Denna webbplats vänder sig till läkare
Post-finasteridsyndromet bör inte negligeras

Uppmuntrar till mer diskussion om »post-finasteridsyndromet«

Jag har som konsultläkare träffat ett antal patienter med misstänkt »post-finasteridsyndrom«. Förhoppningsvis kan den här artikeln lyfta upp detta svårdefinierade och kontroversiella tillstånd till den nivå inom svensk sjukvård som det förtjänar, skriver Thord Rosén.

Globala hot kräver uppdaterad läkared och utbildningsinsatser

Globala hot kräver uppdaterad läkared och utbildningsinsatser

Det krävs ett ökat engagemang av den högre utbildningen för att lära dagens studenter (morgondagens beslutsfattare) att förebygga riskfaktorer i livsmiljö och levnadssätt, och att främja friskfaktorer, skriver Lennart Levi och Bo Rothstein. (2 kommentarer)

Vem ansvarar för den psykiska ohälsan?

Apropå! Vem ansvarar för psykisk ohälsa?

Vi bör tydligare markera att det inte alltid är patientens signalsubstanser som är i obalans. Det behövs inte fler rutinmässiga basutredningar och diagnoser med tvivelaktig validitet utan en fördjupad syn på vad det innebär att vara människa och vad som är ett gott och meningsfullt liv, skriver Behroz Dehdari. (16 kommentarer)

Höftledsbrott kan förebyggas – inrätta kompetenscentrum

Höftledsbrott kan förebyggas – vad väntar vi på?

Vänsterpartiet föreslår att Region Stockholm inrättar ett kompetenscentrum för benskörhet. Centrumet bör få i uppdrag att säkerställa att fler patienter med osteoporos identifieras och får rätt behandling, skriver Jonas Lindberg (V), oppositionsråd, Region Stockholm. (2 kommentarer)

Otillräcklig profylax vid bukkirurgi – nu föreslås en ny regim

Otillräcklig profylax vid bukkirurgi – ny regim föreslås

Trimetoprim–sulfametoxazol plus metronidazol introducerades utan klinisk prövning som oral profylax vid bukkirurgi 2001 och används i dag vid över 90 procent av våra kirurgkliniker, skriver Lars G Burman och medförfattare. Författarna har jämfört oral med intravenös profylax och föreslår efter analys av data en ny regim. (2 kommentarer)

RMV vill bidra med kunskapsöversikt om tillfogad skallskada

Rättsmedicinalverket vill bidra med kunskap om tillfogad skallskada

Rättsmedicinalverket har tagit fram en kunskapsöversikt avseende tillfogad skallskada (AHT, abusive head trauma). Det vetenskapliga underlaget är fortsatt otillräckligt för att bedöma den diagnostiska träffsäkerheten av triaden, men översikten indikerar att triaden i vissa fall orsakas av skakvåld.

Om KI: behöver jobba för att få till en »vi-känsla«

Annika Östman Wernerson berättar i intervjun att hon inte kommer från en akademisk familj och att läkaryrket kändes »lite ouppnåeligt«.

Hopp för forskning vid nedsatt kognition

Dörröppnare för forskning vid nedsatt kognition

Forskningen gällande skador och sjukdomar hos patienter med nedsatt kognition är kraftigt eftersatt. Gamla och sjuka individer exkluderas regelmässigt från prospektiva randomiserade prövningar, där det informerade samtycket är grundläggande för att skydda patienterna, konstaterar Olle Svensson.

Självläkande komplikation med möjlig bakteriell bakgrund

Självläkande komplikation med möjlig bakteriell bakgrund

Det gåtfulla postcovid-syndromet debatteras nu ofta. Att regioner stänger specialmottagningar beklagas, olika terapier föreslås och forskning efterlyses. Vid ett symposium i början av januari framgick att patienter med postcovid förbättras över tid, även om förlopp på 2 år beskrevs. Mötet bekräftar att det finns gott hopp för dessa patienter, skriver Lars G Burman och Claes Schalén. (3 kommentarer)

