Hösten 2015 kom en stor grupp pojkar från Afghanistan med dokumenterad eller uppgiven ålder 15–16 år. De har nu befunnit sig i Sverige i drygt 2,5 år. För asylprocessen är en korrekt ålder viktig. Önskemålet från myndigheterna är att genomföra en objektiv åldersbestämning. Nyligen presenterade Socialstyrelsen en magnetkameraundersökning av knä (MR-knä) i syfte att skapa referensvärden för åldersbestämning [1; Johan Sanmartin Berglund, Karlskrona, pers medd; 2018].

Längdtillväxten hos en individ eller grupp påverkas av omgivningen. Att nå sin biologiska potential beträffande längd kräver optimala nutritionella, sociala, psykologiska eller medicinska förhållanden, ensamma eller i kombinationer [2]. Genetik är mycket sällan orsaken till skillnader på gruppnivå [3, 4].

Det krävs mätningar över tid för att kunna relatera längdtillväxten till biologiska förhållanden hos individen: för flickor tidpunkten för första menstruation; för pojkar indikerar tidpunkten då de växer som snabbast pubertetsstarten [5]. Slår man ihop grupper av unga med goda ekologiska förutsättningar med grupper med dåliga förhållanden blir spridningen i tillväxt och mognad mycket stor [6]. De med sen pubertet, både pojkar och flickor, växer under längre tid. Pojkar ibland upp till 25 års ålder [7].

Vid uppnådd slutlängd har tillväxtzonerna slutit sig. Är man då 15 år blir man kortare än om man får växa till 18,5. Medelåldern för slutlängd i Sverige är cirka 16,5 år för flickor och 18,5 för pojkar, och medellängden är då cirka 167 respektive 180 cm [8]. Pojkarna som kom från Afghanistan 2015 och var 15–16 år hade i många fall uppnått sin slutlängd. Detta kan vi konstatera av kroppslängden vid ankomsten och mätningar som gjorts i skolan.

  • En pojke med uppgiven ålder nyss fyllda 15 mättes av Migrationsverket med skor till 176 cm (cirka 173 cm utan skor). De kommande 2,5 åren visade samtliga fyra mättillfällen 173 cm utan skor. Tillväxtzonerna hade alltså slutit sig före eller i anslutning till ankomsten till Sverige. Röntgen av knäet två år senare är meningslös i syfte att avgöra om pojken är över eller under 18 år.

Den aktuella studien uppvisar brist på grundläggande auxologiska data och kunskaper om hur man skapar referensvärden för tillväxt på nationell nivå. 938 ungdomar tvärsnittsundersöktes med magnetkamera av tillväxtzoner i knäet (465 pojkar och 473 flickor i åldrarna 14–21). Hälften hade utlandsfödda föräldrar, trots att det varit bättre om hälften själva varit födda i länder med lägre medellängd än Sverige. Genom att inkludera ungdomar från Afghanistan med känd ålder i referensmaterialet hade man ökat spridningen för tillväxtdata, vilket gett mer rimlighet vid tillämpning av referensvärden.

Om man dessutom tagit del av den nationella undersökning som gjorts på longitudinella data från födelsen till 19 år för individer födda 1981 hade man kunnat undvika misstag. Över 3 000 individer följdes i den studien med längd- och viktuppgift (alla extremer var med; i princip inget bortfall) [8, 9]. Om Migrationsverket mätt alla nyanlända utan skor och följt tillväxten under asylprövningstiden hade man kunnat göra hyggliga skattningar av sannolik ålder.

Genom longitudinella tillväxtförlopp ökar möjligheten att närma sig frågan om sannolik ålder. Bedömare med stor vana att se individer åldersrelaterat (lärare, idrottsledare och personer i hem för asylsökande) är den bästa källan till rimliga bedömningar.

För att skapa referensvärden för tillväxt krävs longitudinella data, ett stort representativt urval, uppgifter kring pubertet hos flickor och pojkar samt att alla extremer är representerade [10]. Referensmaterialet måste kunna användas på individer och grupper med avvikande tillväxtmönster.

Att beakta är:

  • Ålder vid uppnådd slutlängd varierar både för pojkar och flickor på individnivå.
  • Ålder för pubertetsstart varierar både för pojkar och flickor på individnivå.
  • På gruppnivå varierar ålder vid uppnådd slutlängd då man jämför populationer från olika förhållanden.

Utifrån ovanstående är det rimligt att hittills gjorda åldersbestämningar som avgjorts genom magnetröntgen av knä omprövas.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Bo Werner disputerade 2007 på en avhandling om barns och ungdomars kroppsliga tillväxt, vilken utgör det nationella referensmaterialet för kroppslig tillväxt (längd och vikt) i Sverige.