David Erlinge, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. I studien såg han och hans medarbetare också en förhöjd risk för hjärtinfarkt på midsommarafton och nyårsdagen, jämfört med respektive kontrollperiod. Men inte under påsken.
– Alla som har nära och kära som är gamla och har ökad risk för hjärtinfarkt kanske ska se till att ta hand om dem lite extra och inte utsätta dem för allt för mycket stress under julafton, säger David Erlinge, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Det är med hjälp av data i kvalitetsregistret Swedeheart – där symtom på hjärtinfarkt klockas ned på minuten – som han och hans medarbetare nu tittat närmare på hur risken för hjärtinfarkt påverkas under jul och andra storhelger, samt under stora sportevenemang.
När de utgick från data för de mer än 283 000 hjärtinfarkter som inträffat i Sverige under 1998 till 2013 såg de att risken att drabbas var särskilt förhöjd under hela julhelgen, jämfört med en kontrollperiod två veckor före och två veckor efter.
Och mest förhöjd var alltså risken på julafton.
Då handlade det om i genomsnitt 69 hjärtinfarkter per dag, jämfört med 50 per dag i genomsnitt under kontrollperioden, vilket motsvarade en riskökning på 37 procent. Mest uttalat var det för dem som var över 75 år och dem med diabetes eller tidigare hjärtinfarkt.
– Vi tittade också på hur dygnsvariationen ser ut på julafton, jämfört med vanliga vardagar då risken var störst mellan åtta och nio på morgonen, säger David Erlinge och fortsätter:
– På julafton var mönstret helt omvänt. Då var risken inte alls störst under morgonen, utan vid tiotiden på kvällen, vilket var väldigt intressant.
Såvitt forskarna vet är det här den största studie hittills på området som använder data från ett välkänt register.
Studien, som är av observationstyp, kan dock inte svara på varför risken att drabbas är särskilt förhöjd under just julafton, eller varför det finns en topp sent på kvällen.
– Men förmodligen tyder det ju på att man faktiskt utsätts för någon form av stress under hela dagen, som sedan tar ut sin rätt på kvällen.
Enligt David Erlinge skulle stressen kunna bero på många olika saker, som att man rest långt eller träffar många släktingar eller andra personer
– Det kan också handla om prestationsstress, att man ska fixa presenter och laga mat. Sedan kan det förstås handla om att man utsätter sig själv för stora mängder mat och dryck som kroppen inte är van vid att hantera.
I studien såg David Erlinge och hans medarbetare också en förhöjd risk för hjärtinfarkt på midsommarafton och nyårsdagen, jämfört med respektive kontrollperiod. Men inte under påsken, vilket han gissar har att göra med att det är en mindre traditionstyngd högtid.
Någon ökad risk för hjärtinfarkt sågs inte heller under stora sportevenemang som fotbolls-VM eller OS, jämfört med samma period året före och året efter.
Studien publiceras i BMJ:s särskilda julnummer, där tidskriften varje år publicerar studier som har koppling till julen, eller är av lite udda karaktär.
