Avhandling. Subsyndromal depression (SSD) eller subklinisk depression är ett vanligt affektivt tillstånd och innebär lindrig depressivitet under gränsen för syndromal eller egentlig depressiv episod. Förekomsten av SSD i befolkningen är cirka 10 procent, eller 2–3 gånger högre än den av egentlig depression. Tillståndet är associerat med högre sjuklighet och dödlighet bland yngre vuxna, men hos personer över 80 års ålder är tillståndet bristfälligt studerat. Eftersom många aspekter (multisjukdom, funktionsnedsättningar med mera) av livet förändras vid övergången från yngre äldre (65–80 år) till äldre äldre (80+) finns det skäl att undersöka SSD i den äldsta åldersgruppen närmare. Många anser även att depressivitet har atypiska drag bland äldre och att det är svårt att särskilja från normalt åldrande. Syftet med avhandlingsprojektet var därför att beskriva SSD hos äldre äldre personer.
De fyra ingående delstudierna byggde på den longitudinella befolkningsstudien ELSA85 (Elderly in Linköping screening assessment, 85 år vid baslinjen) och SSD definierades med skattningsskalan GDS-15 (Geriatric depression scale). De första två studierna beskrev hur SSD hos äldre äldre personer ser ut på kort sikt – genom en kvalitativ intervjustudie samt en kvantitativ tvärsnittsstudie för att identifiera associerade faktorer. En slutsats var att SSD hos äldre äldre personer inte ryms helt i de vanliga diagnoskriterierna för depression och att sjukvårdspersonal därför behöver vidga perspektiven för att inte förbise subsyndromal depressivitet i kontakten med äldre patienter.
De sista två studierna var longitudinella och visade att direkta kostnader var signifikant högre för personer med SSD jämfört med icke-depression och att sjukligheten var högre under upp till 8 års uppföljning. Ett oväntat fynd var att dödligheten inte var signifikant högre vid SSD när man kontrollerade för kovariater, vilket indikerar att SSD bara är associerad med dödlighet i yngre åldrar medan sambandet avtar i dessa högsta åldrar. Sammanfattningsvis pekar avhandlingens fynd på betydelsen av SSD hos äldre personer, då tillståndet är förenat med lägre livskvalitet samt högre sjuklighet och samhällskostnader. Även om SSD inte motsvarar någon dramatisk symtombild, så har tillståndet relevans för att det är vanligt, och då andelen äldre personer ökar i vårt samhälle. Mycket talar för att standardbehandlingar mot depression – psykoterapi, läkemedel med mera – kan vara effektiva även för SSD, när behandling bedöms indicerad.
