar anställda i vården driver förslaget om skilda valdagar. Oavsett vilka lösningar man vill se på sjukvårdens problem och utmaningar är det av värde med ökad öppen debatt, skriver Magnus Forssblad och Tycho Tullberg. (8 kommentarer)
Fortfarande oklarheter kring debattartikel med Alliansen
Trots försöket att förtydliga är det fortfarande oklart om det var Heidi Stensmyrens eget initiativ att skriva under allianspartiernas debattartikel, skriver Simon Larsson och medförfattare i denna slutreplik till en debatt i LT. Det är även oklart om förbundet bjöd in partierna eller tvärt om, anser författarna. (14 kommentarer)
Mindfulness vid depression – inte sämre än något annat
Den schweiziske forskaren Thomas Munder och hans kollegor fann för några år sedan i en sammanställning av metaanalyser att forskarens teoritillhörighet har mycket stor betydelse för psykoterapistudiers resultat. Om jag har ett engagemang i psykodynamisk terapi och gör en studie som jämför denna terapiform med KBT är chansen stor att den dynamiska terapin visar sig […] (1 kommentar)
Stödjer förbundet aktivt ett av regeringsalternativen?
Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren uppgav på debattplats i Göteborgs-Posten i juli att hon är beredd att satsa på Allianspartiernas primärvårdsreform. Står hela centralstyrelsen bakom beslutet eller är det Heidi Stensmyren som privatperson som står för dessa åsikter? undrar Simon Larsson med flera. (3 kommentarer)
Artikelförfattarna har missat något väsentligt
Eftersom Läkarförbundet är partipolitiskt obundet kan vi skriva debattartiklar tillsammans med politiker när sakpolitiken överensstämmer med de lösningar för hälso- och sjukvården som vi arbetar för, skriver Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren i denna replik på en debattartikel i LT. (4 kommentarer)
Apropå! Lång väntan på akut behandling
Cirka 18 timmars väntan på behandling av sepsis och sannolikt nekrotiserande fasciit är onekligen lång tid, konstaterar Ingegerd Odar-Cederlöf. Hennes slutsats: Den begränsade akutmottagningen på NKS kan behållas, men då måste det skapas en eller två vanliga akutmottagningar med stor kapacitet. (3 kommentarer)
Många med kronisk systolisk hjärtsvikt behandlas inte optimalt
Två år efter godkännandet är det bara cirka 20 procent av aktuella patienter med kronisk systolisk hjärtsvikt som fått sakubitril–valsartan, den bevisat bästa behandlingen. Variationen är också stor mellan olika landsting. Ett bättre ordnat införande av denna livsförlängande behandling behövs, anser artikelförfattarna. (6 kommentarer)
ADHD – modediagnosen som inte försvann
Särregler och specialarrangemang runt ADHD och dess medicinering ger bilden av att det handlar om ett undantag från normal psykiatrisk verksamhet. Om inte regelverket reformeras riskerar diagnosen att fortsätta att befinna sig i periferin, och en stor andel av psykiatrins patienter får vänta oförsvarligt länge på diagnos och behandling. Det menar Olle Hollertz. (7 kommentarer)
»Vi befarar att läkekonsten är allvarligt hotad«
Våra landstingspolitiker bär ett tungt ansvar för mycket som gått snett inom vården, anser Kenneth Pehrsson och Mårten Rosenqvist. En rad okloka landstingsbeslut i syfte att detaljstyra vården har fattats, stundtals på mycket tvivelaktiga grunder. (18 kommentarer)
Vill se jämlik vård: Ansikte, mun och käkarna tillhör kroppen
Den som lider av långvarig smärta i ansikte, mun eller käkar kan i dag tvingas betala ur egen ficka för sin vård, eller avstå. Det är dags att göra vården mer jämlik och rättvis, skriver Per Alstergren, specialist i bettfysiologi. (9 kommentarer)
Låt utländska specialistläkare göra specialistkunskapsprov!
Utländska specialistläkare borde få göra ett kunskapsprov för specialistkompetens. Det är bättre att se till att läkaren är bra på och behärskar sitt kompetensområde än att testa en omfattande kunskap om ämnen man inte kommer att använda i sitt jobb. Det skriver Sara Helena Progiante, som flyttat till Sverige från Brasilien, där hon arbetade som gynekolog och obstetriker. (19 kommentarer)