Imponerande kunskapskälla på svenska.
Kunskapsutvecklingen inte minst inom det ortopediska området är omfattande och snabb. För att ge dem som arbetar inom fältet en grund som är aktuell, relevant och baserad på vetenskap och erfarenhet krävs att det finns en motsvarande uppdaterad kunskapssammanställning.
En ny 588-sidig lärobok på svenska, »Ortopedi – patofysiologi, sjukdomar och trauma«, med redaktörerna Magnus Karlsson, Jón Karlsson och Harald Roos, uppfyller högt ställda krav på aktualitet och relevans och inte minst kunskap baserad på tillgänglig evidens och, där den är tunn, en solid klinisk erfarenhet. Redaktörernas eget engagemang och stora erfarenhet av just kunskapsbildning och förmedling av denna till läkarstudenter, AT- och ST-läkare och inte minst kännedom om deras curriculum har resulterat i en imponerande kunskapskälla, inte bara för blivande ortopeder utan även för uppdatering av kunskapsbasen hos många verksamma specialister.
Lärobokens upplägg gör den i de flesta avseenden mycket lämplig också för t ex specialistsjuksköterskor, fysio- och arbetsterapeuter, ortopedingenjörer, ortopedtekniker, kiropraktorer, naprapater och alla andra yrkeskategorier engagerade i eller runt den ortopediska patienten.
Trots att de tre redaktörernas egen samlade kunskap med största sannolikhet räckt för att fylla de nästan 600 späckade sidorna har man för att åstadkomma både bredd och djup och även nå konsensus engagerat 54 medförfattare representerande den största bredd och spetskompetens landet har. Trots det kompakta faktainnehållet i bokens 43 kapitel har detta gjorts lättillgängligt via ett koncist språk och en mycket professionell redaktionell layout av såväl diagram och tabeller som textindelning, både på enskilda sidor och i kapitlen. Pontus Anderssons unika illustrationer, självklart i flerfärgstryck, är i mitt tycke av högsta internationella klass och höjer ytterligare bokens pedagogiska värde och inte minst läsarens förståelsegrad.
Boken består av tre delar där den första, »Patofysiologi och allmän ortopedi«, inleds med en trevligt skriven historik över bl a svensk ortopedi där till min glädje professor Bo Nilssons i Nobelprisklass varande utveckling och applicering av den teknik som kom att ligga till grund för DEXA-benmineralbestämningar välförtjänt poängteras. Flera kapitel, de flesta utmärkta, ger läsaren de mest aktuella vetenskapliga rönen och även den för klinikern mest relevanta informationen rörande epidemiologi och de flesta basala mekanismer i kroppens olika stödjevävnader.
En väl beskriven genomgång av den så viktiga kliniska undersökningen följs av en distinkt och klar och för de flesta läsare troligen välbehövlig genomgång av möjligheterna med och indikationerna för alla de i kliniken tillgängliga bilddiagnostiska metoderna röntgen, DT, MRT, ultraljud m fl.
I ett annat kapitel får läsaren en genomgång av den närmast våldsamma utvecklingen av olika material, som gett möjligheter till en bättre försörjning med t ex ortoser.
Utvecklingen av det akuta omhändertagandet och ATLS-konceptet, perioperativ vård liksom ett specifikt kapitel om komplikationer är områden med nytillkommen relevans och där kunskapen, samlat, i stort saknats.
I andra kapitel klargörs den aktuella kunskapen om bl a smärta, reumatisk ledsjukdom, infektioner (speciellt aktuellt med tanke på multiresistensutvecklingen), tumörer, amputationer, frakturer, biomekanik och artros.
Bokens andra del berör ortopediska sjukdomar och trauma hos vuxna. I separata kapitel, t ex »Skuldra, axel och överarm«, redovisas inledningsvis anatomi frekvent kompletterad med Pontus Anderssons utsökta illustrationer och med ett övrigt kapitelinnehåll oftast didaktiskt uppdelat som »Akut trauma«, »Icke-traumatiska tillstånd och resttillstånd efter tidigare skada« och »Artros/artrit«. Ryggkapitlet med fem författare är helt naturligt det mest omfattande och klargör den aktuella kunskapsnivån inom ryggradsområdet liksom behandlingsprinciper.
Den tredje delen av boken, »Ortopediska sjukdomar och trauma hos barn« belyser på ett adekvat och uppdaterat sätt barnortopedins många skiljaktigheter jämfört med vuxenortopedin. Genomgående uppfattar jag i denna del som i övriga att man funnit en för de flesta tänkta avnämare en mycket rimlig detaljnivå i kunskapsinnehållet.
Genomgående läggs tonvikten på icke-operativa behandlingsmetoder. Skälen för detta är dels att många fler icke-operativa behandlingar har stöd av vetenskaplig evidens, dels att boken inte heller är avsedd att beskriva kirurgisk teknik.
Den nya men också beprövade kunskap som boken förmedlar och det sätt på vilket detta sker kommer utan tvekan att väcka ett stort och berättigat intresse och med stor sannolikhet också göra boken till ett fundament för kunskap och kunskapsförmedling av ämnet ortopedi inom överskådlig tid. De tre redaktörerna och deras medförfattare, men även övriga medarbetare inklusive ett satsande förlag, är bara att gratulera till ett storverk i läroboksklassen.
