Efter en rekordvarm majmånad och en mer varierad juni kan det finnas anledning att fråga sig om sommaren börjar ta slut. Ur semestersynpunkt får vi hoppas att det inte är så. Hur den almanacksmässiga sommaren kommer att se ut för sjukvården är oklart, men vi får hoppas att det kommer att fungera hyfsat.
En mig närstående fick för några veckor sedan svåra buksmärtor långt ute i skärgården. Femton minuter efter ett telefonsamtal till 112 fanns en helikopter på plats, och lika många minuter senare befann sig patienten i smärtlindrat tillstånd på det stora sjukhusets akutmottagning. Jag har under våren möts av många liknande berättelser om nöjda patienter (alltid utan att jag på något sätt varit inblandad) och att vi har en fantastisk sjukvård med ett gott patientomhändertagande.
Naturligtvis är dock inte allt väl i svensk sjukvård (och speciellt inte under sommarmånaderna). Många läkare berättar om att de har det kämpigt på jobbet. Trånga sektorer finns, och väntetiderna för att över huvud taget få träffa en läkare är ofta för långa liksom tiden till att få rätt specialiserat omhändertagande.
Efter sommaren får vi anledning att summera hur det har gått med vården under semesterperioden, och då vi vet också hur fotbolls-VM slutade.
Till dess önskar jag alla kollegor och läsare en riktigt skön sommar!
