I flera artiklar i Läkartidningen har frågan ställts vart utredningen »Framtidens hälsa – en ny läkarutbildning« (SOU 2013:15) tagit vägen. Utredaren och rektorer undrar vad som hänt och varför förslaget inte skickats på remiss.
Som aktiva hälso- och sjukvårdspolitiker i landsting och regioner anser vi att det är viktigt att förnya och utveckla läkarutbildningen så att vi har en utbildning som dels är jämförbar med den som finns i andra EU-länder, dels kan möta morgondagens behov. Det är av allra största vikt att frågan kan lösas så snart som möjligt och att ett förslag kan förverkligas så att även Sverige får en läkarutbildning anpassad till Bolognaprocessen.
Centralt för oss som representerar landstingen och regionerna är hur förändringen av AT-systemet kommer att påverka vår hälso- och sjukvård och på vilket sätt effekterna av detta finns belysta i utredningen. I dag är AT-läkarna en mycket viktig del av hälso- och sjukvården. Vi har också varit stolta över den praktiska erfarenhet som våra läkarstudenter generellt har jämfört med läkarstudenter i många andra länder. I Sverige finns det en lång tradition av att utbildningen och lärandet har sin grund i mötet med patienter.
AT-läkarsystemet ger läkaren en bred kompetens att stå på som grund för fortsatt specialisering. Vi kan se att fokuseringen på allt fler smala specialiteter inte alltid är det som bäst möter patientens behov. Många patienter är i behov av en bred kompetens där det finns en god erfarenhet från olika områden. Som läkare måste man ha en förståelse för helheten och också ha en kunskap om sina »vårdgrannar« för att kunna fatta bra beslut för den enskilda patienten.
Effekterna av att minska på denna breda ingång i yrkeslivet för läkarkåren måste belysas innan vi kan genomföra en ny läkarutbildning.
En förändring av läkarutbildningen måste även ta hänsyn till att många läkare i Sverige har utbildat sig i and-ra länder. I dag har många av dem inte rätt att söka AT, vilket skapar en ojämlikhet. Här måste det finnas en likvärdig modell över landet.
Ett viktigt och bra fokus i utredningen handlar om hälsa. Men även här är en bred kunskap en viktig pusselbit för att kunna möta patientens behov på bästa sätt.
I dag matchar inte antalet AT-platser antalet utexaminerade läkarstudenter. Detta är självklart ett stort problem, och landstingen och regionerna har ett viktigt ansvar för att inrätta fler AT-tjänster. I samband med en förändring av AT-systemet måste landstingen göra stora förändringar. Detta måste belysas och analyseras för att landstingen och regionerna ska veta vilka förändringar som krävs.
Det måste även finnas ett väl genomarbetat förslag om hur vägen till specialistutbildning ska se ut. Här finns i dag många frågor, och vi riskerar att få ett nytt system, där landsting och regioner skapar sina egna modeller för att läkaren ska få de praktiska erfarenheter som krävs innan man väljer specialitet.
Vi anser att det finns många goda och angelägna intentioner i utredningen och att det är viktigt att förändra läkarutbildningen. Men vi kan inte göra det utan en god analys och genomarbetade konsekvensanalyser, exempelvis när det gäller kostnader.
Vi föreslår därför att utredningen kompletteras med en analys av vad förändringen av AT-systemet innebär för den enskilde läkaren, men även för hälso- och sjukvården.
Efter det ser vi med tillförsikt fram emot en bred remiss i frågan, så att Sverige kan skapa en läkarutbildning som på ett bra sätt möter morgondagens utmaningar.
