– Man ser att skillnaderna ökar och man ser tydligt att vissa AT-orter klarar av att hålla fast vid ett fantastiskt arbete för AT-läkarna, så det är ingen omöjlighet, säger Jonas Ålebring, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf.
– Men så ser vi att några är konstant ointresserade, och den skillnaden är väldigt tråkig.
Skillnaderna i betyg mellan toppen och botten i årets AT-rankning har ökat gentemot i fjol. Och några AT-orter ligger kvar på lägre placeringar år efter år.
Jonas Ålebring tycker att AT som introduktion till yrket inte alltid tas på tillräckligt stort allvar, utan att arbetsgivarna är mer intresserade av att fylla luckor i schemat än att arbetskraften ska må bra och producera kvalitet.
– Det är ett generellt problem. Man tror att vägen framåt är att skala bort utbildning och handledning. Det är ett kortsiktigt tänkande som vi inte tror att vården vinner på i längden, och absolut inte patienterna.
AT:s kvalitet spelar också stor roll när hela 15 procent av AT-läkarna i Sylfs undersökning säger att de övervägt att byta yrke. De tankarna är vanligare bland AT-läkare på orter som hamnar lågt i rankningen. Den vanligaste orsaken är en dålig arbetsmiljö, följt av en hög arbetsbelastning.
– Det är ett väldigt slöseri både med samhällets resurser och individens resurser. Det spelar jättestor roll, det påverkar kompetensförsörjningen.
De tre AT-orter som hamnar högst i rankningen är Gällivare sjukhus och Avesta lasarett på en delad förstaplats. Tvåa är Västerviks sjukhus. Det är samma topptrio som i fjol.
– Att de håller sig i toppen tyder på att de har ett vinnande koncept. Och det konceptet verkar gå ut på att AT-läkarna har möjlighet till bra inflytande över sin arbetsmiljö, utbildning och handledning. Får man vara med och bestämma är man mycket nöjdare.
Men för att ligga kvar på en bra poängnivå i rankningen måste man upprätthålla sitt arbete. I vissa fall har AT-orter seglat upp på listan, för att sedan halka ned igen. Det gäller att inte börja tumma på handledning för att få schemat att gå ihop, menar Jonas Ålebring.
Han vill definitivt inte se »fejkförbättringar«, där man lyssnar av AT-läkarna och lovar förbättring utan att faktiskt leverera. Det skapar bara mer missnöje. Han tycker också att flera AT-orter som hamnar lågt i rankningen år efter år inte tar den på allvar utan hittar bortförklaringar.
Men ett par orter har gjort rejäla klättringar. Där har en lyhördhet gentemot AT-läkarna varit viktigt, menar Jonas Ålebring.
– Ett tips till dem som ligger långt ned i rankningen är att göra ett rejält arbete med att inkludera AT-läkarna i hur man ska utveckla verksamheten och sedan faktiskt leverera konkreta förbättringar. Och det viktigaste steget: lyssna på vad de säger också.
– Får man ihop den kedjan – och det här är inte »brain surgery« – ser vi ju att man tar ett rejält kliv. Det är ingen omöjlighet.
Läs även:
AT-rankningen
I AT-rankningen 2018 kom Gällivare sjukhus och Avesta lasarett på delad förstaplats med 5,80 poäng av 6,00 möjliga. Längst ned återfinns Sollefteå sjukhus på 3,18 poäng.
2 198 personer besvarade enkäten helt eller delvis. Svarsfrekvensen var 71 procent. 1 728 av de svarande gjorde sin AT eller hade nyligen avslutat AT vid enkättillfället. Endast dessa fick besvara enkäten i sin helhet, och rapporten redovisar bara deras svar.
Bara orter med minst fem svaranden redovisas i rankningslistan. Svaren från orter med färre än fem svaranden räknas dock in i resultaten för hela AT-läkargruppen.
