Denna webbplats vänder sig till läkare
Låt BT vara en kvalitetsindikator för våra utlandsstudenter

Se BT som ett kvalitetsmått för läkare som studerat utomlands

Har man tagit sig igenom en svensk BT så har man kunskapstestats och utvärderats för svensk hälso- och sjukvård, skriver 14 BT-chefer och varnar för att dras med i ett drev mot läkare som studerat utomlands. (3 kommentarer)

Könsnormer begränsar tillgången till vård

Könsnormer begränsar tillgång till vård för intersexpersoner

Flera studier visar att personer med intersexvariationer upplever stora brister inom vården. Vi vill se ett kunskapslyft hos vårdgivare, skriver representanter för organisationer som samlar personer med intersexvariationer i dag, på »Intersex awareness day«.

Akutsjukvård en specialitet som fortsätter framåt

Specialiteten akutsjukvård fortsätter att växa och Sverige har nu över 500 färdiga specialister. Men specialiteten har haft, och har fortfarande, svårigheter när det gäller att hitta sin plats inom sjukvården.

Två alternativ för ST

ST-brev från Försäkringskassan och företagshälsovården

Överväg Försäkringskassan eller företagshälsovården för din ST, skriver Behnam Saghebpori. Förhoppningsvis kan de ge dig många och skarpa verktyg för ditt framtida arbete samt förbättra hur du samarbetar med kollegor kring en patient. (3 kommentarer)

Vem styr egentligen – och behövs det körkort?

Vem styr egentligen – och behövs det körkort?

»Utbildningen ger oss en enorm påverkansmöjlighet till ett sunt och bra ledarskap i vården, och vi får möjlighet att stötta våra medlemmar och kollegor som tar på sig den viktiga rollen att leda.« (4 kommentarer)

Bioidentiskt progesteron förskrivs på ovetenskapliga grunder

Ovetenskaplig förskrivning av bioidentiskt progesteron riskfylld

Hormonanvändning på obeprövat sätt kan medföra allvarliga konsekvenser, skriver representanter för Arbets- och referensgruppen för endokrinologi vid Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) och reagerar på den ovetenskapliga förskrivningen av bioidentiskt progesteron. (3 kommentarer)

KD: Öka kapiteringsersättningen och differentiera patientavgifterna

Öka kapiteringsersättningen och differentiera patientavgifterna

Genom att satsa på ökad tillgänglighet, differentierade patientavgifter, kapiteringsersättning och integrering av närakuternas resurser kan vi säkerställa en hållbar framtid för vår sjukvård, skriver Désirée Pethrus (KD), oppositionsregionråd, och Carl-Johan Schiller (KD), andre vice ordförande i primärvårdsnämnden i Region Stockholm.

I detta nummer fokuserar vi på diabetes i Sverige

– Rent praktiskt gör det jättestor skillnad att kunna skjuta upp insulinbehandling för barn och tonåringar, och det förbättrar den medicinska prognosen avse- värt, säger Frida Sundberg, överläkare vid barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Patienter med covid-19 fas 2 undanhölls antibiotika i primärvården

Patienter med covid-19 fas 2 blev utan antibiotika i primärvården

Fas 2-patienters öde avgjordes generellt sett främst i primärvården, där antibiotikabehandling kunde ha lindrat förloppet hos många och minimerat mortalitet och behov av Iva-vård, skriver Lars G Burman och Claes Schalén. (14 kommentarer)

Inget vågat, inget vunnet

Inget vågat, inget vunnet

»… om svensk sjukvård ska utvecklas och uppnå de nationella mål som regeringen har satt så måste regionerna våga satsa mer ...« (3 kommentarer)

Systematik ger stöd när gränser ska dras

Systematisk diagnostik ett stöd när gränser ska dras

Vem ska erbjudas insatser inom Bup och vem ska bli utan? Vi vill hävda att evidensbaserad diagnostik har en roll att spela i den gränsdragningen, skriver Tord Ivarsson och Matti Cervin i en replik.

Evidensbaserad diagnostisering inom Bup är ett misstag

Evidensbaserad diagnostik inom BUP är ett steg i fel riktning

Evidensbaserad screening baserad på en diagnostisk sannolikhetskvot riskerar att skapa en behandlingshistoria för unga som börjar med en diagnos och ett läkemedel för att sedan utvecklas till fler diagnoser och fler läkemedel, skriver Göran Högberg. (3 kommentarer)

Smärtvården bör använda överenskommen terminologi

Smärtvården bör använda överenskommen terminologi

Begrepp som nociceptiv, neuropatisk och nociplastisk smärta räcker gott och väl. Utgår man dessutom från brett biologiskt och psykosocialt perspektiv som betonar patienten som en aktör behövs inte begreppet »funktionell«, skriver Emmanuel Bäckryd och Björn Gerdle i sin slutreplik. (3 kommentarer)

Rekryteringen av utlandsutbildade förstärker vården

Helena Ossmark tror att regionerna framöver kommer att satsa mer på utlandsrekryteringar. Orsaken är bristen på specialistläkare och höga hyrläkarkostnader i kombination med en försämrad ekonomi.

Meningsfullt att skilja på »funktionell« och »strukturell« smärta

Meningsfullt skilja på »funktionell« och »strukturell« smärta

Det är meningsfullt att skilja på smärta som härstammar från en intakt struktur med rubbad signalöverföring och smärta från en vävnadsskada som har en sammanhängande patologisk förklaringsmodell, skriver Daniel Maroti med kollegor i en replik.

Undvik begreppet »funktionell« i smärtvården

Undvik att använda begreppet »funktionell« vid smärttillstånd

En konceptuell dimma omger begreppet »funktionell« och dess underliggande antaganden, och vi föreslår därför att det inte används för vanliga smärttillstånd som exempelvis fibromyalgi, skriver Emmanuel Bäckryd och Björn Gerdle.

Olämplig marknadsföring undanbedes

Olämplig marknadsföring undanbedes

»Marknadsföring av läkarverksamhet ska vara saklig och korrekt samt värdig till form och innehåll.« (1 kommentar)

Så får vi ett nytt sjukvårdspolitiskt ramverk – i 4 steg

4 steg mot ett nytt sjukvårdspolitiskt ramverk

Färre regioner och en ny styrande statlig myndighet. Bland annat detta ingår i en färdplan mot ett tydligare ramverk för sjukvårdspolitiken, skriver Per Stål. (8 kommentarer)

Två sjukhus: här ska chefer även jobba »på golvet«

Universitetssjukhuset Örebro och Sahlgrenska universitetssjukhuset är två sjukhus som numera kräver att vårdutbildade administratörer och chefer även ska arbeta kliniskt. För Örebro läns läkarförening har det blivit allt viktigare att värna kärnverksamheten från besparing, och där är åtgärder mot tillväxten av administrativa tjänster en del. – Vi presenterade förslaget som en grundregel vid nyanställningar och […]

Vilken nytta har betablockad vid kronisk och akut covid-19?

Vilken nytta kan betablockad ha vid kronisk och akut covid-19?

Jag hoppas att kardiologer och intensivvårdsläkare i samarbete med immunologer ska ta initiativ till kliniska prövningar av till exempel propranolol eller alprenolol vid både akut och kronisk behandling av covid-19, skriver Gunnar Nyberg. (4 kommentarer)