Evidensbaserad diagnostik inom BUP är ett steg i fel riktning
Evidensbaserad screening baserad på en diagnostisk sannolikhetskvot riskerar att skapa en behandlingshistoria för unga som börjar med en diagnos och ett läkemedel för att sedan utvecklas till fler diagnoser och fler läkemedel, skriver Göran Högberg. (3 kommentarer)
Smärtvården bör använda överenskommen terminologi
Begrepp som nociceptiv, neuropatisk och nociplastisk smärta räcker gott och väl. Utgår man dessutom från brett biologiskt och psykosocialt perspektiv som betonar patienten som en aktör behövs inte begreppet »funktionell«, skriver Emmanuel Bäckryd och Björn Gerdle i sin slutreplik. (3 kommentarer)
Så får vi ett nytt sjukvårdspolitiskt ramverk – i 4 steg
Färre regioner och en ny styrande statlig myndighet. Bland annat detta ingår i en färdplan mot ett tydligare ramverk för sjukvårdspolitiken, skriver Per Stål. (8 kommentarer)
Vilken nytta kan betablockad ha vid kronisk och akut covid-19?
Jag hoppas att kardiologer och intensivvårdsläkare i samarbete med immunologer ska ta initiativ till kliniska prövningar av till exempel propranolol eller alprenolol vid både akut och kronisk behandling av covid-19, skriver Gunnar Nyberg. (4 kommentarer)
Målet är klart: primärvården ska bli klart bättre
– Tillsammans med de som varit innan mig, och med mig, har vi kämpat för att Socialstyrelsen till slut har kommit med siffran en allmänläkare på 1 100 patienter. När jag började driva frågan som ordförande ville politikerna inte höra om vare sig siffra eller listningstak, säger Marina Tuutma. (1 kommentar)
Inrätta nationella bakjourer
I Sverige borde läkare ha möjlighet att nå relevanta internmedicinska subspecialister dygnet runt, men det blir bara svårare och svårare, skriver Jan Calissendorff och Henrik Falhammar och ger förslag på hur nationella bakjourer kunde bekostas. (5 kommentarer)