Denna webbplats vänder sig till läkare

Anhörigveto försvårar organdonation

Anhörigveto försvårar organdonation

Svenskar är synnerligen villiga att donera organ, men dåliga på att tillkännage sin donationsönskan. Enligt nuvarande lagstiftning tillfrågas då de anhöriga. Jag är inte ensam om att föreslå att anhöriga ska befrias från organdonationsbeslut, skriver Kjell Barlöv. (3 kommentarer)

Låt oss gå vidare till etiken

Låt oss gå vidare till etiken

Smer:s rapport är varken invändningsfri eller fullständig som faktaunderlag. Frågan är i stället om den är tillräcklig. Eller bör vi fortsätta uppmana regeringen att tillsätta en statlig utredning? Jag tror författarna har rätt: låt oss gå vidare med de etiska frågorna nu, skriver P C Jersild apropå Statens medicinsk-etiska råds rapport om dödshjälp. (5 kommentarer)

Dryga böter i Danmark – men troligtvis inte i Sverige

Dryga böter i Danmark – men troligtvis inte i Sverige

Det är viktigt att inte sprida onödig rädsla för åtal och sanktioner bland läkare, anser Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Med insyn i IVO:s arbetssätt och utifrån tillgänglig information bedömer de att händelser inom vården liknande den som väckt uppmärksamhet i Danmark inte hade lett till åtal i Sverige.  (1 kommentar)

Politik, inte rättvisa

Sylf skriver i sin replik till mitt inlägg angående ST-/BT-platser att ett lotterisystem inte är rätt väg att gå. »Rekrytering ska ske öppet och transparent.« Vad kan vara mera öppet och transparent än ett korrekt skött lotteri, undrar Lars Breimer i denna slutreplik.

Gråzonen mellan forskning och försök bör förklaras bättre

Gråzonen mellan forskning och försök bör förklaras bättre

Centrala etikprövningsnämndens (CEPN) roll för att ge etiska riktlinjer och därmed höja kvaliteten på klinisk forskning är utomordentligt viktig. Gråzonen mellan forskning och försök att rädda enstaka obotligt sjuka patienter med nya metoder bör förklaras bättre, anser Gösta Gahrton. 

Smer tillför inget nytt beträffande de medicinska aspekterna

Smer tillför inget nytt beträffande de medicinska aspekterna

Det stöd för argument i dödshjälpsdebatten som nyligen presenterats av Statens medicinsk-etiska råd tillför inget nytt vad beträffar de medicinska aspekterna, skriver Gunnar Eckerdal. När läkare uttalar sig i frågan bör vetenskap och beprövad erfarenhet prägla diskussionen, annars bör läkaren tydligt deklarera att åsikten är av privat natur, anser han. (3 kommentarer)

Kvalitetssäkring av kunskapsprovet är en pågående process

Kraven på de kunskaper och färdigheter som krävs för legitimation är desamma oavsett om utbildningen är från Sverige eller från ett land utanför EU, skriver Zara Warglo, Socialstyrelsen, och Magnus Hultin, Umeå universitet, i denna replik på en debattartikel i Läkartidningen.  (6 kommentarer)

Kunskapsprovet för läkare från icke EU-land – gör om, gör rätt

Kunskapsprovet för läkare från icke EU-land – gör om, gör rätt

Kunskapsprovet kan bli en oöverstiglig tröskel i legitimationsprocessen för erfarna läkare från länder utanför EU, skriver tre läkare från Uppsala som är utbildade i Ryssland, Irak respektive Mongoliet. (24 kommentarer)

Apropå! En arrogant organisation

Apropå! En arrogant organisation

Den europeiska läkemedelsorganisationen EMA:s attityd mot forskare riskerar att isolera organisationen från den akademiska världen. EMA blir okunnigt och kommer att dölja sin okunnighet bakom en än mer komplicerad byråkrati, skriver Per Aspenberg. (4 kommentarer)

»Kritikerna presenterar inga fakta«

När det gäller antikroppsförskrivning för kolorektal cancer finns regionala skillnader. Södra regionen avviker inte på något anmärkningsvärt sätt utan ligger ungefär på riksgenomsnittet. Vilken nivå av läkemedelsanvändning som är optimal ur kostnad–nyttosynvinkel är det dock ingen som vet, skriver specialister i GI-onkologi vid Skånes universitetssjukhus i denna slutreplik till Nils Wilking och Anna Forsberg.

