Sverige bör byta strategi för att bromsa spridning av coronaviruset
Folkhälsomyndigheten bör sätta in åtgärder för att på alla tillgängliga sätt bromsa spridningen av sars-cov-2. Fler förseningar och chansningar kan få ödesdigra effekter på folkhälsan. Att minska smittspridningen är inte enbart Folkhälsomyndighetens ansvar, men myndigheten har en viktig roll i att kommunicera hur befolkningen bör handla för att begränsa effekterna av viruset. Det uppdraget bör man ta på större allvar, skriver Joacim Rocklöv och medförfattare. (66 kommentarer)
Rättsosäker väntan på svar från Ivo
Vad är en rimlig väntetid på besked från Ivo? En anmälan till myndigheten ska bland annat hjälpa vården att inte upprepa eventuella misstag som begåtts. Finns det överhuvud taget någon myndighet som tar ansvar för det som händer i vården? Det undrar Alicja Chowra-Skoglund som väntat i månader på svar från Ivo. (1 kommentar)
Livsfarliga råd till vården och samhället om risker med coronaviruset
Låt andra än Folkhälsomyndighetens epidemiologer bedöma riskerna med smittspridning av det nya coronaviruset. Jag ifrågasätter påståendet att människor som är direkt hemkomna från högriskområden inte utgör en smittrisk för andra och därför kan leva som vanligt, skriver Anders Jansson. (54 kommentarer)
Vägen till en humanistisk och hållbar sjukvårdsreform
En väg till en mer humanistisk och hållbar sjukvård är en större involvering av patienterna. Digitala verktyg med daglig egenmonitorering hos multisjuka med hjärtsvikt (med stöd av vården) uppvisar goda resultat i studier, skriver Åke Åkesson och Christer Rosenberg. (1 kommentar)
Vårdförlopp undergräver gott omdöme och personligt ansvar
I debatten om standardiserade vårdförlopp saknar jag en diskussion om deras negativa inverkan på läkarens tankeverksamhet och personliga ansvar, skriver Eric Bertholds. (11 kommentarer)
Vart är vården på väg?
Den snabbt ökande privatiseringen av vården, med urholkning av principer för solidaritet och prioritering av patienter med störst medicinska behov, är unik för Sverige. Ingen annanstans i världen finns ett sådant okontrollerat system, skriver åtta seniora professorer vid Uppsala universitet respektive Karolinska institutet. (28 kommentarer)
Ge vårdens medarbetare bästa möjliga kunskap inför patientmötet
Vårt syfte med kunskapsstyrningen och de nya personcentrerade sammanhållna vårdförloppen som för tillfället är ute på remiss är att ge patienter adekvat, kunskapsbaserad och jämlik vård, skriver Maziar Mohaddes, ordförande i Nationella programområdet rörelseorganens sjukdomar. (1 kommentar)
Forskarna bakom Swepis: Resultaten bör tolkas försiktigt
Resultaten av Swepis (Swedish post-term induction study) bör tolkas försiktigt med tanke på att studien avbröts i förtid. Vi instämmer i att rutiner bör ändras först efter genomgång av det vetenskapliga kunskapsunderlaget. Det skriver forskarna bakom studien i denna replik på en medicinsk kommentar i LT. (3 kommentarer)
Evidensbaserad konsultation som får plats i fickan
För att underlätta och ge struktur åt såväl konsultationsträning som patientmöten under läkarutbildningen har vi tagit fram en lathund i fickformat baserad på en evidensbaserad konsultationsprocess, skriver Dadaf Bozaghian och medförfattare. (1 kommentar)
Framtidssamtal – ett sätt att lyfta patientens preferenser
Johan Herlin Ejerhed efterlyser ett nationellt definierat framtidssamtal, som behövs när en sjukdom kan få stor påverkan på patientens framtid. Framtidssamtal kan användas av patienten, och innebär en potentiell revansch för patientlagen, skriver han. (4 kommentarer)
Vården använder kunskapsluckor som ursäkt för passivitet vid ME/CFS
Vårdgivare använder kunskapsluckorna om ME/CFS som ursäkt för passivitet. Patienterna behöver hjälp med diagnos, symtomlindring och stödåtgärder, och en ny SBU-rapport drar slutsatsen att detta bäst sker vid specialistmottagningar, skriver Sten Helmfrid och Sture Eriksson. (27 kommentarer)