Saco visade nyligen att den psykiska ohälsan ökar kraftigt bland akademiker, inte minst inom den offentliga sektorn [1]. Bland läkare har arbetsmiljön i delar av primärvården lett till att sjukskrivningar och arbetsrelaterad psykisk ohälsa ökat de senaste åren [2]. En liknande utveckling ser vi bland läkarstudenter.

En nyligen presenterad metaanalys visar att nästan hälften av alla läkarstudenter upplever utbrändhet innan de når specialisttjänstgöring [3]. SLF student kan nu visa att situationen i Sverige är minst lika dyster [4]. Studenternas psykiska hälsotillstånd kartlades i en validerad webbaserad enkät med ett urval av frågor från Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten 2016) till samtliga läkarstudenter vid landets sju läkarutbildningar. Folkhälsoenkäten skickas ut kontinuerligt, och genom att ha den som underlag får man den svenska befolkningen som referensgrupp.

Svarsfrekvensen blev 41 procent, och nära hälften (48 procent) av de svarande uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande (17 procent i Nationella folkhälsoenkäten). En tydlig övervikt av psykisk ohälsa sågs bland kvinnor. Hela 8 procent av läkarstudenterna uppgav att de haft allvarliga tankar på att avsluta sitt liv de senaste 12 månaderna, jämfört med 3 procent i den övriga befolkningen. Även en högre andel suicidförsök och depressionsdiagnoser sågs hos läkarstudenter jämfört med den övriga befolkningen.

Psykisk ohälsa och stressrelaterad sådan är en samhällstrend, men det är svårt att hitta lika dystra siffror bland andra grupper som för läkarstudenter. En del av förklaringen kan vara att läkarutbildningen fått öka i innehåll utan att studietidens längd justerats nämnvärt. En stor andel läkarstudenter upplever att de lägger mer tid än ett heltidsjobb på sina studier.

Det förekommer även att studenter känner sig ovälkomna eller hamnar i känslomässigt påfrestande situationer under den kliniska praktiken. Det är ofta otydligt vem som har ansvar för att handleda eller introducera studenter till verksamheten i början av en klinisk praktik. Vidare finns otydliga förväntningar, bristfällig struktur, otillräcklig inläsningstid, snabba schemaförändringar och opedagogiska föreläsningar på listan över stressorer. Svårtolkade scheman är ännu en källa till stress vid samtliga lärosäten, och precis som i resten av hälso- och sjukvården finns det inom akademin och läkarprogrammen ett stort behov av satsningar på digital infrastruktur.

Den psykiska ohälsan bland Sveriges läkarstudenter får inte fortsätta att öka. Det ligger inte bara i studenternas intresse utan är en angelägenhet för såväl hälso- och sjukvården som våra framtida patienter. Vi uppmanar politiker, myndigheter, lärosäten och vårdverksamheter att tillsammans med Sveriges läkarstudenter verka för bättre förhållanden under studietiden.

Några steg i rätt riktning är

  • utvecklad studenthälsa,
  • digitala och individanpassade scheman,
  • bättre utbud och tillgång till högskolepedagogisk utbildning till lärare och handledare,
  • ferie mellan höst- och vårtermin, och
  • bättre bemötande och omhändertagande av studenter under de kliniska praktikerna.

Vi uppmanar även våra medlemmar att engagera sig i det lokala arbetsmiljöarbetet, våga prata om psykisk ohälsa och vid behov söka hjälp hos till exempel studenthälsovården. SLF student arbetar vidare med frågan tills vi får hållbara stressfria förhållanden vid samtliga lärosäten och tills individer som drabbats av psykisk ohälsa erbjuds adekvat stöd.

Axel Risinger var projektledare och är huvudförfattare till kartläggningen av psykisk ohälsa bland läkarstudenter och fick arvode för sitt arbete från SLF student.