Tonvis med diklofenak i våra vatten – regeländring behövs

Tonvis med diklofenak i våra vatten – regeländring behövs

Varje år släpps flera ton diklofenak ut i sjöar och vattendrag. I Stockholms läns landsting är receptförskrivningen av diklofenak lägre än i de flesta andra landsting. Även den totala mängden försåld diklofenak är låg. Lägre förskrivning på recept verkar inte leda till en ökad receptfri konsumtion, konstaterar Läkemedelsverket.

Antibiotikaprofylax vid tarmkirurgi – renässans för klassisk kombination?

Antibiotikaprofylax vid tarmkirurgi – renässans för klassisk kombination?

Kolorektalcancer är en mycket vanlig cancerform. Frånsett recidiv av cancer är postoperativ infektion en betydande risk vid kolonresektioner. Optimal antibiotikaprofylax är därför viktigt, skriver Lars G Burman. (5 kommentarer)

Lotterisystem för AT-tjänster är inte rätt väg att gå

Lotterisystem för AT-tjänster är inte rätt väg att gå

Landstingen har länge underdimensionerat antalet AT-platser. Därmed har en kö byggts upp. Detta är ett åsidosättande av patientsäkerheten. Landstingen måste ta sitt ansvar och öka antalet AT-platser, skriver Sylf i denna replik till ett debattinlägg i LT av Lars Breimer. (4 kommentarer)

Sjuksköterskemottagningen på akuten avlastar läkarna

En särskild mottagning med så kallade behandlingssjuksköterskor kan förbättra flödet på akutmottagningar. Det visar den försöksverksamhet som startade i Linköping våren 2014 och som nu permanentats, skriver Monica Magnusson. (1 kommentar)

Inrätta nationellt centrum för Kocks reservoar

Kontinent urostomi enligt Kock blev inte så vanlig som man en gång föreställde sig, men det finns fortfarande patienter – företrädesvis kvinnor – där metoden bör kunna erbjudas. För att garantera hög kvalitet bör verksamheten koncentreras till ett nationellt centrum, skriver Olof Jonsson.

AT (eller BT) – konstruktiva lösningar krävs

AT (eller BT) – konstruktiva lösningar krävs

Alla som kämpar för AT – som troligen kommer att ersättas av BT – behöver vara konstruktiva, annars kommer marknadskrafterna att sopa bort dem i livets rännsten, skriver Lars Breimer som själv kommer med konstruktiva förslag. (5 kommentarer)

Syftet med målnivåer är att ge vården tydliga kvalitetsmål

Syftet med målnivåer är att ge vården tydliga kvalitetsmål

Socialstyrelsen fastställer målnivåer för indikatorer inom de nationella riktlinjerna. Ett av dessa är vård vid depression och ångest. Förslaget har kritiserats i en debattartikel i Läkartidningen. Här svarar Socialstyrelsen. (3 kommentarer)

Bättre sköldkörtelvård ska bygga på fakta

Mer forskning om sköldkörtelsjukdomar behövs, och det är önskvärt att patienter och patientorganisationer är mer delaktiga i vården. Det ska dock bygga på fakta och inte populism, skriver Mikael Lehtihet och Jan Calissendorff.

Skånsk GI-onkologi kolliderar med vetenskap och nationella riktlinjer

Skånsk GI-onkologi kolliderar med vetenskap och nationella riktlinjer

Att GI-teamet satsar på ett humant och individualiserat förskrivningsmönster är i sig gott. När det resulterar i en omfattande förskrivning av läkemedel i strid med Socialstyrelsens riktlinjer väcks frågor, skriver Nils Wilking och Anna Forsberg i denna replik på ett debattinlägg i Läkartidningen.

Leg sabotör behåller träskorna på

Leg sabotör behåller träskorna på

Framtiden är här nu, konstaterar Carl-Olof Veraeus och Mikael Rolfs. Det är dags att läkare önskar förändring och föregår med gott exempel. Kravställ nya digitala verktyg och stå upp för din legitimation och för patienten.