»Man måste säkra upp att man tillhandahåller AT tillräckligt länge, så man inte får inlåsningseffekter som innebär att folk inte kan få en legitimation. Där tycker jag fortfarande att det finns en otydlighet«, säger Sofia Rydgren Stale, andre vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Läkarförbundet
Nu har riksdagen fattat sitt beslut: AT ska fasas ut och en ny introduktionstjänst, bastjänstgöring, införs från år 2020.
– Ja, det är helt fantastiskt. Vi har jobbat med frågan under nästan tio år. Det är en utmaning att orka vara uthållig under så pass lång tid och roligt att se när arbetet ger utdelning, säger Sofia Rydgren Stale, andre vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i förbundets utbildnings- och forskningsdelegation.
Hur pass nöjt är Läkarförbundet?
– På det hela taget är vi positiva och nöjda – men vi har haft några invändningar. En del har man tagit hänsyn till, andra har vi fått tydligare svar på. Trots att BT nu blir en del av ST är vi nöjda med att man tydliggjort att intyget om kompetens ska prövas direkt efter att man fullgjort BT och att godkänd BT är ett krav för att man ska få påbörja sin ST. Då blir det tydligare att BT kan utformas som en fristående tjänst. Vi har varit tydliga med att BT ska vara en separat tidsbegränsad anställning.
Sofia Rydgren Stale säger även att fördelen med att BT blir en del av ST är att bastjänstgöringen bör omfattas av extern granskning.
– Det har inte varit bra att det inte funnits när det gäller AT. Men BT kommer få en egen föreskrift, och vi behöver bevaka att det skrivs in ett krav på extern granskning där.
Vilken är den största fördelen med BT?
– Att BT blir öppen och tillgänglig för alla läkare med legitimation i Sverige. I det tidigare systemet har vi inte kunnat erbjuda en strukturerad introduktion i form av AT för läkare som kommer från övriga Europa. Sedan blir det en modernisering av utbildningen med tydligare kompetensmål.
Det finns en bred politisk enighet bakom beslutet. Hur viktigt är det?
– Detta är det största beslutet gällande svenska läkares utbildning på flera decennier. En stor enighet är bra så det inte blir en ryckighet. Det har vi sett i andra länder, där vissa förutsättningar har gällt vid ansökan till en läkarutbildning för att sedan ändras bara något år senare. Polen är ett sådant exempel. Den breda enigheten borgar för att vi inte kommer hamna i en sådan situation.
Det finns fortfarande ett motstånd mot att avskaffa allmäntjänstgöringen i läkarkåren. Ser du några risker med avskaffandet?
– Jag tror det är viktigt att inte tappa bort det som är bra med AT. För mycket har varit bra. Det har inneburit en stor trygghet och man lär sig väldigt mycket under de åren. Men det finns också delar som har varit mindre bra: att det är långa väntetider, att alla inte kan göra AT och att föreskriften är föråldrad.
Enligt statistik från Socialstyrelsen och beräkningar i propositionen »Bastjänstgöring för läkare« uppskattas det att ungefär 2 800 läkare per år kommer att göra bastjänstgöring.
När ni samlade in synpunkter från delföreningarna uttryckte många en oro över dimensioneringen av BT. Delar du den oron?
– Det är svårt att veta om man kommer att landa rätt i dimensioneringen. Men vi är nöjda med att det blir en ökad flexibilitet. Vi tror att det kommer göra att flaskhalsarna minskar och väntetiderna blir kortare. Det är bra att ST-läkare med tillräcklig klinisk kompetens och handledarkompetens kan handleda BT-läkare.
I remissvaren framkom en oro för nyexaminerade läkares kompetens, bland annat från landstingen och regionerna. Hur ser du på det?
– Det är jätteviktigt att grundutbildningen verkligen förändras i grunden. Det går inte bara att ta dagens 5,5 år och sträcka gummibandet lite grann till 6 år. Man måste göra stora förändringar, för man kommer att arbeta mot en helt annan målbeskrivning. Kompetenser som man lär sig under AT måste in under grundutbildningen.
Ökade svårigheter att rekrytera till mindre populära specialiteter och orter har pekats ut som en annan risk.
– Jag tror att det finns ganska goda möjligheter för arbetsgivaren att skapa bra individuella lösningar i hur man sätter samman sina BT-tjänster – vilket också kommer vara positivt i rekryteringshänseende.
Vad är viktigast nu – och hur jobbar ni vidare med detta?
– Nu tycker jag att vi får lov att vila en stund och hämta andan – vi har vunnit en seger. Sedan måste vi såklart fortsätta att jobba för att få detta på plats. Vi måste delta i föreskriftsarbetet så det blir en bra föreskrift, stödja nätverken över landet i hur vi riggar en organisation där vi har AT-block, samtidigt som vi skapar bra BT-tjänster.
Sofia Rydgren Stale tycker också att det är viktigt att man gör en bedömning av hur länge landstingen ska tillhandahålla AT-platser, så att inte någon riskerar att hamna i kläm mellan systemen. Hennes uppfattning är att landsting, region och lärosäten kommit olika långt i planeringen och att det finns en viss osäkerhet inför den nya ordningen.
– Det är svårt att skapa en ny organisation utan föreskrifter – då vet man inte fullt ut vad man ska lära sig under bastjänstgöringen. Därför gäller det att Socialstyrelsen snabbt börjar jobba med föreskriften.
Läs mer:
Riksdagsbeslut fattat – BT ska införas och AT fasas ut
Läs också:
Lärosäten vill skjuta fram starten på nya läkarutbildningen
Oro för nyexaminerade läkares kompetens när AT tas bort
Förslag om BT nu på socialutskottets bord
Flera remissinstanser kräver: Gör BT till en tidsbegränsad anställning
Debatt: Psykiatrin offras när AT ersätts med BT
Socialdepartementet föreslår bastjänstgöring för läkare
Jens Schollin: Det finns en otrolig majoritet för någon sorts introduktion
