Denna webbplats vänder sig till läkare
Sverige bör byta strategi för att bromsa spridning av coronaviruset

Sverige bör byta strategi för att bromsa spridning av coronaviruset

Folkhälsomyndigheten bör sätta in åtgärder för att på alla tillgängliga sätt bromsa spridningen av sars-cov-2. Fler förseningar och chansningar kan få ödesdigra effekter på folkhälsan. Att minska smittspridningen är inte enbart Folkhälsomyndighetens ansvar, men myndigheten har en viktig roll i att kommunicera hur befolkningen bör handla för att begränsa effekterna av viruset. Det uppdraget bör man ta på större allvar, skriver Joacim Rocklöv och medförfattare. (66 kommentarer)

Bra arbetsmiljö tar bort behov av anmälningar

Antalet 6:6a-anmälningar från sjukvården till Arbetsmiljöverket har ökat de tre senaste åren, konstateras det i en artikel på sidan 379. Anmälningarna är sådana som görs »när skyddsombudet inte är nöjd med arbetsgivarens svar eller åtgärder, och därför begär att Arbetsmiljöverket ska ingripa«. I artikeln konstateras att Arbetsmiljöverket förra året fick in 51 sådana anmälningar från sjukvården, […]

Rättsosäker väntan på svar från Ivo

Rättsosäker väntan på svar från Ivo

Vad är en rimlig väntetid på besked från Ivo? En anmälan till myndigheten ska bland annat hjälpa vården att inte upprepa eventuella misstag som begåtts. Finns det överhuvud taget någon myndighet som tar ansvar för det som händer i vården? Det undrar Alicja Chowra-Skoglund som väntat i månader på svar från Ivo. (1 kommentar)

Tid för papper eller för patienter?

Tid för papper eller för patienter?

Är nuvarande rutiner för skrivande av sjukintyg optimala för god vård? Det frågar sig Mats E Nilsson, som menar att allt som görs i vården måste prioriteras på ett bättre sätt för att kunna minska vårdköerna. (9 kommentarer)

Livsfarliga råd till vården och samhället om risker med coronaviruset

Livsfarliga råd till vården och samhället om risker med coronaviruset

Låt andra än Folkhälsomyndighetens epidemiologer bedöma riskerna med smittspridning av det nya coronaviruset. Jag ifrågasätter påståendet att människor som är direkt hemkomna från högriskområden inte utgör en smittrisk för andra och därför kan leva som vanligt, skriver Anders Jansson. (54 kommentarer)

Vägen till en humanistisk och hållbar sjukvårdsreform

Vägen till en humanistisk och hållbar sjukvårdsreform

En väg till en mer humanistisk och hållbar sjukvård är en större involvering av patienterna. Digitala verktyg med daglig egenmonitorering hos multisjuka med hjärtsvikt (med stöd av vården) uppvisar goda resultat i studier, skriver Åke Åkesson och Christer Rosenberg.  (1 kommentar)

Vårdförlopp undergräver gott omdöme och personligt ansvar

Vårdförlopp undergräver gott omdöme och personligt ansvar

I debatten om standardiserade vårdförlopp saknar jag en diskussion om deras negativa inverkan på läkarens tankeverksamhet och personliga ansvar, skriver Eric Bertholds. (11 kommentarer)

Antibiotika – livsfarliga bristsituationer kräver åtgärder

Antibiotika – livsfarliga bristsituationer kräver åtgärder

Under 2019 var 59 antibiotika restnoterade, varav åtta orala suspensioner. Vid tidpunkten för denna artikel var 17 antibiotika restnoterade. Antibiotika räddar liv – låt oss gemensamt arbeta för att trygga tillgången till dem, skriver Josef Järhult och Johan Ohlson.

Vart är vården på väg?

Vart är vården på väg?

