Denna webbplats vänder sig till läkare

Socialstyrelsen måste agera för ökad säkerhet i psykiatrin

»Mer än hälften av personalen inom psykiatrisk vård har utsatts för fysiskt våld under de senaste tolv månaderna. Aggressiviteten ökar hela tiden. Varför bemöter inte Socialstyrelsen utvecklingen?« frågar Irma Rymo. (15 kommentarer)

Bättre hushållning med förändrat arbetssätt

Stadigt ökande patientflöden och brist på vårdplatser är vardag inom akutsjukvården i Region Skåne och på många andra håll i Sverige. Patientsäkerhetsaspekterna på detta har ventilerats flitigt, bland annat här i Läkartidningen. Den vetenskapliga litteraturen präglas av brist på konsensus kring definitioner och problemformuleringar [1], vilket försämrar förutsättningarna för att angripa akutsjukvårdens problem på ett […] (1 kommentar)

Privat sjukvård mindre klokt i låg- och mellaninkomstländer

Evidensbaserade studier visar nu att den offentliga sjukvården fungerar bättre i låg- och mellaninkomstländer. Frågan är om politiken tar hänsyn till dessa, skriver Anders Jeppson. 

Oacceptabel vårdplatsbrist bidrar till patienters död

Antalet vårdplatser i Sverige nådde 2012 en ny bottennotering. Åtgärder bör snarast vidtas för att komma tillrätta med situationen, skriver Jan Halldin.

Hög tid att börja använda hjärnskademarkör S100B vid handläggning av lätt skallskada

Blodprovet S100B rekommenderas som alternativ till datortomografi vid hantering av lätta skallskador, skriver Ramona Åstrand och medförfattare.

Stöd och insatser måste kunna ges även om inte alla diagnoskriterier är uppfyllda

Stöd och insatser måste kunna utgå från problembilden/problemtyngden och inte enbart från diagnoser med »rätt namn«, skriver Elisabeth Fernell och medförfattare. (2 kommentarer)

Blir Socialstyrelsen det nya verket för att sila mygg och svälja kameler?

Hur väl fungerar den »fria marknaden« i glesbygden i en primärvård med stora rekryteringsproblem? skriver Anders Hansson. (5 kommentarer)

Palliativ patientmakt

Patientmaktsutredningens förslag [1] innehåller inte mycket nytt, men det klargör två punkter som blivit ­viktiga inom svensk sjukvård. Beslutskompetenta patienter (som inte lider av någon allvarlig psykisk störning) har en absolut vetorätt mot hälso- och sjukvården. De har till och med rätt att avsäga sig livsuppehållande behandlingar. Och då alternativa terapier står till buds har […] (4 kommentarer)

Läkarförbundet stöttar riksstämman

»Förbundet anser det väsentligt att man tänker nytt och återigen fokuserar på läkarkåren som riksstämmans primära målgrupp.« (1 kommentar)

»Medikaliserande« sjukskrivning hot mot rehabiliteringen

Doktorns bedömning kommer alltid att behövas, men den ska kanske inte styra som den gör i dag, skriver Ove Andersson och Ulf Hallgårde. (11 kommentarer)

Forskningsfusk är bedrägeri

Niels Lynøe och Göran Lambertz föreslår i Läkartidningen att forskningsfusk ska göras straffbart [1]. I dag är det främst universitetens rektorer som har att utreda och beivra avsteg från god forskningssed, medan Lynøe och Lambertz önskar att saken borde hanteras i en mer etablerad och rättssäker ordning. Jag tycker att det är ett bra förslag […] (3 kommentarer)

Nya riktlinjer är på gång

Riktlinjerna för kliniska prövningar vid Alzheimers sjukdom är på väg att moderniseras, skriver Bengt Winblad och medförfattare.

Redovisat forskningsfusk bara toppen av isberget?

Fall 1. En inom området välkänd kollega rapporterade inom ett par år kring 1990 stora studier över barn med komjölksallergi. Data är för den insatte diskutabla eftersom karaktäristik och diagnostik av barnen inte verkar stämma. Jag skulle 1993 tillsammans med en grupp kollegor skriva en översiktsartikel i ämnet. Jag utformade manus. Jag skrev till universitetet […] (1 kommentar)

Läkares utbildning tar inte slut med specialistbeviset

»På åtta år har det genomsnittliga antalet dagar per år med extern fortbildning sjunkit med över 20 procentenheter.«

Remisskriterierna för barns syn bör ändras

Nuvarande kriterier för när barn med synnedsättning ska remitteras till ögonklinik bör ändras, skriver Anna-Lena Hård och medförfattare.

Bakomliggande faktorer bör undersökas vid långvarig sjukskrivning för depression

Vid långvarig sjukskrivning för depression är det ofta nödvändigt att undersöka och kartlägga bakomliggande funktionshinder, skriver Håkan Odeberg och Björn Mårtensson.

BMI kan inte säkert identifiera 4-åringar med hög kroppsfetthalt

Metodiken för att motverka övervikt och fetma hos barn behöver förbättras, skriver Elisabet Forsum och medförfattare.

»Åk till akuten, vi har fullt«

I mitten av 1900-talet inrättades särskilda akutmottagningar för att avlasta de vanliga öppna mottagningarna på sjukhusen, där man tidigare tagit emot också akutfall mellan de planerade besöken och återbesöken. Före »sjukronorsreformen« var båda typerna av öppen mottagning ganska populära eftersom läkarna fick betalt per patient. Sedan dess har akutmottagningarna fullständigt ändrat karaktär och är i […] (11 kommentarer)

Hur är det med våra två »f« inför allmänläkaryrket?

Antalet ST-läkare i primärvården behöver öka med 50 procent om vi ska klara vårt uppdrag. Målet om en läkare på 1 500 patienter är inte uppfyllt på en enda vårdcentral i landet. Detta kräver 7 000 allmänläkare med nuvarande sysselsättningsgrad (cirka 90 procent).Vi behöverförmedla en mer korrekt bild av vad det innebär att vara allmänläkare i dag, anser Helena Dreber, ST-läkare. (2 kommentarer)

Gränslösa arbeten kräver självstyre och tydlighet

Vi har ett gemensamt ansvar för vårt arbete och för folkhälsan. Vi måste lära oss att sätta gränser och känna när vi måste koppla av.