Europeiska kardiologföreningens riktlinjer för prevention av kardiovaskulär sjukdom anger sedan 2016 primärprofylaktisk behandling med ASA som en klass III-rekommendation [1]. Det vill säga: behandling med ASA hos dem utan känd kardiovaskulär sjukdom anses inte vara effektiv eller kan medföra mer skada än nytta och rekommenderas därför inte. Socialstyrelsen har klassificerat primärpreventiv ASA-behandling av patienter med diabetes mellitus (oavsett typ) som »icke-göra«.
Nyligen presenterades ASCEND-studien (A study of cardiovascular events in diabetes) där 15 480 personer (63 procent män) med diabetes mellitus (oavsett typ) men utan känd kardiovaskulär sjukdom inkluderades [2]. Dessa randomiserades antingen till 100 mg ASA eller till placebo och har följts under i genomsnitt 7,4 år. Vid inklusion var medelåldern 63 år, och 40 procent av deltagarna uppskattades ha låg risk, 42 procent måttlig risk och 17 procent hög risk för kardiovaskulär händelse, definierat som 5-årsrisk på mindre än 5 procent eller 5 till mindre än 10 procent respektive 10 procent eller mer.
Den relativa risken för kardiovaskulär händelse minskade med 12 procent i gruppen behandlad med ASA; samtidigt ökade också den relativa risken för blödning med 29 procent. Angett som absolut risk reducerade ASA, jämfört med placebo, incidensen av kardiovaskulär händelse med 1,1 procent medan incidensen av allvarlig blödning ökade med 0,9 procent. Detta utfallsmått för kardiovaskulär händelse inkluderade dock, utöver icke-dödlig hjärtinfarkt, icke-dödlig ischemisk stroke och vaskulär död, även transitorisk ischemisk attack (TIA). Om däremot TIA exkluderades var den absoluta riskreduktionen endast 0,6 procent. Även om TIA medför ökad risk för ischemisk stroke och död kommer dessa patienter efter att diagnosen ställts ändå att erbjudas ASA sekundärpreventivt. Kardiovaskulära händelser anses ofta mer allvarliga än blödningar; siffran 0,9 procent avser dock allvarlig blödning (intrakraniell blödning, blödning i ögat som hotar synen, allvarlig gastrointestinal eller annan blödning som krävde sjukhusinläggning eller blodtransfusion eller ledde till död).
Evidensen bakom nuvarande europeiska riktlinjer stärks efter ASCEND-studien – ASA har ingen plats i primärpreventionen av kardiovaskulär händelse vare sig vid diabetes eller vid andra sjukdomar. Det kan inte helt uteslutas att subgrupper finns som skulle ha nytta av sådan behandling, men verktyg för att identifiera dessa saknas i dag. Ökad risk för kardiovaskulär händelse medför också ökad blödningsrisk.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Peter Magnusson har erhållit föreläsararvode från Abbott, Bayer, Boehringer Ingelheim, Novo Nordisk och Pfizer.
