Patient med diabetes avled efter njursvikt – läkemedel borde ha satts ut
En patient som stod på metformin samt kandesartan avled på sjukhus kort efter att hon hade sökt vård för illamående på en primärvårdsmottagning i Mellansverige. Nu har mottagningen gjort en anmälan enligt lex Maria, då läkemedlen borde ha satts ut när hon drabbades av kräkningar. (1 kommentar)
Rapport från DLF: 88 år till full bemanning inom primärvården
Med dagens takt kommer det ta 88 år innan landets primärvård är fullbemannad för att klara Socialstyrelsens mål för fast läkarkontakt. Det menar Svenska distriktläkarföreningen i en ny rapport över läget. »Tempot är alldeles för lågt«, säger föreningens ordförande Ylva Sandström. (1 kommentar)
Enkät: Remisser i pappersform är fortfarande vanliga
I dagens digitala samhälle skickar fortfarande en knapp tredjedel av regionerna pappersremisser inom slutenvården. Det visar en undersökning som tidningen Sjukhusläkaren har gjort. »Helt orimligt«, anser föreningen Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson, som menar att det rimmar illa med målet att vara världsbäst på e-hälsa 2025. (1 kommentar)
Svensk studie förklarar skillnad i män och kvinnors immunförsvar
Svenska forskare kan genom en studie av transpersoner visa könshormonernas roll i att reglera kroppens immunförsvar. Den nya kunskapen förklarar varför det skiljer sig åt hos män och kvinnor. Forskarna hoppas att upptäckten kan användas för att utveckla nya immunologiska läkemedel. (1 kommentar)
Lipidsänkande läkemedel minskar överdödligheten vid psykisk sjukdom
En stor del av överdödligheten bland personer med allvarlig psykisk sjukdom beror på aterosklerotisk hjärt–kärlsjukdom, som kan förebyggas med blodfettssänkande läkemedel. Ändå finns inga nationella kliniska riktlinjer, konstaterar en rad läkare som även beskriver ett projekt med lokala riktlinjer som uppskattas både av professionen och patienter. (3 kommentarer)
Trött kvinna räddad av slumpen – hade Addisons sjukdom
Lars G Burman berättar om när han som olegitimerad, på sitt första vikariat som provinsialläkare i Boliden sommaren 1965, var med om en kritisk situation en fredagseftermiddag, och hur han av en slump insåg vad patienten led av. (3 kommentarer)
1 av 5 allmänläkare i ny studie använder AI-chattbottar i jobbet
En av fem brittiska allmänläkare i en ny studie använder sig av AI-verktyg, som Chat GPT, i det kliniska arbetet. Men forskningen väcker också frågor kring etik och säkerhet. (1 kommentar)
Förläng fastan i stället för att sätta ut GLP-1-analoger
Utsättning av GLP-1-receptoragonister inför operation för att minska risken för aspiration som Svensk förening för anestesi och intensivvård rekommenderar är inte en rimlig åtgärd, då effekten av de olika läkemedlen kvarstår en längre period. I stället bör opererande kliniker ange en förlängd fasteperiod för patienterna, skriver Gunnar O Klein. (2 kommentarer)
Regeringen satsar mer på psykisk hälsa: »En Bup-miljard«
Regeringen vill se stärkta satsningar inom psykisk ohälsa och suicidprevention. I höstbudgeten föreslås därför ytterligare drygt 1,3 miljarder kronor i tillskott till bland annat barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården under nästa år. (1 kommentar)
Målet för paret från Uzbekistan: svensk läkarlegitimation i Kalix
Läkarparet Shokhida Dadamukhamedova och Umid Dadamukhamedov från Uzbekistan har hittat hem i Norrbotten. Drömmen är att få göra nytta inom sjukvården i deras älskade Kalix, men vägen dit är lång. Första steget är kunskapsprovet för utländska läkare i slutet av september. (1 kommentar)
Prioriteringar i intensivvården ur etiskt perspektiv
Prioriteringar till intensivvården ska ske enligt den etiska plattformen. Sådana prioriteringar är särskilt svåra, då de sker mellan vitt skilda patientkategorier, är akuta och behäftade med stor osäkerhet om prognos. Svåra prioriteringsbeslut i kombination med oklarheter i plattformen och riktlinjer kan leda till moralisk stress hos intensivvårdspersonalen. (2 kommentarer)
