Det var i tisdags som Läkartidningen kunde berätta att läkarnas huvudskyddsombud i Region Uppsala, Anna Rask-Andersen, i en anmälan till Arbetsmiljöverket krävde att regionen ska ta bort namnuppgifter på vårdpersonalen ur patienternas journaler på nätet.
I anmälan beskrivs hur patienter via sin journal på nätet får tillgång till ett personregister med fullständiga namn över all personal som på något sätt varit inblandad i patientens vård.
Med det fullständiga namnet är det enligt Anna Rask-Andersen lätt att få fram uppgifter som exempelvis bostadsadress, och att detta kan innebära risker för hot och våld för både anställda i sjukvården och deras familjer.
Om namnloggarna måste finnas kvar vill Anna Rask-Andersen att Arbetsmiljöverket ska förelägga Region Uppsala att utarbeta rutiner för personskydd för personalen och deras familjer, samt rutiner så att arbetsgivaren bistår med hjälp med skyddad identitet, skyddat boende och vakter för hotad personal och deras familjer.
Nu kommenterar Region Uppsala huvudskyddsombudets anmälan till Arbetsmiljöverket.
– Jag har inga andra åsikter än huvudskyddsombudet i att vi ska värna om vår personal. De ska känna sig trygga när de går till sitt arbete. Men det är en komplex fråga, för det finns två intressedelar i det här. Patienterna å ena sidan, som vill ha en rättighet att gå in och titta på vem som behandlat och vem som varit inne i journalerna. Men det motsäger ju inte att våra anställda ska känna sig trygga på sitt arbete, säger Monique Holmgren, säkerhetschef inom Region Uppsala.
Hon menar att regionen har tagit tag i frågan om namnuppgifter i nätjournalerna, och att man tar den oro som finns på största allvar.
– Vi hade ett möte här för några månader sedan där jurister, representanter från vården, från HR och jag diskuterade den här frågan. Det vi kom fram till då var att en av juristerna skulle ta kontakt med SKL och även med övriga landsting och regioner för att se hur man hanterar den här frågan. Jag anser att det är en juridisk fråga, och jag tror att frågan är lite större än att bara gälla Region Uppsala.
Med tanke på att det uppenbarligen finns en oro över riskerna med hot och våld kopplad till information i nätjournalerna, kan man inte tänka sig att ni, åtminstone tillfälligt tills det här är utrett, tar bort namnuppgifterna?
– Jag är inte den som kan besvara den frågan. Jag anser att frågan är komplex, och jag vet inte om man bara kan ta ett sådant beslut från regionens sida. Det måste juristerna svara på och vi har bokat ett möte direkt efter sommaren då vi ska träffas igen och gå igenom det här.
Monique Holmgren pekar också på att förebyggande säkerhetsarbete redan bedrivs kopplat till det fysiska vårdmötet, bland annat med utbildningar, information, övervakningskameror och samarbete med Polismyndigheten. Men hon menar också att det finns rutiner för att hantera situationer utanför arbetsplatsen.
– Om det är så att en av våra anställda känner sig hotad utanför arbetet i sin hemmiljö så hjälper vi till med åtgärder och finns till hands där också, både från HR och från säkerhetssidan. Jag känner en stor trygghet i att vi har det stödpaket. Det är inte så att vi lämnar den anställde åt sitt öde bara för att den är i hemmiljö.
Hon efterlyser också bättre samverkan och samarbete myndigheter emellan, exempelvis med länsstyrelsen, kring frågor om brottsförebyggande arbete. Samtidigt menar hon att man inte får glömma bort vilken huvuduppgift som landstingen och regionerna har.
– Vårt huvudsyfte är att bedriva vård och att våra anställda ska känna sig trygga när de går till sin arbetsplats. Det är A och O, naturligtvis. Det finns andra myndigheter som ska ta hand om buset. Men vi tar den här frågan på största allvar.
Läs mer:
Huvudskyddsombudet kräver: Ta bort vårdpersonals namn från nätjournal
Antalet skottskadade patienter ökar
Livvakt: Öppenheten i vården en utmaning för säkerheten
Sjukhusläkarna: Beväpnade skyddsvakter kan behövas på akuten
