Apropå! Onödig avdiagnostisering

Ett sätt att undvika onödiga kontakter med vården är att tala om för patienten vad vi avser med en diagnos, det vill säga att diagnosen är yrkesprofessionens sätt att tolka och rama in patientens problembeskrivning. Diagnosen är en arbetshypotes, inte något statiskt tillstånd och inte heller någon absolut sanning, skriver Ali Sarkohi. (4 kommentarer)
Utforma vården efter kroniskt multisjuka

Personer med multipla, ofta komplicerade hälsoproblem handläggs i en starkt fragmentiserad miljö som möter komplexa hälsoproblem med en likaledes komplex och svåröverskådlig vårdorganisation. Denna olämpliga »mis-match« är huvudorsaken till att vården fungerar allt sämre, skriver Gunnar Akner. (4 kommentarer)

Globala hot kräver uppdaterad läkared och utbildningsinsatser
Det krävs ett ökat engagemang av den högre utbildningen för att lära dagens studenter (morgondagens beslutsfattare) att förebygga riskfaktorer i livsmiljö och levnadssätt, och att främja friskfaktorer, skriver Lennart Levi och Bo Rothstein. (2 kommentarer)
Vem ansvarar för den psykiska ohälsan?

Vi bör tydligare markera att det inte alltid är patientens signalsubstanser som är i obalans. Det behövs inte fler rutinmässiga basutredningar och diagnoser med tvivelaktig validitet utan en fördjupad syn på vad det innebär att vara människa och vad som är ett gott och meningsfullt liv, skriver Behroz Dehdari. (16 kommentarer)
Höftledsbrott kan förebyggas – inrätta kompetenscentrum

Vänsterpartiet föreslår att Region Stockholm inrättar ett kompetenscentrum för benskörhet. Centrumet bör få i uppdrag att säkerställa att fler patienter med osteoporos identifieras och får rätt behandling, skriver Jonas Lindberg (V), oppositionsråd, Region Stockholm. (2 kommentarer)
Otillräcklig profylax vid bukkirurgi – nu föreslås en ny regim

Trimetoprim–sulfametoxazol plus metronidazol introducerades utan klinisk prövning som oral profylax vid bukkirurgi 2001 och används i dag vid över 90 procent av våra kirurgkliniker, skriver Lars G Burman och medförfattare. Författarna har jämfört oral med intravenös profylax och föreslår efter analys av data en ny regim. (2 kommentarer)
Självläkande komplikation med möjlig bakteriell bakgrund

Det gåtfulla postcovid-syndromet debatteras nu ofta. Att regioner stänger specialmottagningar beklagas, olika terapier föreslås och forskning efterlyses. Vid ett symposium i början av januari framgick att patienter med postcovid förbättras över tid, även om förlopp på 2 år beskrevs. Mötet bekräftar att det finns gott hopp för dessa patienter, skriver Lars G Burman och Claes Schalén. (3 kommentarer)
Rutinmässig testning för droger vid ADHD är kontraproduktivt

ADHD uppmärksammas mer och mer. Antalet patienter med behov av utredning och behandling ökar, samtidigt läggs stora resurser på omotiverad drogscreening. Provtagning avseende droger är inte förbjudet, men den ska inte ske på rutin, skriver Simon Larsson och medförfattare. (3 kommentarer)