När festivalen är slut fortsätter arbetet
»Om vi vågar tala om normer och värderingar i vården blir vi också tryggare i mötet med patienten.«
Apropå! Lång väntan på akut behandling

Cirka 18 timmars väntan på behandling av sepsis och sannolikt nekrotiserande fasciit är onekligen lång tid, konstaterar Ingegerd Odar-Cederlöf. Hennes slutsats: Den begränsade akutmottagningen på NKS kan behållas, men då måste det skapas en eller två vanliga akutmottagningar med stor kapacitet. (3 kommentarer)
Många med kronisk systolisk hjärtsvikt behandlas inte optimalt

Två år efter godkännandet är det bara cirka 20 procent av aktuella patienter med kronisk systolisk hjärtsvikt som fått sakubitril–valsartan, den bevisat bästa behandlingen. Variationen är också stor mellan olika landsting. Ett bättre ordnat införande av denna livsförlängande behandling behövs, anser artikelförfattarna. (6 kommentarer)
ADHD – modediagnosen som inte försvann

Särregler och specialarrangemang runt ADHD och dess medicinering ger bilden av att det handlar om ett undantag från normal psykiatrisk verksamhet. Om inte regelverket reformeras riskerar diagnosen att fortsätta att befinna sig i periferin, och en stor andel av psykiatrins patienter får vänta oförsvarligt länge på diagnos och behandling. Det menar Olle Hollertz. (7 kommentarer)
»Vi befarar att läkekonsten är allvarligt hotad«

Våra landstingspolitiker bär ett tungt ansvar för mycket som gått snett inom vården, anser Kenneth Pehrsson och Mårten Rosenqvist. En rad okloka landstingsbeslut i syfte att detaljstyra vården har fattats, stundtals på mycket tvivelaktiga grunder. (18 kommentarer)
Vill se jämlik vård: Ansikte, mun och käkarna tillhör kroppen

Den som lider av långvarig smärta i ansikte, mun eller käkar kan i dag tvingas betala ur egen ficka för sin vård, eller avstå. Det är dags att göra vården mer jämlik och rättvis, skriver Per Alstergren, specialist i bettfysiologi. (9 kommentarer)
Låt utländska specialistläkare göra specialistkunskapsprov!

Utländska specialistläkare borde få göra ett kunskapsprov för specialistkompetens. Det är bättre att se till att läkaren är bra på och behärskar sitt kompetensområde än att testa en omfattande kunskap om ämnen man inte kommer att använda i sitt jobb. Det skriver Sara Helena Progiante, som flyttat till Sverige från Brasilien, där hon arbetade som gynekolog och obstetriker. (19 kommentarer)
Åldersbestämning med röntgen eller MR – grundläggande tankefel

Slutningen av de långa rörbenens tillväxtzoner följer samma mönster som de yttre könskaraktärer som tas upp i tillväxtkurvorna som dagligen används på svenska barnmottagningar, menar Sten Dreborg. Hans slutsats är att skelettåldersbestämning kan användas för att bedöma den biologiska åldern, men inte den kronologiska åldern. (5 kommentarer)
Apropå! Är du som förskrivare illojal mot din patients plånbok?

Vid förskrivning av receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånen är Tom Davidssons råd att ange på receptet att preparatet får bytas ut mot det billigaste synonympreparatet och att informera patienten om att det finns en webbplats med prisjämförelser för receptbelagda läkemedel. (12 kommentarer)
KUL fyller i kunskapsluckor

Genom att basera urvalet till KUL på kunskapsprovet får vi ett enhetligt system för läkare med utbildning utanför EU/EES. Systemet innebär en gemensam start, men med olika vägar till legitimation baserat på individernas förutsättningar, skriver Gunnar Nilsson och medförfattare. (1 kommentar)

Viktigt välja väg för hantering av patientdata
Ett långsiktigt arbete behövs för att skapa en nationell infrastruktur och lagring av patientdata oberoende av vilka system som nyttjas i landsting och regioner, hos privata vårdgivare, digitala tjänster och applikationer, skriver Viktor Madsen. (3 kommentarer)