Inget studiemedel, inga läkare

Inget studiemedel, inga läkare

»Samhället lägger ner stora resurser på att utbilda läkare, och då kan vi inte ha ett system där risken är stor att många hoppar av ett halvår innan man får examen och legitimation.« (2 kommentarer)

Rutinmässig testning för droger vid ADHD är kontraproduktivt

Rutinmässiga drogtest vid ADHD är kontraproduktiva

ADHD uppmärksammas mer och mer. Antalet patienter med behov av utredning och behandling ökar, samtidigt läggs stora resurser på omotiverad drogscreening. Provtagning avseende droger är inte förbjudet, men den ska inte ske på rutin, skriver Simon Larsson och medförfattare. (3 kommentarer)

Nej, det behövs inget nationellt slutprov för läkarutbildningen

Nej, det behövs inget nationellt slutprov för läkare

Johan Jendle och Andreas Carlborg argumenterar i Läkartidningen för ett nationellt slutprov för läkare med svensk grundutbildning. Vi har en annan uppfattning. Ett nationellt slutprov inför läkarexamen skulle innebära ett underkännande av lärosätenas förmåga att examinera högskoleförordningens examensmål, skriver Björn Rosengren och medförfattare.

Nationella mål i etik föreslås på det nya läkarprogrammet

Etik på nya läkarprogrammet – nationell målbeskrivning föreslås

Vi har sammanställt ett förslag till uppdaterad målbeskrivning för medicinsk etik på det nya läkarprogrammet som förtydligar och utvecklar befintliga lärandemål. Vi vill nu bjuda in till diskussion för att kunna förfina och vässa formuleringarna ytterligare, skriver Sam Polesie och medförfattare.

Risk för att ny behandling vid alzheimer blir alldeles för dyr

Risk för att antikroppbehandling vid alzheimer blir alldeles för dyr

Det är hoppfullt att sjukdomsmodifierande behandling äntligen kan fungera vid Alzheimers sjukdom, men ett högt pris kan leda till att regionerna minskar antalet behandlade patienter, eller till och med vägrar ersättning. Pris- och ersättningsdiskussionen är därför viktig, skriver Anders Wimo och medförfattare.

Läkare behöver kunna bidra till de nya systemen

En förhoppning nu är att arbetsgivaren ger berörd personal tillräckligt med tid för att bidra till att de nya systemen blir så väl fungerande som de behöver vara, så att användarna blir nöjda med dem i sin arbetsvardag. (1 kommentar)

Hot och våld måste förebyggas bättre

Hot och våld måste förebyggas bättre

»Hot och våld får aldrig bli en naturlig del av våra medlemmars arbetsmiljö och vardag.«

RMV: Felaktigheter i inlägg om åldersbedömningar

Ett debattinlägg i Läkartidningen innehåller påståenden som det finns anledning att bemöta faktamässigt. Debattörerna skriver bland annat att den nyss avslutade utredningen underkänt Rättsmedicinalverkets metod avseende medicinska åldersbedömningar. Det är en felaktig uppgift, skriver företrädare för Rättsmedicinalverket.

Risk för byråkrati och toppstyrning med ny EU-förordning

Risk för ökad toppstyrning och byråkrati med ny EU-förordning

Om EU-kommissionens förslag till ny EU-förordning gällande ämnen av mänskligt ursprung avsedda för användning på människor godkänns riskerar det att leda till ökad styrning, kontroll och administration, skriver Anna Björkland och medförfattare.

Åldersbedömningar – skandalen fortsätter

Medicinska åldersbedömningar – skandalen fortsätter

Etiken kring läkares medverkan i åldersbedömningar har diskuterats i kåren. I Norge har Legeforeningen uttalat att deras etiska regler inte tillåter läkares medverkan. Vi vill rekommendera Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet att göra motsvarande uttalande, skriver Ingrid Eckerman och Bertil Kågedal. (1 kommentar)

Låt inte artificiell intelligens bli ett hot mot läkarutbildningen

Låt inte artificiell intelligens bli ett hot mot läkarutbildningen

En högaktuell fråga är hur utvecklingen inom textbaserade AI-system påverkar utbildningen av läkare och i synnerhet våra läkarutbildningar, skriver Sam Polesie och David Sundemo. (4 kommentarer)