Denna webbplats vänder sig till läkare
Det vetenskapliga stödet för fysisk aktivitet på recept är inte starkt

Vetenskapligt stöd för Fysisk aktivitet på recept är inte starkt

Vi delar bilden av att ökande stillasittande är ett stort folkhälsoproblem, men vi ser inte att Far är en metod med »starkt vetenskapligt stöd«. Att införa Far på bred front riskerar stora undanträngningseffekter, skriver David Gyll och Minna Johansson i en replik till Mai-Lis Hellénius och medförfattare. (3 kommentarer)

Tror kollegor verkligen att tramadol är farligare än oxikodon?

Förskrivning av opioider måste problematiseras och följas upp

Klinisk erfarenhet talar otvetydigt för att problematisk förskrivning av opioider förekommer i Sverige. Ungefär var tredje patient som bedöms behandlas med opioider inom specialiserad smärtvård. Nästa gång du bedömer att det är indicerat att förskriva en opioid kan det finnas anledning att fundera över varför du väljer just den, och inte en annan, skriver Emmanuel Bäckryd. (4 kommentarer)

Kvinnor lider oftare av allvarlig tinnitus än män

Kvinnor lider oftare av allvarlig tinnitus än vad män gör

Slutsatserna från det svenska tinnitusprojektet Tiger är tydliga: kvinnor med svår tinnitus lider mer än män, och det kan finnas en underliggande genetisk mekanism bakom svår tinnitus. Det är nu avgörande att betrakta svår konstant tinnitus som en sjukdom och inte som ett symtom samt att betona behovet av bättre behandlingar, skriver Christopher R Cederroth och Niklas Edvall. (2 kommentarer)

SARM måste förbjudas på alla gym i Sverige 

SARM måste bort från gymmen

Sökningarna efter SARM (selektiva androgenreceptormodulerare) på internet har ökat oroväckande, och därmed risken för ökad användning i vanliga gym. SARM har förbjudits av dopningsbyrån WADA, då de direkt förbättrar konditionen och kan ge allvarliga biverkningar. De bör därför förbjudas på gym i Sverige, skriver Thord Rosén och medförfattare. (2 kommentarer)

Fler barn bör ges möjlighet till organtransplantation

Fler barn bör ges möjlighet till livräddande transplantation

För barn som står i kö för att få en lever, njure eller kanske ett nytt hjärta sätts livet ofta på paus. Väntan på organ och en potentiellt livräddande transplantation påverkar även vårdnadshavare och närstående. Med bättre förutsättningar kan fler pediatriska organdonationer genomföras, fler liv räddas och livskvaliteten förbättras för såväl barnen som för vårdnadshavare och andra närstående, skriver Anna Aldehag och Thomas Lindén, båda Socialstyrelsen.

Förskrivning av läkemedel måste ske ansvarsfullt

»Läkare bör avhålla sig från påträngande marknadsföring«

Det har i medierna getts exempel på hur digitala vårdgivare fokuserar på läkemedel som överviktsbehandling. Medicinska resurser ska användas på bästa sätt till gagn för patienter. Läkarförbundets inställning är att läkare bör avhålla sig från påträngande marknadsföring av mindre angelägna behandlingar, skriver Lars Rocksén, Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik och Christofer Lindholm, Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. (3 kommentarer)

Asylansökan kan liknas vid ett lotteri

Slutreplik: Asylansökan i Sverige kan liknas vid ett lotteri

Tyvärr är det självmord efter avslag på asylansökan som föranlett vår debattartikel inte det enda fall där Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare inte beaktat läkarintyg och annan bevisning, skriver Ingrid Eckerman i slutrepliken på debatten i Läkartidningen där hon och ytterligare drygt 20 författare vänder sig mot Migrationsverkets handläggning av asylärenden. (6 kommentarer)

Migrationsverket: Myndigheten bedömer inte suicidrisk

Migrationsverket: Myndigheten bedömer inte risken för suicid

Vi utgår från det som står i inlämnade läkarintyg och annan dokumentation från vården. Vi tar likaså hänsyn till tidigare sjukdomshistoria som personen berättar om, skriver Anna Lindblad, biträdande rättschef, Migrationsverket i denna replik på ett debattinlägg i LT av Ingrid Eckerman och medförfattare. (2 kommentarer)

Far – underutnyttjad metod trots starkt vetenskapligt stöd

Far är kraftigt underutnyttjat

Enligt en Sifo-undersökning vill 8 av 10 svenskar hellre ha recept på fysisk aktivitet än läkemedel. Det finns därmed en stor potential för vården att förebygga och behandla flera av våra största folkhälsoproblem med hjälp av fysisk aktivitet på recept, skriver Mai-Lis Hellénius och medförfattare. (11 kommentarer)

