Egenreferat. Blodgruppen Xga upptäcktes redan 1962 och var den första blodgrupp som kunde kopplas till en specifik kromosom. Med sitt särskilda arvsmönster och skeva könsfördelning spelade den en viktig roll i kartläggningen av könskromosomerna och meiosen. Trots detta vet forskarna i dag inte vad Xg-proteinet har för funktion och varför Xga saknas hos cirka 30 procent av män och 10 procent av kvinnor. Vid blodtransfusion är det viktigt att matcha blodgivarens och patientens blodgrupper för att minska risken för biverkningar. De senaste åren har DNA-teknik börjat användas för att förbättra denna matchning, vilket dock kräver att den genetiska orsaken till blodgruppsuttrycket är känd. Av alla 36 blodgruppssystem, där ABO och Rh är de viktigaste, är Xg-systemet faktiskt det enda vars genetiska bakgrund är okänd och som därför fortsatt att gäcka både forskare och läkare. Syftet med studien var således att identifiera den bakomliggande genetiska orsaken för det sista blodgruppssystemet, Xg.

Med bioinformatiska metoder analyserades 2 612 genförändringar i XG-genen, historiska Xga-frekvenser i olika populationer och olika databaser för genreglering och genuttryck. Det resulterade i att en specifik genförändring, som korrelerade starkt med både Xga-frekvensen och nivåer av genuttryck, kunde identifieras. Fyndet verifierades med laboratorieanalyser av blodprov från 158 individer där både sambandet med Xga-uttrycket och mekanismen för detta kunde fastställas.

Resultaten visade att en genvariant uppströms om XG-genen förhindrar transkriptionsfaktorn GATA1 att binda till DNA, och därmed kan Xg-proteinet inte uttryckas på de röda blodkropparna hos vissa människor. Om personer som helt saknar Xga blir transfunderade med röda blodkroppar från en Xga-positiv blodgivare finns alltså en risk för Xga-immunisering.

Våra fynd innebär att en över 50 år gammal gåta är löst och att man nu kan bestämma Xga-blodgruppen med genteknik. Nästa steg blir att införa detta på kliniken och att klarlägga Xg-proteinets okända funktion.