Ett komplett läkarintyg är viktigt inte minst för den enskilde
Tankar om att uppbringa ersättning från staten utan att ha en sjukdom/diagnos är snarare ett inlägg i debatten om medborgarlön än hur sjukförsäkringen ska vara utformad, skriver Lars-Åke Brattlund, chef för sjukförsäkringen vid Försäkringskassan i denna replik till Ove Anderssons Signerat i Läkartidningen 35–36. (10 kommentarer)
Debatten om de mycket sena aborterna är välbehövlig
Det tidsmässiga avståndet mellan de mycket sena aborterna och möjligheten att rädda ett för tidigt fött barn har helt försvunnit. Debatten som startat är välbehövlig, anser Andrea Kischkel och Tomas Seidal – inte minst då läkare och övrig vårdpersonal riskerar att försättas i situationer som kan utvecklas till något helt annat än en abort. (5 kommentarer)
Livshotande symtom vid genombrott av TBE bör diskuteras
Vår artikel var främst ämnad att uppmärksamma det faktum att även fullvaccinerade personer kan råka ut för mycket allvarliga och livshotande symtom, vilket måste tas med i diskussionen om vilka svenskar som ska vaccineras, skriver Bengt Fagrell och Gustaf Bergstrand i denna replik till Jan Fohlman angående vaccination mot fästingburen TBE. (2 kommentarer)
Målet är tydliga rutiner för sena aborter
Min ståndpunkt är att prematurvård och aborter ska hållas isär och att kvinnor ska känna sig säkra på att abort är abort. När jag kallades till förlossningen av barnmorska vid en abort i vecka 22+2 utgick mitt ställningstagande från djupt etiskt grundade fakta, skriver Katarina Strand Brodd i denna replik till Johnny Ludvigsson. (1 kommentar)
Etiken måste få väga tyngre än juridiken vid sena aborter
Inom sjukvården ställs vi inte sällan inför situationer där vi tvingas låta det som är etiskt försvarbart gå före det som kan vara juridiskt mest korrekt. I fallet aborterade foster i 22:a veckan som visar livstecken kan det vara juridiskt korrekt att ge livräddande åtgärder – men synnerligen oetiskt, anser Johnny Ludvigsson. (4 kommentarer)
Behandling rekommenderas för alla med kronisk hepatit C
I våra riktlinjer framgår att expertgruppen rekommenderar behandling för alla med kronisk hepatit C. Om prevalensen ska påverkas måste smittspridningen minskas. Då är det också särskilt viktigt att behandla personer som använder intravenösa droger, vilket tydligt framgår. Det skriver representanter för Referensgruppen för antiviral terapi i denna kommentar till en debattartikel i Läkartidningen. (1 kommentar)
Läkare som ordinerar statiner bör läsa översikt i Lancet
I vilken grad lipidsänkande behandling bidrar till den minskande dödligheten i hjärt–kärlsjukdomar kan diskuteras. Läkare som ordinerar statiner bör själva försöka bilda sig en uppfattning, inte minst vad gäller biverkningar, anser Hans Dunér. (6 kommentarer)
En annan styrning av svensk hälso- och sjukvård är nödvändig
En jämförelse med andra EU-länder tyder på allvarliga missförhållanden inom svensk sjukvård. Några motsägelsefulla resultat kräver en djupare analys. Behovsbaserade ramanslag bör huvudsakligen styra sjukvården, skriver Jan Halldin och Göran Dahlgren. (13 kommentarer)
Långvarig smärta och ADHD – outforskat samband
Långvarig smärta, där en tidsgräns på minst 3 månaders duration ofta används, kan betraktas som en folksjukdom med en prevalens på ca 18 procent i den svenska befolkningen [1]. Smärta är en sensorisk upplevelse som påverkas av såväl emotionella som kognitiva faktorer. Det finns en stark psykiatrisk samsjuklighet vad gäller ångest och depression vid långvariga […] (6 kommentarer)
KI tillämpade inte lagändringar innan de infördes
Teater och konstnärlig verksamhet är viktiga instrument i samhällsdebatten. Men för att bli trovärdig i debatten är det viktigt att hålla isär vilken lagstiftning och vilka reformer som reglerar vad. Det skriver Harriet Wallberg, f d rektor vid Karolinska institutet, i denna slutreplik till dramatikern Ylva Lööf som skrivit en pjäs som tar avstamp i Macchiariniaffären. (1 kommentar)
Får digital vård pengarna att rulla?
De som på allvar intresserar sig för effekterna av digitala vårdalternativ och deras möjlighet att komplettera och avlasta den fysiska vården bör agera för att fylla det forskningsunderskott som finns inom området, skriver Livia Holm och Johannes Schildt, Sverigechef respektive vd för Kry i denna kommentar till Läkartidningens reportage om den växande digitala vården. (7 kommentarer)
»Autonomireformen var införd på KI redan innan den började gälla«
Jag skrev två debattartiklar som publicerades i Dagens Nyheter 2008, då Harriet Wallberg var rektor på Karolinska institutet (KI) där jag tog upp att det på KI fanns en tradition av att på förhand göra upp professorsanställningar där man struntade i vem som var mest meriterad. Autonomireformen gjorde detta agerande lagligt, skriver dramatikern Ylva Lööf i denna replik till Harriet Wallberg. (2 kommentarer)
