Att patienter ska fasta före kirurgi är allmänt accepterat, men evidensen för olika fastetider är svag. De flesta internationella riktlinjer rekommenderar sex timmars fasta för fast föda, fyra timmar för bröstmjölk och två timmar för klar dryck. I maj 2018 publicerades ett gemensamt konsensusutlåtande av de europeiska, brittiska och franska barn­anestesiföreningarna med rekommendationen att barn som sövs för elektiv kirurgi bör tillåtas dricka klar dryck fram till en timme före sövning [1]. Flera nationella barnanestesiföreningar överväger nu generell övergång till kortare fastetider för klar vätska.

Preoperativ fasta syftar till att minska mängden innehåll i ventrikeln och därmed även risken för pulmonell aspiration i samband med anestesi. Ventrikelns tömning av klar dryck följer en exponentiell kurva med halveringstid på 10–20 minuter. Efter en eller två timmars fasta för klar dryck har man inte påvisat någon skillnad av volymen i magsäcken [2]. Däremot visade en nyligen publicerad studie ökad risk för ventrikelvolym > 2 ml/kg med en fastetid på 30 minuter, men även att långa fastetider inte garanterar små ventrikelvolymer [3]. Det är även oklart om det finns en volymgräns som definierar acceptabel risk för aspiration. 

Undersökningar av fastetider med nominellt två timmars fasta för klar dryck har rapporterat i medel 6–13 timmars fasta [4-6]. Barn är känsligare för fasta än vuxna på grund av mindre reserv av glykogen i lever och skelettmuskulatur. Kortare preoperativ fastetid för klar dryck minskar mängden ketoner, dehydrering och ger bevarad intravaskulär volym vilket förbättrar hemodynamiken [7, 8]. Fasta leder även till törst, hunger, oro och obehag [6]. 

På barnanestesi- och barnoperationsavdelningen på Akademi­s­ka sjukhuset i Uppsala har man sedan 1999 implementerat en fasteregim där barn som sövs för elektiva ingrepp får dricka klar dryck fram till operation. I praktiken ger detta en fastetid på minst 30 minuter, från det att barnet kallas ned till att det somnar på operationsbordet. Barn som planeras för operation på eftermiddagen tillåts även en lätt frukost bestående av yoghurt, fil eller välling fram till fyra timmar före induktion. Dessa lokala avsteg från gällande internationella riktlinjer motiveras av svagt vetenskapligt stöd för att längre fastetider skyddar mot aspiration och av att barn tidigare utsattes för onödigt långa fastetider. I en retrospektiv studie av förekomsten av pulmonell aspiration när denna lokala fasteregim tillämpats återfanns tre fall med lindrig aspiration i ett material på 10 000 elektiva anestesier [9]. Det är i paritet med tidigare studier, där incidensen varierat mellan 1–10 per 10 000 anestesier. Låg incidens av aspiration gör dock att det behövs betydligt större material för att säkerställa utebliven riskökning. 

Vi vill poängtera att ovanstående data gäller friska barn och elektiv kirurgi. En del patienter har en långsammare ventrikel­tömning på grund av underliggande sjuklighet såsom obesitas, diabetes, tarmsjukdom, trauma eller medicinering med till exempel opiater. Dessa patienter måste bedömas individuellt. Längre fastetid vid alla akuta ingrepp är fortfarande väl motiverat. 

Insikten om att det finns behov av att minska risken för långa fastetider har gett upphov till livlig debatt och flera efterföljande studier av modifierade preoperativa fasteregimer till barn [5, 10, 11]. Vi anser att även svenska anestesikliniker kan överväga kortare fastetid för klar dryck. En sådan övergång bör dock göras inom ramen för en nationell uppföljning av incidensen av aspiration i samband med anestesi. Det är viktigt att påminna om att en tom mage aldrig kan garanteras, oavsett fasteregim. Adekvat utbildning och träning samt uppdaterade rutiner och utrustning är fortfarande det viktigaste för att förebygga risken för pulmonell aspiration. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.