Den snabbt ökande privatiseringen av vården, med urholkning av principer för solidaritet och prioritering av patienter med störst medicinska behov, är unik för Sverige. Ingen annanstans i världen finns ett sådant okontrollerat system, skriver åtta seniora professorer vid Uppsala universitet respektive Karolinska institutet. (28 kommentarer)

Ge vårdens medarbetare bästa möjliga kunskap inför patientmötet

Ge vårdens medarbetare bästa möjliga kunskap inför patientmötet

Vårt syfte med kunskapsstyrningen och de nya personcentrerade sammanhållna vårdförloppen som för tillfället är ute på remiss är att ge patienter adekvat, kunskapsbaserad och jämlik vård, skriver Maziar Mohaddes, ordförande i Nationella programområdet rörelseorganens sjukdomar. (1 kommentar)

Forskarna bakom Swepis: Resultaten bör tolkas försiktigt

Resultaten av Swepis (Swedish post-term induction study) bör tolkas försiktigt med tanke på att studien avbröts i förtid. Vi instämmer i att rutiner bör ändras först efter genomgång av det vetenskapliga kunskapsunderlaget. Det skriver forskarna bakom studien i denna replik på en medicinsk kommentar i LT. (3 kommentarer)

Välkommen att lyssna när vård avhandlas i podd

Läkartidningen återkommer framöver med nya avsnitt av podden. Den som använder en mobiltelefon kan hitta alla avsnitt och prenumerera på podden i vanliga poddappar som Acast eller Apples Podcaster-app

Vi vill stärka studierektorernas roll

Det finns många grunder på vilken en högkvalitativ hälso- och sjukvård vilar på – och läkares utbildning är en av dess viktiga byggstenar.

50-årsuppföljning har gett oss viktig kunskap om epilepsi

50-årsuppföljning har gett oss viktig kunskap om epilepsi

Under de 50 år vi följt en grupp med epilepsi har vi lärt oss vikten av att informera barn om hur de kan göra för att minska risken för anfall, vilket gör att barnet och familjen kan övertygas om att epilepsin inte kommer att vara något större hinder i livet, skriver Lars-Olov Brorson.

Ge patienter med astma ökad rätt till behandling och uppföljning

Ge patienter med astma ökad rätt till behandling och uppföljning

Genom att höja kunskapsnivån om astma och dess olika fenotyper på alla vårdnivåer kan vi också öka möjligheterna för att patienter med svår astma identifieras och behandlas av specialister, skriver Caroline Stridsman och medförfattare.

Utveckling som ger bättre vård bör välkomnas

Per-Anders Abrahamsson berättar att förhoppningen är att uppnå det som han inte lyckats med inom den offentliga vården, nämligen minimal väntetid för cancerpatienter.

Evidensbaserad konsultation som får plats i fickan

Evidensbaserad konsultation som får plats i fickan

För att underlätta och ge struktur åt såväl konsultationsträning som patientmöten under läkarutbildningen har vi tagit fram en lathund i fickformat baserad på en evidensbaserad konsultationsprocess, skriver Dadaf Bozaghian och medförfattare. (1 kommentar)

Framtidssamtal – ett sätt att lyfta patientens preferenser

Framtidssamtal – ett sätt att lyfta patientens preferenser

Johan Herlin Ejerhed efterlyser ett nationellt definierat framtidssamtal, som behövs när en sjukdom kan få stor påverkan på patientens framtid. Framtidssamtal kan användas av patienten, och innebär en potentiell revansch för patientlagen, skriver han. (4 kommentarer)

Välfärdskommissionens viktiga och svåra uppdrag

Välfärdssystemen är inte statiska – de måste moderniseras och utvecklas för att räcka till och hålla hög kvalitet. (3 kommentarer)

Vården använder kunskapsluckor som ursäkt för passivitet vid ME/CFS

Vården använder kunskapsluckor som ursäkt för passivitet vid ME/CFS

Vårdgivare använder kunskapsluckorna om ME/CFS som ursäkt för passivitet. Patienterna behöver hjälp med diagnos, symtomlindring och stödåtgärder, och en ny SBU-rapport drar slutsatsen att detta bäst sker vid specialistmottagningar, skriver Sten Helmfrid och Sture Eriksson. (27 kommentarer)