Sexuell dysfunktion efter SSRI-utsättning måste beaktas oftare

Sexuell dysfunktion efter SSRI-utsättning måste beaktas

En betydande andel av den sexuellt aktiva populationen i västvärlden behandlas kontinuerligt med antidepressiva medel. Trots att de första fallen av sexuell dysfunktion efter SSRI-utsättning rapporterades in redan i slutet av 1980-talet är det fortfarande ytterst få läkare som känner till syndromet, konstaterar André Marx.  (3 kommentarer)

Handläggare bör inte bedöma suicidrisk

Migrationsverkets handläggare bör inte bedöma suicidrisk

»Ytterligare ett självmord har inträffat bland de i dag unga vuxna som kom till Sverige ensamma från Afghanistan 2015. På grund av den stress de utsatts för tidigare i livet och under åren i Sverige är suicidrisken hög. Att Migrationsverkets handläggare samtidigt inte tar hänsyn till kvalificerade läkarintyg i asylärenden är rättsvidrigt«, skriver Ingrid Eckerman med flera.

Skrota myten om metabolt ofarlig fetma

Skrota myten om ofarlig fetma

Om vi nu kan enas om att obesitas – oavsett andra riskfaktorer – har oönskade hälsoeffekter, bör nästa steg vara att se till att personer med obesitas slipper utsättas för dåligt bemötande och viktmobbning i sjukvården och från samhället, skriver Lars Lind och Göran Bergström.

Kunskapsförlust när inte alla resultat från studier rapporteras

Ofullständig rapportering av studier försämrar kunskapsläget

Kliniska prövningar är en grundläggande förutsättning för evidensbaserad medicin och har bidragit till enorma förbättringar av sjukvården inom snart sagt alla områden. Men inte alla resultat rapporteras, vilket kan leda till en snedvriden bild av kunskapsläget, skriver Cathrine Axfors och Gustav Nilsonne.

Chefläkare ska finnas inne i organisationen

Chefläkare i organisationen kan bidra till patientsäkerhetsarbetet

Ur ett säkerhetsperspektiv behöver en framgångsrik organisation arbeta internt med att systematiskt lära av misstag och risker. Här kan chefläkaren bidra. Genom sin kännedom om hur verksamheten fungerar kan en chefläkare som finns inne i organisationen bidra konstruktivt till patientsäkerhetsarbetet, Benny Ståhlberg och Nina Nelson Follin.

Apropå! Onödig avdiagnostisering

Apropå! Onödig diagnostisering

Ett sätt att undvika onödiga kontakter med vården är att tala om för patienten vad vi avser med en diagnos, det vill säga att diagnosen är yrkesprofessionens sätt att tolka och rama in patientens problembeskrivning. Diagnosen är en arbetshypotes, inte något statiskt tillstånd och inte heller någon absolut sanning, skriver Ali Sarkohi. (4 kommentarer)

Utforma vården efter kroniskt multisjuka

Integrerad vård – ta inspiration från aktuell utredning

Personer med multipla, ofta komplicerade hälsoproblem handläggs i en starkt fragmentiserad miljö som möter komplexa hälsoproblem med en likaledes komplex och svåröverskådlig vårdorganisation. Denna olämpliga »mis-match« är huvudorsaken till att vården fungerar allt sämre, skriver Gunnar Akner. (4 kommentarer)

Läkare behöver ta kontroll över vården

Läkare behöver ta kontroll över vårdorganisationen

Jag har ofta blivit  imponerad av det dagliga medicinskt operativa ledarskapet hos mina kollegor, men samtidigt häpen över bristen på kompetens i det organisatoriska ledarskapet, skriver Göran Härdelin. (13 kommentarer)

Lunginfiltrat – ett suddigt begrepp som inte bör användas

Lunginfiltrat – suddigt begrepp som inte bör användas

»Infiltrat« är en ospecifik term som kan representera en rad olika sjukdomstillstånd. Om såväl remittenter som radiologer i Sverige primärt uppfattar termen som liktydig med någon form av pneumoni bör vi genast sluta att använda begreppet, skriver Ulf Nyman och Kerstin Cederlund.

Post-finasteridsyndromet bör inte negligeras

Uppmuntrar till mer diskussion om »post-finasteridsyndromet«

Jag har som konsultläkare träffat ett antal patienter med misstänkt »post-finasteridsyndrom«. Förhoppningsvis kan den här artikeln lyfta upp detta svårdefinierade och kontroversiella tillstånd till den nivå inom svensk sjukvård som det förtjänar, skriver Thord Rosén.

Globala hot kräver uppdaterad läkared och utbildningsinsatser

Globala hot kräver uppdaterad läkared och utbildningsinsatser

Det krävs ett ökat engagemang av den högre utbildningen för att lära dagens studenter (morgondagens beslutsfattare) att förebygga riskfaktorer i livsmiljö och levnadssätt, och att främja friskfaktorer, skriver Lennart Levi och Bo Rothstein. (2 kommentarer)